Belgic Confession of Faith - Text Belgic Confession of Faith - Text

General Information Allmän information

Article 1 - There Is One Only God Artikel 1 - Det finns en Endast Gud

We all believe with the heart, and confess with the mouth, that there is one only simple and spiritual Being, which we call God; and that He is eternal, incomprehensible, invisible, immutable, infinite, almighty, perfectly wise, just, good, and the overflowing fountain of all good. Vi tror att alla med hjärtat och bekänner med munnen, att det finns en enda enkel och andlig varelse, som vi kallar Gud, och att Han är evig, obegripligt, osynlig, oföränderlig, oändlig, allsmäktig, perfekt vis, rättvis, bra och överflödande källa allt gott.

BELIEVE Religious Information Source web-siteTRO
Religiösa
Information
Källa
webbplats
Our List of 1,000 Religious Subjects Vår lista över 1000 religiösa Ämnesområden
E-mailE-post
Eph. Ef. 4:6; Deut. 4:6; Mos. 6:4; 1 Tim. 6:4; 1 Tim. 2:5; 1 Cor. 2:5; 1 Kor. 8:6 8:6
John 4:24 Joh 4:24
Isa. Isa. 40:28 40:28
Rom. Rom. 11:33 11:33
Rom. Rom. 1:20 1:20
Mal. Mal. 3:6 3:6
Isa. Isa. 44:6 44:6
1 Tim. 1 Tim. 1:17 1:17
Jer. Jer. 12:1 12:1
Matt. Matt. 19:17 19:17
Jas. Jas. 1:17; 1 Chron. 1:17, 1 Krön. 29:10-12 29:10-12


Article 2 - By What Means God is Made Known Unto Us Artikel 2 - på vilket sätt Gud har blivit känd Unto Us

We know Him by two means: first, by the creation, preservation, and government of the universe; which is before our eyes as a most elegant book, wherein all creatures, great and small, are as so many characters leading us to contemplate the invisible things of God, namely, His eternal power and divinity, as the apostle Paul saith (Rom. 1:20). Vi känner honom på två sätt: dels genom skapande, bevarande, och regeringen i universum, som ligger framför våra ögon som mest eleganta bok, där alla varelser, stora och små, är som så många tecken som leder oss att begrunda osynliga saker av Gud, det vill säga, hans eviga makt och gudomlighet, som aposteln Paulus säger (Rom. 1:20). All which things are sufficient to convince men, and leave them without excuse. Allt som allt är tillräckliga för att övertyga människor, och lämna dem utan ursäkt.

Secondly, He makes Himself more clearly and fully known to us by His holy and divine Word; that is to say, as far as is necessary for us to know in this life, to His glory and our salvation. För det andra gör han själv på ett tydligare och fullständigt känd för oss genom sin heliga och Guds ord, det vill säga så långt som är nödvändigt för oss att veta i det här livet, till hans ära och vår frälsning.

Ps. Ps. 19:2; Eph. 19:2, Ef. 4:6 4:6
Ps. Ps. 19:8; 1 Cor. 19:8, 1 Kor. 12:6 12:6


Article 3 - The Written Word of God Artikel 3 - Skriftlig Guds Ord

We confess that this Word of God was not sent nor delivered by the will of man, but that holy men of God spake as they were moved by the Holy Ghost, as the apostle Peter saith. Vi bekänner att denna Guds ord sändes inte heller levereras av människans vilja, men det heliga Guds män talade såsom de flyttades från den helige Ande, som aposteln Petrus säger. And that afterwards God, from a special care which He has for us and our salvation, commanded His servants, the prophets and apostles, to commit His revealed Word to writing; and He Himself wrote with His own finger the two tables of the law. Och att sedan Gud, från en särskild vård som han har för oss och vår frälsning befallt, Hans tjänare, för profeterna och apostlarna, begå Hans uppenbarade Ord att skriva, och han skrev med sitt eget finger två tavlor av lagen. Therefore we call such writings holy and divine Scriptures. Därför kallar vi dessa skrifter heliga och gudomliga skrifterna.

2 Pet. 2 Petr. 1:21 1:21
Ex. Ex. 24:4; Ps. 24:4, Ps. 102:19; Hab. 102:19; Hab. 2:2 2:2
2 Tim. 2 Tim. 3:16; Rev. 1:11 3:16; Rev 1:11
Ex. Ex. 31:18 31:18


Article 4 - Canonical Books of the Holy Scriptures Artikel 4 - kanoniska böckerna i de heliga skrifterna

We believe that the Holy Scriptures are contained in two books, namely, the Old and New Testaments, which are canonical, against which nothing can be alleged. Vi tror att Bibeln är i två böcker, nämligen Gamla och Nya Testamentet, som är kanoniska, mot vilken inget kan påstås. These are thus named in the Church of God. Dessa är alltså namnges i Church of God.

