John Calvin John Calvin

General Information Allmän information

French theologian John Calvin, b. Franska teologen John Calvin, b. July 10, 1509, d. 10 juli 1509, d. May 27, 1564, was, after Martin Luther, the guiding spirit of the Protestant Reformation. If Luther sounded the trumpet for reform, Calvin orchestrated the score by which the Reformation became a part of Western civilization. Calvin studied in Paris, probably from 1521 to 1526, where he was introduced to humanistic scholarship and to appeals for reform of the church. 27 maj 1564, var efter Martin Luther, den vägledande anda av den protestantiska reformationen. Om Luther lät trumpet för reformer, Calvin iscensatt poängen genom vilken reformationen blev en del av den västerländska civilisationen. Calvin studerade i Paris, troligen från 1521 till 1526, där han introducerades till humanistiska stipendium och vädjar om en reform av kyrkan. He then studied law at his father's bidding from about 1525 to 1530. Han studerade juridik vid faderns bud från omkring 1525 till 1530. When his father died in 1531, Calvin turned immediately to his first love - study of the classics and theology. När hans far dog 1531, Calvin vände omedelbart till sin första kärlek - studie av klassiker och teologi. Between 1526 and 1531, he experienced a distinctly Protestant conversion. "God," he wrote much later, "at last turned my course in another direction by the secret rein of his providence." Mellan 1526 och 1531 har han haft ett tydligt protestantiska konvertering. "Gud", skrev han långt senare, "äntligen blev min kurs i en annan riktning av hemliga tyglar av hans försyn". Calvin's first published work was a commentary on Seneca's De Clementia (1532). Calvin första publicerade verk var en kommentar till Seneca's De Clementia (1532). A profusion of influential commentaries on books of the Bible followed. Ett överflöd av inflytelserika kommentarer om böcker i Bibeln följas.

BELIEVE Religious Information Source web-siteTRO
Religiösa
Information
Källa
webbplats
Our List of 1,000 Religious Subjects Vår lista över 1000 religiösa Ämnesområden
E-mailE-post
His position in France became precarious when in 1533 his friend Nicholas Cop, rector of the University of Paris, gave a public address supporting reform. Hans position i Frankrike blev osäkra när de är i 1533 sin vän Nicholas Cop, rektor vid universitetet i Paris, gav en offentlig adress stödja reformen. Eventually Calvin was forced to flee in 1535 to Basel, Switzerland. Så småningom Calvin tvingades fly under 1535 till Basel, Schweiz. There he produced a small book about his new reformed beliefs. Där är han en liten bok om sin nya reformerade övertygelser. It was designed to offer a brief summary of essential Christian belief and to defend French Protestants, who were then undergoing serious persecution, as true heirs of the early church. Den var avsedd att ge en kort sammanfattning av viktiga kristna tro och för att försvara franska protestanter, som sedan genomgår allvarlig förföljelse, som sanna arvtagare av den tidiga kyrkan. This first edition of Calvin's Institutes of the Christian Religion (1536) contained only six brief sections. Denna första utgåva av Calvin's Institutes of Christian Religion (1536) finns endast sex korta avsnitt. By the last edition (1559), it had grown to 79 full chapters. The Institutes presents with unmatched clarity a vision of God in his majesty, of Christ as prophet, priest, and king, of the Holy Spirit as the giver of faith, of the Bible as the final authority, and of the church as the holy people of God. Its doctrine of Predestination is Calvin's deduction from his belief in human sinfulness and God's sovereign mercy in Christ. Genom den senaste upplagan (1559), den hade vuxit till 79 fulla kapitel. Instituten presenterar med oöverträffad klarhet en vision av Gud i hans majestät, av Kristus som profet, präst och kung av den Helige Ande som ger tro, i Bibeln som sista myndighet, och kyrkan som den heliga Guds folk. Dess doktrin av predestination är Calvin's avdrag från hans tro på människors sinfulness och Guds suveräna nåd i Kristus.

After the publication of the Institutes, Calvin fully intended to devote his life to further study. Efter publiceringen av instituten, Calvin helt avsett att ägna sitt liv åt fortsatta studier. On a trip to Strasbourg in July 1536, however, he was forced to detour through Geneva where he hoped to stay only one night. På en resa till Strasbourg i juli 1536, men han var tvungen att omvägen via Genève där han hoppades att stanna bara en natt. The fiery Guillaume Farel, who had labored long for the reform of that city, had other plans. Den eldiga Guillaume Farel, som arbetade länge på reformen av den staden, hade andra planer.

Threatening Calvin with a curse from God, Farel persuaded him to remain. Hotar Calvin med en förbannelse från Gud Farel övertalat honom att stanna kvar. The next 2 years were difficult, as Calvin's rigorous plans for reform of church and city clashed with Geneva's long - standing moral indifference. De närmaste 2 åren var svåra, eftersom Calvin rigorösa planer för reform av kyrkan och staden drabbade samman med Genève långa - stående moraliska likgiltighet. In 1538, Calvin and Farel were expelled from the city. Under 1538, Calvin och Farel var utvisad från staden. Calvin proceeded to Strasbourg where he spent the most enjoyable years of his life as pastor of the city's French congregation. Calvin övergick till Strasbourg där han tillbringat de roligaste åren i sitt liv som präst i stadens franska församlingen. While in Strasbourg, Calvin produced an influential commentary on the Book of Romans, oversaw the preparation of a liturgy and a psalm book that he would use later in Geneva, and married the widow Idelette de Bure. Även i Strasbourg, Calvin produceras en inflytelserik kommentar Bok romare, övervakade utarbetandet av en liturgin och en psalm bok som han skulle använda senare i Genève, och gifte sig med änkan Idelette de Bure. When friends of Calvin gained control of the Geneva council in 1541, they asked him to return, and he reluctantly agreed. När vänner till Calvin fick kontroll i Genève rådet i 1541, de bad honom att återvända, och han motvilligt överenskommits. During the next 14 years his reforms met stiff resistance. Some Genevans then, and many critics later, considered Calvin's morality absurdly severe, with its banning of plays and its attempt to introduce religious pamphlets and psalm singing into Geneva's taverns. Under de närmaste 14 åren hans reformer mötte hård motstånd. Vissa Genevans sedan, och många kritiker senare anses Calvin's moral absurt svår, med dess förbud mot spelar och dess försök att införa religiösa pamfletter och psalm sång i Genève s tavernor.

Others have admired the courage of his conviction that all of life should glorify God. Andra har beundrade modet hos hans övertygelse om att allt liv skulle förhärliga Gud. Finally, the libertines blundered in 1553 by offering backhanded support to the heretic Michael Servetus. Slutligen har libertinerna blundered under 1553 genom att erbjuda TVETYDIG stöd till kättare Michael Servetus. Servetus was condemned to death by burning, and by 1555 the city belonged to Calvin. The Presbyterian church order that he instituted established a principle of lay involvement that had great impact throughout Europe. Servetus dömdes till döden genom bränning, och 1555 staden tillhörde Calvin. De Presbyterian kyrkan för att han inrättats etablerat en princip för låg inblandning som hade stor betydelse i hela Europa.

During Calvin's last years, Geneva was home to many religious refugees who carried away the desire to implement a Genevan reform in their own countries. Under Calvin senaste åren, Genève var hem för många religiösa flyktingar som transporteras bort viljan att genomföra en Genevan reformer i sina egna länder. His personal letters and published works reached from the British Isles to the Baltic. The Geneva Academy, founded in 1559, extended the circle of his influence. Hans personliga brev och publicerade arbeten nås från de brittiska öarna till Östersjön. De Genève Academy, grundat 1559, utvidgades kretsen av sitt inflytande. His lucid use of French promoted that language much as Luther's work spread the influence of German. Hans klarsynt använda franska främjas det språket mycket som Luthers arbete sprida inflytande tyska. By the time he died, Calvin, in spite of a reserved personality, had generated profound love among his friends and intense scorn from his enemies. His influence, which spread throughout the Western world, was felt especially in Scotland through the work of John Knox. Vid tiden han dog, Calvin, trots en reserverad person, hade genererat stora kärlek bland hans vänner och intensiva förakt från sina fiender. Hans inflytande, som spred sig över hela den västerländska världen, ansågs särskilt i Skottland genom arbetet med John Knox .

Mark A Noll Mark A Noll

Bibliography Bibliografi
WJ Bousma, Calvin (1987); Q Breen, John Calvin: A Study in French Humanism (1968); J Calvin, Institutes of the Christian Religion, 1559 ed.; HJ Forstman, Word and Spirit: Calvin's Doctrine of Biblical Authority (1962); THL Parker, John Calvin: A Biography (1975); R Stauffer, The Humanness of John Calvin (1971); F Wendel, Calvin: The Origin and Development of His Religious Thought (1963). WJ Bousma, Calvin (1987), Q Breen, John Calvin: En studie i franska Humanismo (1968), J Calvin, institut av den kristna religionen, 1559 ed.; HJ Forstman, Word och Ande: Calvin doktrin om bibliska Authority (1962 ); THL Parker, John Calvin: A Biography (1975), R Stauffer, Den Humanness av John Calvin (1971), F Wendel, Calvin: uppkomst och utveckling av sin religiösa Thought (1963).


John Calvin (1509 - 1564) John Calvin (1509 - 1564)

Advanced Information Advanced Information

John Calvin is considered the father of Reformed and Presbyterian doctrine and theology. Calvin was born in Noyon, Picardie. John Calvin anses vara far till reformerta och Presbyterian doktrin och teologi. Calvin föddes Noyon, Picardie. His father was a notary who served the bishop of Noyon, and as a result Calvin, while still a child, received a canonry in the cathedral which would pay for his education. Hans far var notarie som tjänat biskop i Noyon, och som ett resultat Calvin, medan han fortfarande ett barn, fick en STIFT i domkyrkan som skulle betala för hans utbildning. Although he commenced training for the priesthood at the University of Paris, his father, because of a controversy with the bishop and clergy of the Noyon cathedral, now decided that his son should become a lawyer, and sent him to Orleans, where he studied under Pierre de l'Etoile. Trots att han påbörjat en utbildning för prästerskapet vid universitetet i Paris, hans far, på grund av en kontrovers med biskop och präster i Noyon katedral, nu beslutat att sonen skulle bli jurist, och skickade honom till Orleans, där han studerade under Pierre de l'Etoile. Later he studied at Bourges under the humanist lawyer Andrea Alciati. Senare studerade han vid Bourges under humanistiska advokat Andrea Alciati. It was probably while in Bourges that he became a Protestant. Det var förmodligen under Bourges att han blev en protestant.

On his father's death Calvin returned to Paris, where he became involved with the Protestants there and as a result had to leave, eventually spending some time in Italy and in Basel, Switzerland. På faderns död Calvin återvände till Paris, där han blev inblandad i protestanterna finns och som en följd tvungen att gå, så småningom utgifterna någon gång i Italien och i Basel, Schweiz. In the latter city he published the first edition of the Institutes of the Christian Religion (1536). I sistnämnda stad han publicerade den första upplagan av institut av den kristna Religion (1536). After wandering around France, he decided to go to Strasbourg, a Protestant city, but while stopping overnight in Geneva he was approached by William Farel, who had introduced the Protestant movement there. Efter vandrade runt Frankrike, beslöt han att åka till Strasbourg, en protestantisk stad, men samtidigt stanna över natten i Genève han kontaktats av William Farel, som hade infört den protestantiska rörelsen där. After considerable argument Calvin was persuaded to stay and help. Efter betydande argument Calvin var övertygad om att stanna och hjälpa till. Calvin and Farel, however, soon ran into strong opposition and were forced out of the city, Calvin going to Strasbourg, where he stayed for three years (1538 - 41), ministering to a French Protestant refugee congregation. Calvin och Farel dock snart stötte på starkt motstånd och tvingades lämna staden, Calvin kommer till Strasbourg, där han stannade i tre år (1538 - 41), ministering till franska protestanter flykting församling. Called back to Geneva in 1541, he remained there for the rest of his life as the leader of the Reformed Church. Kallas tillbaka till Genève i 1541, han stannade där för resten av sitt liv som ledare för den reformerade kyrkan.

While Calvin was the pastor of the Eglise St. Pierre and spent much of his time preaching, his greatest influence came from his writings. Medan Calvin var pastor i Eglise St Pierre och tillbringat mycket av sin tid predikningar, hans största inflytande kom från hans skrifter. Both his Latin and his French were clear and his reasoning lucid. He wrote commentaries on twenty - three of the OT books and on all of the NT except the Apocalypse. In addition he produced a large number of pamphlets, devotional, doctrinal, and polemical. Både hans latinska och hans franska var klar och hans resonemang klarsynt. Han skrev kommentarer om tjugohundratre i OT böcker och på alla de NT utom Apocalypse. Dessutom han producerat ett stort antal broschyrer, ANDAKTS, doktrinär och polemiskt . But most important of all, his Institutes went through five editions, expanding from a small book of six chapters to a large work of seventy - nine chapters in 1559. Men viktigast av allt, hans Institutes gick igenom fem upplagor, expanderar från en liten bok av sex kapitel till ett stort arbete sjuttionio kapitel i 1559. Calvin also translated the original Latin versions into French. Calvin också översatt den ursprungliga latinska versioner i franska. All these works were widely distributed and read throughout Europe. Alla dessa verk spridda och lästa i hela Europa.

Not only was Calvin's influence widespread in his own day through his writings, but his impact on the Christian church has continued down to the present day. His works have been translated into many different languages, one of the most recent being the translation of the Institutes into Japanese. Inte bara var Calvin inflytande utbredd i eget dag genom hans skrifter, men hans inflytande på den kristna kyrkan har fortsatt till idag. Hans verk har översatts till många olika språk, ett av de senaste är översättningen av Institutes i japanska. The result has been that his theological teachings as well as his political and social views have wielded a strong influence on both Christians and non - Christians since the Reformation. Detta har lett till att hans teologiska läror samt hans politiska och sociala uppfattningar har wielded ett starkt inflytande på både kristna och icke - kristna sedan reformationen.

WS Reid WS Reid
(Elwell Evangelical Dictionary) (Elwell evangelisk Dictionary)

Bibliography Bibliografi
THL Parker, John Calvin; WS Reid, ed., John Calvin: His Influence on the Western World; GE Duffield, ed., John Calvin; J Cadier, The Man God Mastered; TB Van Halsema, This Was John Calvin; G Harkness, John Calvin, the Man and His Ethics; J Moura and P Louvet, Calvin: A Modern Biography; BB Warfield, Calvin and Augustine; R Stauffer, The Humanness of John Calvin; F Wendel, Calvin. THL Parker, John Calvin, WS Reid, ed., John Calvin: Hans inflytande på den västerländska världen, GE Duffield, ed., John Calvin, J Cadier, mannen Gud behärskar, TB Van Halsema, det var John Calvin, G Harkness , John Calvin, mannen och hans etik, J Moura och P Louvet, Calvin: A Modern Drama; BB Warfield, Calvin och Augustinus, R Stauffer, Den Humanness av John Calvin, F Wendel, Calvin.