The books of the Old Testament are: the five books of Moses, namely, Genesis, Exodus, Leviticus, Numbers, Deuteronomy; the books of Joshua, Judges, Ruth, the two books of Samuel, the two of the Kings, two books of the Chronicles, commonly called Paralipomenon, the first of Ezra, Nehemiah, Esther, Job, the Psalms of David, the three books of Solomon, namely, the Proverbs, Ecclesiastes, and the Song of Songs; the four great prophets, Isaiah, Jeremiah, Ezekiel, and Daniel; and the twelve lesser prophets, namely, Hosea, Joel, Amos, Obadiah, Jonah, Micah, Nahum, Habakkuk, Zephaniah, Haggai, Zechariah, and Malachi. Böckerna i Gamla testamentet är de fem Moseböckerna, nämligen, Genesis, Exodus, Leviticus, Numbers, Deuteronomium, böcker i Josua, domare, Ruth, två böcker av Samuel de två kungar, två böcker av The Chronicles, vanligen kallat Paralipomenon, den första av Esra, Nehemja, Ester, Job, Psaltaren för David, tre böcker av Salomo, nämligen Ordspråksboken, Predikaren och Höga visan, de fyra stora profeterna Jesaja, Jeremia , Hesekiel och Daniel, och de tolv mindre profeterna, nämligen Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, Haggai, Sakarja och Malaki.

Those of the New Testament are: the four Evangelists, namely, Matthew, Mark, Luke, and John; the Acts of the Apostles; the fourteen epistles of the apostle Paul, namely, one to the Romans, two to the Corinthians, one to the Galatians, one to the Ephesians, one to the Philippians, one to the Colossians, two to the Thessalonians, two to Timothy, one to Titus, one to Philemon, and one to the Hebrews; the seven epistles of the other apostles, namely, one of James, two of Peter, three of John, one of Jude; and the Revelation of the apostle John. De av Nya Testamentet är de fyra evangelisterna, nämligen Matteus, Markus, Lukas och Johannes, den Apostlagärningarna, de fjorton brev av aposteln Paulus, nämligen en till romarna, två till korintierna, en till galaterna, en till Efesierbrevet, en till Filipperbrevet, en till Kolosserbrevet, två till thessalonikerna två till Timothy, ett till Titus, en till Filemon, och en till hebréerna, de sju breven av de andra apostlarna, nämligen , en av James, två av Peter, tre av John, en av Jude, och uppenbarelse aposteln Johannes.


Article 5 - From Whence the Holy Scriptures Derive Their Dignity and Authority Artikel 5 - varifrån de heliga skrifterna Härled deras värdighet och myndighet

We receive all these books, and these only, as holy and canonical, for the regulation, foundation, and confirmation of our faith; believing, without any doubt, all things contained in them, not so much because the Church receives and approves them as such, but more especially because the Holy Ghost witnesseth in our hearts that they are from God, whereof they carry the evidence in themselves. Vi tar emot alla dessa böcker, och endast dessa, som heliga och kanoniska, för reglering, grundläggning och bekräftelse av vår tro, tro, utan tvekan, innehöll alla saker i dem, inte så mycket eftersom kyrkan tar emot och godkänt dem som sådan, utan framför allt därför att den Helige Ande witnesseth i våra hjärtan att de är från Gud, varav dessa är försedda med bevis i sig. For the very blind are able to perceive that the things foretold in them are fulfilling. För mycket blinda kan uppfatta att det som förutsades i dem är att uppfylla.


Article 6 - The Difference Between the Canonical and Apocryphal Books Artikel 6 - Skillnaden mellan den kanoniska och apokryfiska böcker