John Calvin John Calvin

Catholic Information Katolska Information

This man, undoubtedly the greatest of Protestant divines, and perhaps, after St. Augustine, the most perseveringly followed by his disciples of any Western writer on theology, was born at Noyon in Picardy, France, 10 July, 1509, and died at Geneva, 27 May, 1564. Denne man, utan tvekan det största protestantiska divines, och kanske, efter St Augustine, den mest uthålligt följt av hans lärjungar i alla västerländska författare om teologi, föddes på Noyon i Picardie, Frankrike, den 10 juli 1509 och dog i Genève , den 27 maj 1564.

A generation divided him from Luther, whom he never met. En generation delas honom från Luther, som han aldrig träffat. By birth, education, and temper these two protagonists of the reforming movement were strongly contrasted. Genom födelsen, utbildning och mildra dessa två huvudpersoner i reformera rörelsen var starkt kontrast. Luther was a Saxon peasant, his father a miner; Calvin sprang from the French middle-class, and his father, an attorney, had purchased the freedom of the City of Noyon, where he practised civil and canon law. Luther var en Saxon bonde, hans far en gruvarbetare, Calvin sprang från franska medelklass-, och hans far, en advokat, hade köpt den fria staden Noyon, där han utövade civil-och kanonisk rätt. Luther entered the Order of Augustinian Hermits, took a monk's vows, was made a priest and incurred much odium by marrying a nun. Luther trädde orden Augustinian eremiter, tog en munk: s löften, gjordes en präst och som uppstått mycket OVILJA genom att gifta sig en nunna. Calvin never was ordained in the Catholic Church; his training was chiefly in law and the humanities; he took no vows. Calvin aldrig var ordinerade i den katolska kyrkan, hans utbildning var främst i juridik och humaniora, han tog inga löften. Luther's eloquence made him popular by its force, humour, rudeness, and vulgar style. Calvin spoke to the learned at all times, even when preaching before multitudes. His manner is classical; he reasons on system; he has little humour; instead of striking with a cudgel he uses the weapons of a deadly logic and persuades by a teacher's authority, not by a demagogue's calling of names. Luthers vältalighet gjorde honom populär genom sin kraft, humor, oförskämdhet och vulgära stil. Calvin talade med de lärde i alla lägen, även när predika inför många. Hans sätt är klassisk, han skäl system, han har lite humor, i stället för slående med en påk han använder vapen av en dödlig logik och persuades av en lärare, inte av en demagog som ringer namn. He writes French as well as Luther writes German, and like him has been reckoned a pioneer in the modern development of his native tongue. Han skriver franska liksom Luther skriver tyska, och som han har räknat en pionjär inom den moderna utvecklingen av sitt modersmål. Lastly, if we term the doctor of Wittenberg a mystic, we may sum up Calvin as a scholastic; he gives articulate expression to the principles which Luther had stormily thrown out upon the world in his vehement pamphleteering; and the "Institutes" as they were left by their author have remained ever since the standard of orthodox Protestant belief in all the Churches known as "Reformed." Slutligen, om vi kallar doktor i Wittenberg en mystisk kan vi summera Calvin som ELEV, han ger formulera uttryck för de principer som Luther hade stormily kastas ut på världen i sin starka pamphleteering och "institut" som de var kvar av upphovsmannen har varit ända sedan standard ortodoxa protestantiska tron på alla kyrkor kallas "reformeras." His French disciples called their sect "the religion"; such it has proved to be outside the Roman world. Hans franska lärjungar kallade deras sekt "religion", så det har visat sig vara utanför den romerska världen.

The family name, spelt in many ways, was Cauvin latinized according to the custom of the age as Calvinus. Familjen namn, spält på många sätt var Cauvin latinized enligt den anpassade för den ålder som Calvinus. For some unknown reason the Reformer is commonly called Maître Jean C. His mother, Jeanne Le Franc, born in the Diocese of Cambrai, is mentioned as "beautiful and devout"; she took her little son to various shrines and brought him up a good Catholic. Av någon okänd anledning reformatorn brukar kallas Maître Jean C. Hans mor, Jeanne Le Franc, född i eparkatet Cambrai, nämns som "vacker och hängiven" hon tog hennes lilla son till olika helgedomar och förde honom upp en bra katolik. On the father's side, his ancestors were seafaring men. På fars sida, hans förfäder var sjöfartsverksamhet män. His grandfather settled at Pont l'Evêque near Paris, and had two sons who became locksmiths; the third was Gerard, who turned procurator at Noyon, and there his four sons and two daughters saw the light. Hans farfar fast vid Pont L'Eveque nära Paris, och hade två söner som blev låssmeder, den tredje var Gerard, som vände Procurator på Noyon, och hans fyra söner och två döttrar såg ljuset. He lived in the Place au Blé (Cornmarket). Han bodde på den plats au Blé (Cornmarket). Noyon, a bishop's see, had long been a fief of the powerful old family of Hangest, who treated it as their personal property. Noyon, en Bishop's se, hade länge varit ett län av de mäktiga gamla familj Hangest, som behandlade den som sin personliga egendom. But an everlasting quarrel, in which the city took part, went on between the bishop and the chapter. Men ett evigt gräl, där staden deltog, pågick mellan biskopen och kapitlet. Charles de Hangest, nephew of the too well-known Georges d'Amboise, Archbishop of Rouen, surrendered the bishopric in 1525 to his own nephew John, becoming his vicar-general. Charles de Hangest, brorson av alltför välkända Georges d'Amboise, ärkebiskop av Rouen, överlämnat biskopsborg under 1525 till sin egen brorson John, blir hans kyrkoherde-allmänhet. John kept up the battle with his canons until the Parliament of Paris intervened, upon which he went to Rome, and at last died in Paris in 1577. John hålls upp kampen med sina kanoner tills parlamentet i Paris ingripit, då han reste till Rom, och till sist dog i Paris 1577. This prelate had Protestant kinsfolk; he is charged with having fostered heresy which in those years was beginning to raise its head among the French. Detta PRELATEN hade protestantiska släkt, han är åtalad för att ha främjat kätteri som under dessa år började höja sitt huvud mellan franska. Clerical dissensions, at all events, allowed the new doctrines a promising field; and the Calvins were more or less infected by them before 1530. Clerical dissensions i alla händelser får den nya läror en lovande område, och Calvins var mer eller mindre infekterade av dem innan 1530.

Gerard's four sons were made clerics and held benefices at a tender age. Gerard fyra söner blev präster och höll benefices på ett anbud ålder. The Reformer was given one when a boy of twelve, he became Curé of Saint-Martin de Marteville in the Vermandois in 1527, and of Pont l'Eveque in 1529. Reformatorn fick ett när en pojke i tolv blev han Avhjälpande av Saint-Martin de Marteville i Vermandois i 1527, och Pont L'Eveque i 1529. Three of the boys attended the local Collège des Capettes, and there John proved himself an apt scholar. Tre av pojkarna deltog i den lokala Collège des Capettes, och det John visade sig en apt akademiker. But his people were intimate with greater folk, the de Montmor, a branch of the line of Hangest, which led to his accompanying some of their children to Paris in 1523, when his mother was probably dead and his father had married again. Men hans folk var intim med mer folk, att de Montmor, en filial till den raden i Hangest, vilket ledde till hans medföljande några av sina barn till Paris 1523, när hans mamma var förmodligen döda och hans far hade gift sig igen. The latter died in 1531, under excommunication from the chapter for not sending in his accounts. Denne dog 1531, enligt EXKOMMUNICERING från kapitel för att inte skicka in sin redovisning. The old man's illness, not his lack of honesty, was, we are told, the cause. Den gamla mannens sjukdom, inte hans brist på ärlighet, var får vi veta, orsaken. Yet his son Charles, nettled by the censure, drew towards the Protestant doctrines. Men hans son Charles, nettled av misstroendevotum, fäste för de protestantiska läror. He was accused in 1534 of denying the Catholic dogma of the Eucharist, and died out of the Church in 1536; his body was publicly gibbeted as that of a recusant. Han anklagades för 1534 för att förneka den katolska dogmen om eukaristin, och dog ut ur kyrkan under 1536, hans kropp var allmänt gibbeted som en OLYDNARE.

Meanwhile, young John was going through his own trials at the University of Paris, the dean or syndic of which, Noel Bédier, had stood up against Erasmus and bore hard upon Le Fèvre d'Etaples (Stapulensis), celebrated for his translation of the Bible into French. Samtidigt yngre John gick igenom hans egna studier vid universitetet i Paris, dekanus eller syndic varav Noel Bédier hade stått upp mot Erasmus och bar hårt på Le Fèvre d'ETAPLES (Stapulensis), firade för hans översättning av Bibeln i franska. Calvin, a "martinet", or oppidan, in the Collèege de la Marche, made this man's acquaintance (he was from Picardy) and may have glanced into his Latin commentary on St. Paul, dated 1512, which Doumergue considers the first Protestant book emanating from a French pen. Another influence tending the same way was that of Corderius, Calvin's tutor, to whom he dedicated afterwards his annotation of I Thessalonians, remarking, "if there be any good thing in what I have published, I owe it to you". Calvin, en "Martinet" eller OPPIDAN i Collèege de la Marche, som den här mannen är bekant (han var från Picardie) och kan ha glanced i sina latinska kommentaren till St Paul, daterat 1512, som Doumergue anser att den första protestantiska bok härrör från en franska pennan. Ett annat inflytande tenderar samma sätt var att Corderius, Calvin's tutor, som han riktade därefter sitt beskrivningsdialogrutan på I Thessalonians, remarking, "om det finns någon bra i det jag har publicerat, jag är skyldig dig ". Corderius had an excellent Latin style, his life was austere, and his "Colloquies" earned him enduring fame. Corderius hade ett utmärkt latinska stilen, hans liv var strama, och hans "Colloquies" tjänat honom bestående berömmelse. But he fell under suspicion of heresy, and by Calvin's aid took refuge in Geneva, where he died September 1564. Men han föll under misstanke om kätteri, och Calvin bistånd tog tillflykt i Genève, där han dog september 1564. A third herald of the "New Learning" was George Cop, physician to Francis I, in whose house Calvin found a welcome and gave ear to the religious discussions which Cop favoured. En tredje Herald i "New Learning" var George Cop, läkaren att Francis I, i vars hus Calvin hittades en välkommen och gav örat till religiösa diskussioner som Cop gynnade. And a fourth was Pierre-Robert d'Olivet of Noyon, who also translated the Scriptures, our youthful man of letters, his nephew, writing (in 1535) a Latin preface to the Old Testament and a French one -- his first appearance as a native author -- to the New Testament. Och en fjärdedel var Pierre-Robert d'Olivet av Noyon, som också översatt Skriften, vår ungdomliga mannen av brev, hans brorson, skriva (i 1535) en Latin förordet till det Gamla Testamentet och en franska en - sitt första framträdande som en infödd författare - till Nya testamentet.

By 1527, when no more than eighteen, Calvin's education was complete in its main lines. Som 1527, när mer än arton, Calvin utbildning var fullständigt i sina huvudlinjer. He had learned to be a humanist and a reformer. Han hade lärt sig att vara en humanist och reformator. The "sudden conversion" to a spiritual life in 1529, of which he speaks, must not be taken quite literally. Den plötsliga omställning till ett andligt liv i 1529, där han talar, får inte tas bokstavligt talat. He had never been an ardent Catholic; but the stories told at one time of his ill-regulated conduct have no foundation; and by a very natural process he went over to the side on which his family were taking their stand. Han hade aldrig varit en ivrig katolik, men berättelserna berättade på ett Temne hans dåligt reglerat beteende har ingen grund, och med en mycket naturlig process gick han över till den sida på vilken hans familj tog sin monter. In 1528 he inscribed himself at Orléans as a law student, made friends with Francis Daniel, and then went for a year to Bourges, where he began preaching in private. I 1528 han inskrivet själv i Orléans som ett lag student, som vänner med Francis Daniel, och sedan gick för ett år till Bourges, där han började predika privat. Margaret d'Angoulême, sister of Francis I, and Duchess of Berry, was living there with many heterodox Germans about her. Margaret d'Angoulême, syster till Francis I och Duchess av Berry, bodde där med många kättersk tyskarna om henne.

He is found again at Paris in 1531. Han hittas igen i Paris 1531. Wolmar had taught him Greek at Bourges; from Vatable he learned Hebrew; and he entertained some relations with the erudite Budaeus. Wolmar hade lärt honom grekiska i Bourges, från Vatable han lärt sig hebreiska, och han underhöll några kontakter med lärda Budaeus. About this date he printed a commentary on Seneca's "De Clementiâ". Om den här dagen han tryckt en kommentar till Seneca: s "De Clementiâ". It was merely an exercise in scholarship, having no political significance. Det var bara en övning i stipendium har någon politisk betydelse. Francis I was, indeed, handling Protestants severely, and Calvin, now Doctor of Law at Orléans, composed, so the story runs, an oration on Christian philosophy which Nicholas Cop delivered on All Saints' Day, 1532, both writer and speaker having to take instant flight from pursuit by the royal inquisitors. Francis I var faktiskt hantering protestanter allvarligt och Calvin, nu juris doktor vid Orléans sammansatt, så historien körningar, en ORATION om kristen filosofi som Nicholas Cop levereras på Alla helgons dag, 1532, båda författare och talare med att ta omedelbar flykt från utövandet av den kungliga inkvisitorer. This legend has been rejected by modern critics. Denna legend har förkastats av moderna kritiker. Calvin spent some time, however, with Canon du Tillet at Angoulême under a feigned designation. Calvin spenderat lite tid, men med Canon du Tillet på Angoulême under en simulerad utseende. In May, 1534, he went to Noyon, gave up his benefice, and, it is said, was imprisoned. I maj 1534 åkte han till Noyon, gav upp sin PREBENDE, och det sägs, har fängslats. But he got away to Nerac in Bearn, the residence of the Duchess Margaret, and there again encountered Le Fèvre, whose French Bible had been condemned by the Sorbonne to the flames. Men han kom undan med Nerac i Béarn, Uppehållskortets av Duchess Margaret, och det återigen uppstått Le Fèvre, vars franska Bibeln hade fördömts av Sorbonne att elden. His next visit to Paris fell out during a violent campaign of the Lutherans against the Mass, which brought on reprisals, Etienne de la Forge and others were burnt in the Place de Grève; and Calvin accompanied by du Tillet, escaped -- though not without adventures -- to Metz and Strasburg. Hans nästa besök till Paris föll under en våldsam kampanj i Lutherans mot Massa, som väckt den repressalier, Etienne de la Forge och andra brändes på Place de Greve, och Calvin med du Tillet, rymt - om än inte utan äventyr - att Metz och Strasbourg. In the latter city Bucer reigned supreme. I sistnämnda stad Bucer regerade högsta. The leading reformers dictated laws from the pulpit to their adherents, and this journey proved a decisive one for the French humanist, who, though by nature timid and shy, committed himself to a war on paper with his own sovereign. De ledande reformvännerna dikteras lagar från predikstolen till sina anhängare, och denna resa visat ett avgörande år för den franska humanistiska, som dock till sin natur försagda och blyga, åtog sig att ett krig på papper med sitt eget suveräna. The famous letter to Francis I is dated 23 August, 1535. Den berömda brev till Francis I är daterad den 23 augusti, 1535. It served as a prologue to the "Institutes", of which the first edition came out in March, 1536, not in French but in Latin. Det fungerade som en prolog till "Institutioner", vars första upplaga kom ut i mars 1536, inte i franska men på latin. Calvin's apology for lecturing the king was, that placards denouncing the Protestants as rebels had been posted up all over the realm. Calvin's ursäkt för att föreläsa kungen var att storetiketter uppsägande protestanterna som rebeller hade postat upp hela riket. Francis I did not read these pages, but if he had done so he would have discovered in them a plea, not for toleration, which the Reformer utterly scorned, but for doing away with Catholicism in favour of the new gospel. Francis I inte läsa dessa sidor, men om han hade gjort det han skulle ha upptäckts i dem en grund, inte för tolerans, som reformatorn helt scorned, men för att göra sig av med katolicismen till förmån för det nya evangeliet. There could be only one true Church, said the young theologian, therefore kings ought to make an utter end of popery. Det kan bara en sann kyrkan, sade den unge teologen därför kungar borde få ett fullständigt slut PAPISM. (For an account of the "Institutes" see CALVINISM.) The second edition belongs to 1539, the first French translation to 1541; the final Latin, as revised by its author, is of 1559; but that in common use, dated 1560, has additions by his disciples. (För en sammanfattning av "institut" se KALVINISM.) Den andra upplagan tillhör 1539, den första franska översättningen till 1541, det sista latin, reviderad av dess författare, är 1559, men att det gemensamma användning, daterad 1560, har tillägg av hans lärjungar. "It was more God's work than mine", said Calvin, who took for his motto "Omnia ad Dei gloriam", and in allusion to the change he had undergone in 1529 assumed for his device a hand stretched out from a burning heart. "Det var mer Guds arbete än mitt", säger Calvin, som tog för hans motto "Omnia ad Dei gloriam" och hänvisning till den förändring han genomgått under 1529 antas för hans enhet en hand sträcks ut från ett brinnande hjärta.

A much disputed chapter in Calvin's biography is the visit which he was long thought to have paid at Ferraro to the Protestant Duchess Renée, daughter of Louis XII. En mycket omstridda kapitel i Calvin biografi är det besök som han länge trodde att ha betalat vid Ferraro till protestantiska Duchess Renée, dotter till Ludvig XII. Many stories clustered about his journey, now given up by the best-informed writers. Många historier temagrupperad om hans resa, som nu gett upp av de bäst informerade författare. All we know for certain is that the Reformer, after settling his family affairs and bringing over two of his brothers and sisters to the views he had adopted undertook, in consequence of the war between Charles V and Francis I, to reach Bale by way of Geneva, in July, 1536. Allt vi vet säkert är att reformatorn, efter att hans familj frågor och föra över två av hans bröder och systrar att de åsikter han hade åtagit sig, till följd av kriget mellan Charles V och Francis I, för att nå Bale genom Genève i juli 1536. At Geneva the Swiss preacher Fare, then looking for help in his propaganda, besought him with such vehemence to stay and teach theology that, as Calvin himself relates, he was terrified into submission. På Genève Schweiz predikanten Fare, sedan söker hjälp i sin propaganda, besought honom med sådan intensitet att stanna och undervisa i teologi, som Calvin själv avser, han var livrädd till underkastelse. We are not accustomed to fancy the austere prophet so easily frightened. Vi är inte vana vid fint det strama profet så lätt rädda. But as a student and recluse new to public responsibilities, he may well have hesitated before plunging into the troubled waters of Geneva, then at their stormiest period. Men som student och enstöring nytt till offentligt ansvar, han kan mycket väl ha tvekat inför kastar sig in i de oroliga vatten i Genève, sedan på sin stormiest period. No portrait of him belonging to this time is extant. Nr porträtt av honom som hör till denna tid är bevarade. Later he is represented as of middle height, with bent shoulders, piercing eyes, and a large forehead; his hair was of an auburn tinge. Study and fasting occasioned the severe headaches from which he suffered continually. Han är representerad med mitt höjd med böjda axlar, stickande ögon, och en stor panna, hans hår var av en rödbrun skiftning. Studie och fastevärden orsakats av svår huvudvärk som han drabbades ständigt. In private life he was cheerful but sensitive, not to say overbearing, his friends treated him with delicate consideration. I privatlivet var han glad men känsliga, för att inte säga överlägsna, hans vänner behandlade honom med känslig fråga. His habits were simple; he cared nothing for wealth, and he never allowed himself a holiday. Hans vanor var enkla, han brydde sig inte om rikedom, och han aldrig själv semester. His correspondence, of which 4271 letters remain, turns chiefly on doctrinal subjects. Hans korrespondens, varav 4.271 skrivelser återstår svängar huvudsakligen på doktrinär ämnen. Yet his strong, reserved character told on all with whom he came in contact; Geneva submitted to his theocratic rule, and the Reformed Churches accepted his teaching as though it were infallible. Men hans starka, reserverade tecken berättade om alla som han kom i kontakt, Genève överlämnas till hans teokratiska regeln, och reformerta kyrkor accepterat hans undervisning som om det var ofelbar.

Such was the stranger whom Farel recommended to his fellow Protestants, "this Frenchman", chosen to lecture on the Bible in a city divided against itself. Geneva had about 15,000 inhabitants. Det var främling som Farel rekommenderas hans kolleger protestanter, "detta fransman", valt att föreläsning om Bibeln i en stad delat mot sig självt. Genève hade omkring 15.000 invånare. Its bishop had long been its prince limited, however, by popular privileges. Dess biskop hade länge sin prins begränsas emellertid av populära privilegier. The vidomne, or mayor, was the Count of Savoy, and to his family the bishopric seemed a property which, from 1450, they bestowed on their younger children. Den vidomne eller borgmästare, var greve av Savojen och hans familj den biskopsborg verkade en fastighet som från 1450, de tal om yngre barn. John of Savoy, illegitimate son of the previous bishop, sold his rights to the duke, who was head of the clan, and died in 1519 at Pignerol. John av Savojen, oäkta son till den tidigare biskopen, sålde sina rättigheter till hertigen, som var chef för klanen, och dog 1519 vid Pignerol. Jean de la Baume, last of its ecclesiastical princes, abandoned the city, which received Protestant teachers from Berne in 1519 and from Fribourg in 1526. Jean de la Baume sista av sina kyrkliga furstar, övergivna staden, som fick protestantiska lärare från Bern i 1519 och från Fribourg i 1526. In 1527 the arms of Savoy were torn down; in 1530 the Catholic party underwent defeat, and Geneva became independent. Under 1527 armarna på Savoy har rivits, och i 1530 katolska partiet genomgick nederlag och Genève blev självständigt. It had two councils, but the final verdict on public measures rested with the people. Den hade två råden, men den slutgiltiga domen på offentliga åtgärder åvilar personer. These appointed Farel, a convert of Le Fevre, as their preacher in 1534. Dessa utses Farel, en konvertering av Le Fevre, som predikant i 1534. A discussion between the two Churches from 30 May to 24 June, 1535 ended in victory for the Protestants. En diskussion mellan två kyrkor från 30 maj till 24 juni 1535 slutade i seger för protestanterna. The altars were desecrated, the sacred images broken, the Mass done away with. Den altaren har skändats, den heliga bilder brutet, Mass avskaffas. Bernese troops entered and "the Gospel" was accepted, 21 May, 1536. This implied persecution of Catholics by the councils which acted both as Church and State. Bernese trupper in och "evangeliet" godkändes den 21 maj 1536. Detta innebar förföljelse av katoliker av råden som fungerade både som kyrka och stat. Priests were thrown into prison; citizens were fined for not attending sermons. Präster har kastats i fängelse, medborgare i böter för att inte delta i predikningar. At Zürich, Basle, and Berne the same laws were established. Toleration did not enter into the ideas of the time. I Zürich, Basel och Bern samma lagar infördes. Tolererar inte träda i de idéer av tiden.

But though Calvin had not introduced this legislation, it was mainly by his influence that in January, 1537 the "articles" were voted which insisted on communion four times a year, set spies on delinquents, established a moral censorship, and punished the unruly with excommunication. Men fastän Calvin hade inte infört denna lagstiftning, främst genom sitt inflytande till att i januari 1537 av "artiklar" röstades som insisterade på gemenskap fyra gånger per år, som spioner på brottslingar, som inrättades en moralisk censur, och bestraffas de besvärliga med EXKOMMUNICERING. There was to be a children's catechism, which he drew up; it ranks among his best writings. Det skulle vara ett barns katekes, som han utarbetade och det rankas bland hans bästa skrifter. The city now broke into "jurants" and "nonjurors" for many would not swear to the "articles"; indeed, they never were completely accepted. Staden nu bröt i "jurants" och "nonjurors" för många skulle inte svära på "artiklar", utan de aldrig helt accepterade. Questions had arisen with Berne touching points that Calvin judged to be indifferent. Frågor hade uppstått med Berne vidröra punkter som Calvin bedöms vara likgiltig. He made a figure in the debates at Lausanne defending the freedom of Geneva. Han gjorde en siffra i debatterna i Lausanne försvara frihet Genève. But disorders ensued at home, where recusancy was yet rife; in 1538 the council exiled Farel, Calvin, and the blind evangelist, Couraud. Men störningar följden hemma, där OLYDNAD ännu utbredd, i 1538 rådet exil Farel, Calvin och blinda Evangelist, Couraud. The Reformer went to Strasburg, became the guest of Capito and Bucer, and in 1539 was explaining the New Testament to French refugees at fifty two florins a year. Reformatorn gick till Strasbourg, blev gäst i capito och Bucer, och 1539 förklarade Nya testamentet till franska flyktingar på femtiotvå floriner om året. Cardinal Sadolet had addressed an open letter to the Genevans, which their exile now answered. Sadolet urged that schism was a crime; Calvin replied that the Roman Church was corrupt. Cardinal Sadolet hade ett öppet brev till Genevans som sin exil nu besvaras. Sadolet uppmanas att schismen var ett brott, Calvin svarade att den romerska kyrkan var skadad. He gained applause by his keen debating powers at Hagenau, Worms, and Ratisbon. Han fick applåder av sin angelägna debatterar makten på Hagenau, maskar och Ratisbon. But he complains of his poverty and ill-health, which did not prevent him from marrying at this time Idelette de Bure, the widow of an Anabaptist whom he had converted. Men han klagar över sin fattigdom och ohälsa, vilket inte hindrade honom från att gifta sig vid denna tidpunkt Idelette de Bure skall änkan till en anabaptist vem han hade konverterat. Nothing more is known of this lady, except that she brought him a son who died almost at birth in 1542, and that her own death took place in 1549. Inget mer är känt av den här damen, förutom att hon fört honom en son som dog nästan vid födelsen i 1542, och att hennes egen död ägde rum under 1549.

After some negotiation Ami Perrin, commissioner for Geneva, persuaded Calvin to return. Efter vissa förhandlingar Ami Perrin, kommissionsledamot med ansvar för Genève, övertalas Calvin återvända. He did so, not very willingly, on 13 September, 1541. Han gjorde det, inte mycket gärna, om den 13 september 1541. His entry was modest enough. Hans intrade var ödmjukt. The church constitution now recognized "pastors, doctors, elders, deacons" but supreme power was given to the magistrate. Kyrkan författning nu erkänt "präster, läkare, äldste, diakoner, men den högsta makten gavs till domare. Ministers had the spiritual weapon of God's word; the consistory never, as such, wielded the secular arm Preachers, led by Calvin, and the councils, instigated by his opponents, came frequently into collision. Ministrarna hade andliga vapen i Guds ord, den KARDINALSKOLLEGIUM aldrig som sådan wielded den sekulära arm Preachers, ledd av Calvin och råd, som påbörjats av hans motståndare, kom ofta i kollision. Yet the ordinances of 1541 were maintained; the clergy, assisted by lay elders, governed despotically and in detail the actions of every citizen. Men förordningar av 1541 bibehölls, präster, biträdda av bestämmer äldste, regleras despotically och i detalj de åtgärder för varje medborgare. A presbyterian Sparta might be seen at Geneva; it set an example to later Puritans, who did all in their power to imitate its discipline. En PRESBYTERIANSK Sparta kan ses i Genève, och det med gott exempel för att senare Puritans, som gjorde allt i deras makt för att imitera sin disciplin. The pattern held up was that of the Old Testament, although Christians were supposed to enjoy Gospel liberty. Mönstret höll upp var att i Gamla testamentet, men kristna skulle njuta Gospel frihet. In November, 1552, the Council declared that Calvin's "Institutes" were a "holy doctrine which no man might speak against." I november 1552 förklarade rådet att Calvin's Institutes "var en" helig doktrin som ingen människa kan säga emot. " Thus the State issued dogmatic decrees, the force of which had been anticipated earlier, as when Jacques Gouet was imprisoned on charges of impiety in June, 1547, and after severe torture was beheaded in July. Some of the accusations brought against the unhappy young man were frivolous, others doubtful. Alltså staten utfärdat dogmatiska förordningar, den kraft som hade förväntat tidigare, som när Jacques Gouet greps anklagade för ogudaktighet i juni 1547, och efter svår tortyr halshöggs i juli. Några av de anklagelser som riktas mot olycklig ung man var oseriöst, andra tveksamma. What share, if any, Calvin took in this judgment is not easy to ascertain. Vilka delar, om någon, Calvin tog i denna dom är inte lätt att fastställa. The execution of however must be laid at his door; it has given greater offence by far than the banishment of Castellio or the penalties inflicted on Bolsec -- moderate men opposed to extreme views in discipline and doctrine, who fell under suspicion as reactionary. Verkställandet av dock måste läggas på hans dörr och det har gett större gärningen långt än landsförvisning av Castellio eller sanktioner drabbar Bolsec - moderata män emot extrema åsikter på disciplin och doktrin, som föll under misstanke som reaktionär. The Reformer did not shrink from his self-appointed task. Reformatorn inte krympa från hans egen utses uppgift. Within five years fifty-eight sentences of death and seventy-six of exile, besides numerous committals of the most eminent citizens to prison, took place in Geneva. Inom fem år femtioåtta meningarna död och sjuttiosex i exil, förutom många committals av de mest framstående medborgare i fängelse, ägde rum i Genève. The iron yoke could not be shaken off. In 1555, under Ami Perrin, a sort of revolt was attempted. Järn oket inte kunde skakning. År 1555, under Ami Perrin, ett slags revolt försökte. No blood was shed, but Perrin lost the day, and Calvin's theocracy triumphed. Nr blod var en byggnad, men Perrin förlorade dagen och Calvin's teokrati segrat.

"I am more deeply scandalized", wrote Gibbon "at the single execution of Servetus than at the hecatombs which have blazed in the autos-da-fé of Spain and Portugal". "Jag är djupare scandalized", skrev Gibbon "på den inre utförande av Servetus än vid hecatombs som har blazed i Autos da Fé i Spanien och Portugal. He ascribes the enmity of Calvin to personal malice and perhaps envy. The facts of the case are pretty well ascertained. Han givit den fiendskap av Calvin till personlig illvilja och kanske avundas. Fakta i målet är väl konstateras. Born in 1511, perhaps at Tudela, Michael Served y Reves studied at Toulouse and was present in Bologna at the coronation of Charles V. He travelled in Germany and brought out in 1531 at Hagenau his treatise "De Trinitatis Erroribus", a strong Unitarian work which made much commotion among the more orthodox Reformers. Född 1511, kanske i Tudela, Michael Serveras y REVES studerat vid Toulouse och var närvarande i Bologna vid kröning av Charles V. Han reste i Tyskland och förs ut i 1531 på Hagenau sin avhandling "De Trinitatis Erroribus", en stark Unitariska arbete som gjorde mycket oväsen bland de mer ortodoxa reformerarna. He met Calvin and disputed with him at Paris in 1534, became corrector of the press at Lyons; gave attention to medicine, discovered the lesser circulation of the blood, and entered into a fatal correspondence with the dictator of Geneva touching a new volume "Christianismi Restitutio," which he intended to publish. Han träffade Calvin och ifrågasatts med honom i Paris i 1534, blev Corrector av tryck på Lyons, gav uppmärksamhet åt medicin, upptäckte mindre omsättning av blod, och trädde i en dödlig korrespondens med diktatorn i Genève vidröra en ny volym "Christianismi Återställande ", som han avsåg att publicera. In 1546 the exchange of letters ceased. Under 1546 skriftväxlingen upphört. The Reformer called Servetus arrogant (he had dared to criticize the "Institutes" in marginal glosses), and uttered the significant menace, "If he comes here and I have any authority, I will never let him leave the place alive." Reformatorn kallade Servetus arrogant (han hade vågat kritisera "institut" i marginalnummer Meddelandet) och uttalade de betydande hot, "Om han kommer hit och jag har varje myndighet, jag kommer aldrig låta honom lämna platsen levande." The "Restitutio" appeared in 1553. Den "Återställande" dök upp i 1553. Calvin at once had its author delated to the Dominican inquisitor Ory at Lyons, sending on to him the man's letters of 1545-46 and these glosses. Calvin samtidigt hade dess upphovsman delated till Dominikanska inkvisitorn Ory vid Lyons, skicka den till honom mannens bokstäver för 1545/46 och dessa Meddelandet. Hereupon the Spaniards was imprisoned at Vienne, but he escaped by friendly connivance, and was burnt there only in effigy. HÄRPÅ spanjorerna var fängslade i Vienne, men han rymt från vänligt tyst och brändes det bara i bild. Some extraordinary fascination drew him to Geneva, from which he intended to pass the Alps. Några extra fascination drog honom till Genève, där han avsåg att passera Alperna. He arrived on 13 August, 1553. Han kom den 13 augusti, 1553. The next day Calvin, who had remarked him at the sermon, got his critic arrested, the preacher's own secretary coming forward to accuse him. Nästa dag Calvin, som hade påpekat honom på predikan, fick hans kritiker greps, predikanten egen sekreterare som kommer fram att anklaga honom. Calvin drew up forty articles of charge under three heads, concerning the nature of God, infant baptism, and the attack which Servetus had ventured on his own teaching. Calvin upprättade fyrtioo artiklar kostnad under tre huvuden, om Guds natur, infant baptism och attack som Servetus hade vågat på sin egen undervisning. The council hesitated before taking a deadly decision, but the dictator, reinforced by Farel, drove them on. In prison the culprit suffered much and loudly complained. Rådet tvekade innan ett dödligt beslut, men diktatorn, förstärks av Farel, körde på dem. Fängslad gärningsmannen lidit mycket och högljutt klagat. The Bernese and other Swiss voted for some indefinite penalty. Den Bernese och andra schweiziska röstade för vissa obestämt straff. But to Calvin his power in Geneva seemed lost, while the stigma of heresy; as he insisted, would cling to all Protestants if this innovator were not put to death. Men att Calvin hans makt i Genève verkade förlorat, medan den stigmatisering av kätteri, som han krävde skulle hålla fast vid alla protestanter om detta innovatören inte dödas. "Let the world see" Bullinger counselled him, "that Geneva wills the glory of Christ." "Låt världen se" Bullinger counselled honom, "att genève testamente härlighet Kristus."

Accordingly, sentence was pronounced 26 October, 1553, of burning at the stake. "Tomorrow he dies," wrote Calvin to Farel. Därför meningen var uttalad 26 oktober 1553, brandområdet på spel. "Tomorrow han dör", skrev Calvin till Farel. When the deed was done, the Reformer alleged that he had been anxious to mitigate the punishment, but of this fact no record appears in the documents. När handlingen skedde, reformatorn påstod att han hade varit orolig för att lindra straffet, men detta faktum inga uppgifter finns med i handlingarna. He disputed with Servetus on the day of execution and saw the end. Han ifrågasatts med Servetus på dagen för verkställandet och såg slutet. A defence and apology next year received the adhesion of the Genevan ministers. Ett försvar och ursäkt nästa år mottog adhesion av Genevan ministrar. Melanchthon, who had taken deep umbrage at the blasphemies of the Spanish Unitarian, strongly approved in well-known words. Melanchthon, som hade tagit djupa anstöt på blasphemies av spanska Unitariska starkt godkänt i välkända ord. But a group that included Castellio published at Basle in 1554 a pamphlet with the title, "Should heretics be persecuted?" Men en grupp som ingår Castellio publicerades i Basel i 1554 en pamflett med titeln "Ska kättare vara förföljd?" It is considered the first plea for toleration in modern times. Det anses vara den första grunden för tolerans i modern tid. Beza replied by an argument for the affirmative, couched in violent terms; and Calvin, whose favorite disciple he was, translated it into French in 1559. Beza svarade med ett argument för jakande, formulerad i våldsamma villkor, Calvin, vars favorit lärjunge han, översatt den till franska i 1559. The dialogue, "Vaticanus", written against the "Pope of Geneva" by Castellio, did not get into print until 1612. Dialogen "Vaticanus", skriven mot "påven i Genève" av Castellio inte komma in skriva ut förrän 1612. Freedom of opinion, as Gibbon remarks, "was the consequence rather than the design of the Reformation." Åsiktsfrihet, som Gibbon kommentarer, "var en konsekvens snarare än utformningen av reformationen."

Another victim to his fiery zeal was Gentile, one of an Italian sect in Geneva, which also numbered among its adherents Alciati and Gribaldo. Ett annat offer för hans glödande iver var Gentile, en av ett Italienska sekt i Genève, som också bland dess anhängare Alciati och Gribaldo. As more or less Unitarian in their views, they were required to sign a confession drawn up by Calvin in 1558. Som mer eller mindre Unitariska i sina åsikter, de var tvungna att underteckna en bekännelse som utarbetats av Calvin i 1558. Gentile subscribed it reluctantly, but in the upshot he was condemned and imprisoned as a perjurer. Gentile tecknade det motvilligt, men i de resultat han dömdes och fängslades i MENEDARE. He escaped only to be twice incarcerated at Berne, where in 1566, he was beheaded. Han flydde endast två fängslade i Bern, där 1566 var han halshöggs. Calvin's impassioned polemic against these Italians betrays fear of the Socinianism which was to lay waste his vineyard. Calvin's lidelsefull polemik mot dessa italienare avslöjar rädsla för Socinianism som var att lägga avfall sin vingård. Politically he leaned on the French refugees, now abounding in the city, and more than equal in energy -- if not in numbers -- to the older native factions. Politiskt han lutade sig på den franska flyktingar, nu er här i staden och mer än samma energi - om inte i antal - i den äldre inhemska fraktioner. Opposition died out. Invändningsförfarande dött ut. His continual preaching, represented by 2300 sermons extant in the manuscripts and a vast correspondence, gave to the Reformer an influence without example in his closing years. Hans ständiga förkunnelse, företrädd av 2300 predikningar bevarade i manuskript och en omfattande korrespondens, gav reformatorn ett inflytande utan exempel i sina avslutande år. He wrote to Edward VI, helped in revising the Book of Common Prayer, and intervened between the rival English parties abroad during the Marian period. Han skrev till Edward VI, hjälpt till att revidera Book of Common Prayer, och ingrep mellan rivaliserande engelska parter utomlands under Marian period. In the Huguenot troubles he sided with the more moderate. I Huguenot bekymmer han Dubbelsidig med mer måttliga. His censure of the conspiracy of Amboise in 1560 does him honour. Hans kritik av konspiration i Amboise i 1560 gör honom äran. One great literary institution founded by him, the College, afterwards the University, of Geneva, flourished exceedingly. En stor litterära institutionen grundades av honom, kollegiet, efteråt universitetet i Genève, blomstrade mycket. The students were mostly French. Eleverna var mestadels franska. When Beza was rector it had nearly 1500 students of various grades. När Beza var rektor hade nästan 1500 elever i olika kvaliteter.

Geneva now sent out pastors to the French congregations and was looked upon as the Protestant Rome. Genève nu skickats ut pastorer till franska församlingar och ses som den protestantiska Rom. Through Knox, "the Scottish champion of the Swiss Reformation", who had been preacher to the exiles in that city, his native land accepted the discipline of the Presbytery and the doctrine of predestination as expounded in Calvin's "Institutes". Genom Knox, "den skotska mästare för den schweiziska reformationen", som hade varit predikant till exil i staden, hans FOSTERLAND accepterat disciplin i PRÄSTGÅRD och läran om predestination såsom i Calvin's "Institutioner". The Puritans in England were also descendants of the French theologian. Den Puritans i England var också ättlingar till de franska teolog. His dislike of theatres, dancing and the amenities of society was fully shared by them. Hans ogillar teatrar, dans och bekvämligheter i samhället var fullt delas av dem. The town on Lake Leman was described as without crime and destitute of amusements. Staden vid sjön Leman beskrevs som utan brottslighet och utblottade av nöjen. Calvin declaimed against the "Libertines", but there is no evidence that any such people had a footing inside its walls The cold, hard, but upright disposition characteristic of the Reformed Churches, less genial than that derived from Luther, is due entirely to their founder himself. Calvin declaimed mot "libertinerna", men det finns inga belägg för att sådana personer hade en fot innanför dess väggar Den kalla, hårda, men upprätt disposition kännetecknande för reformerta kyrkor, mindre genial än intäkter från Luther, beror helt på deras grundaren själv. Its essence is a concentrated pride, a love of disputation, a scorn of opponents. Dess väsen är en koncentrerad stolthet, en kärlek till disputation, ett förakt för motståndarna. The only art that it tolerates is music, and that not instrumental. Den enda art att den tolererar är musik, och att inte instrumental. It will have no Christian feasts in its calendar, and it is austere to the verge of Manichaean hatred of the body. Det kommer inte att ha några kristna högtider i sin kalender, och det är strama på gränsen till Manikeanska hat i kroppen. When dogma fails the Calvinist, he becomes, as in the instance of Carlyle, almost a pure Stoic. När trossatsen misslyckas KALVINIST han blir, som i fallet av Carlyle, nästan en ren stoisk. "At Geneva, as for a time in Scotland," says JA Froude, "moral sins were treated as crimes to be punished by the magistrate." "På Genève, som för en tid i Skottland, säger JA Froude" moraliska synder behandlades som brott att straffas av domaren. " The Bible was a code of law, administered by the clergy. Bibeln var ett nummer av lag, administreras av präster. Down to his dying day Calvin preached and taught. Ner till hans döende dagen Calvin predikade och undervisade. By no means an aged man, he was worn out in these frequent controversies. Inte alls en äldre man, han var sliten i dessa ofta kontroverser. On 25 April, 1564, he made his will, leaving 225 French crowns, of which he bequeathed ten to his college, ten to the poor, and the remainder to his nephews and nieces. Den 25 april 1564 gjorde han sin vilja, vilket innebär 225 franska kronor, som han testamenterade tio hans college, tio till de fattiga, och resten till hans brorsöner och brorsdöttrar. His last letter was addressed to Farel. Hans sista brev skickades till Farel. He was buried without pomp, in a spot which is not now ascertainable. Han begravdes utan ståt i en plats som inte är nu fastställbara. In the year 1900 a monument of expiation was erected to Servetus in the Place Champel. Under år 1900 ett monument av försoning restes till Servetus på den plats Champel. Geneva has long since ceased to be the head of Calvinism. Genève har för länge sedan upphört att vara chef för KALVINISM. It is a rallying point for Free Thought, Socialist propaganda, and Nihilist conspiracies. Det är en samlingspunkt för den fria tanken, socialdemokratiska propaganda och NIHILIST konspirationer. But in history it stands out as the Sparta of the Reformed churches, and Calvin is its Lycurgus. Men i historien det ser ut som den Sparta av reformerta kyrkor och Calvin är Lycurgus.

Publication information Written by William Barry. Publication information Skrivet av William Barry. Transcribed by Tomas Hancil. The Catholic Encyclopedia, Volume III. Ut av Tomas Hancil. Katolska Encyclopedia, Volume III. Published 1908. År 1908. New York: Robert Appleton Company. New York: Robert Appleton Company. Nihil Obstat, November 1, 1908. Nihil Obstat, den 1 november 1908. Remy Lafort, STD, Censor. Imprimatur. Remy Lafort, STD, censurerar. Imprimatur. +John Cardinal Farley, Archbishop of New York + John Cardinal Farley, ärkebiskop av New York


This subject presentation in the original English language Denna fråga presenteras i den ursprungliga engelska språket


Send an e-mail question or comment to us: E-mailSkicka ett e-mail eller kommentar till oss: E-post

The main BELIEVE web-page (and the index to subjects) is at De viktigaste TROR web-sida (och indexet till personer) är