We distinguish these sacred books from the apocryphal, viz., the third and fourth book of Esdras, the books of Tobias, Judith, Wisdom, Jesus Syrach, Baruch, the appendix to the book of Esther, the Song of the Three Children in the Furnace, the History of Susannah, of Bell and the Dragon, the Prayer of Manasses, and the two books of the Maccabees. Vi skiljer dessa heliga böcker från de apokryfiska, dvs., Tredje och fjärde boken av Esra, böcker av Tobias, Judith, vishet, Jesus Syrach, Baruch, tillägget till Esters bok, sången av tre barn i Furnace, historien om Susannah, av Bell och draken, bön Manasses, och de två Mackabéerböckerna. All of which the Church may read and take instruction from, so far as they agree with the canonical books; but they are far from having such power and efficacy as that we may from their testimony confirm any point of faith or of the Christian religion; much less to detract from the authority of the other sacred books. Alla som kyrkan kan läsa och ta emot instruktioner från, såvitt de håller med de kanoniska böckerna, men de är långt ifrån sådan kraft och effektivitet som vi får från sina vittnesmål bekräftar varje punkt av tro eller den kristna religionen; mindre förringa myndigheten i den andra heliga böcker.


Article 7 - The Sufficiency of the Holy Scriptures to be the Only Rule of Faith Artikel 7 - Det tillräcklighet att Bibeln är den enda regeln om tro

We believe that those Holy Scriptures fully contain the will of God, and that whatsoever man ought to believe unto salvation is sufficiently taught therein. Vi tror att de heliga skrifterna fullt innehåller Guds vilja, och att vad man bör tro till frälsning är tillräckligt undervisas där. For since the whole manner of worship which God requires of us is written in them at large, it is unlawful for any one, though an apostle, to teach otherwise than we are now taught in the Holy Scriptures: nay, though it were an angel from heaven, as the apostle Paul saith. För eftersom hela sätt dyrkan som Gud kräver av oss är skrivet i dem i stort, är det olagligt för någon, men en apostel, att undervisa på annat sätt än vi är nu lärs ut i den heliga Skrift: ja, om det var en ängel från himlen, som aposteln Paulus säger. For since it is forbidden to add unto or take away any thing from the Word of God, it doth thereby evidently appear that the doctrine thereof is most perfect and complete in all respects. För eftersom det är förbjudet att lägga något till eller ta bort något från Guds ord, det täckas vilket tydligen verkar som läran om detta är mest perfekt och komplett i alla avseenden.

Neither do we consider of equal value any writing of men, however holy these men may have been, with those divine Scriptures; nor ought we to consider custom, or the great multitude, or antiquity, or succession of times and persons, or councils, decrees, or statutes, as of equal value with the truth of God, for the truth is above all; for all men are of themselves liars, and more vain than vanity itself. Inte heller vi anser vara av lika värde någon skrift av män, men heliga dessa män kan ha, med de gudomliga skrifterna, ej heller bör vi överväga sedvänja, eller den stora mängden, eller antiken eller testamente gånger och personer, eller råd, förordningar eller stadgar, som likvärdigt med Guds sanning, för sanningen är framför allt, för alla män är själva lögnare, och mer fåfänga än fåfänga själv. Therefore we reject with all our hearts whatsoever doth not agree with this infallible rule which the apostles have taught us, saying, Try the spirits whether they are of God. Därför avvisar vi av hela vårt hjärta som helst gör inte instämmer i detta ofelbar regel som apostlarna har lärt oss, säger, pröva andarna om de är av Gud. Likewise, If there come any unto you, and bring not this doctrine, receive him not into your house. Likaså Om det kommer något till er, och ta inte denna lära, få honom inte in i ditt hus.

Rom. Rom. 15:4; John 4:25; 2 Tim. 15:4, Joh 4:25, 2 Tim. 3:15-17; 1 Pet. 3:15-17, 1 Pet. 1:1; Prov. 1:1; Prov. 30:5; Rev. 22:18; John 15:15; Acts 2:27 30:5, Rev 22:18, Joh 15:15, Apg 2:27
1 Pet. 1 Pet. 4:11; 1 Cor. 4:11, 1 Kor. 15:2-3; 2 Tim. 15:2-3, 2 Tim. 3:14; 1 Tim. 3:14, 1 Tim. 1:3; 2 John 10 1:3; 2 John 10
Gal. Gal. 1:8-9; 1 Cor. 1:8-9, 1 Kor. 15:2; Acts 26:22; Rom. 15:2, Apg 26:22, Rom. 15:4; 1 Pet. 15:4, 1 Pet. 4:11; 2 Tim. 4:11, 2 Tim. 3:14 3:14
Deut. Mos. 12:32; Prov. 12:32; Prov. 30:6; Rev. 22:18; John 4:25 30:6, Rev 22:18, Joh 4:25
Matt. Matt. 15:3; 17:5; Mark 7:7; Isa. 15:3; 17:5; Mark 7:7; Isa. 1:12; 1 Cor. 1:12, 1 Kor. 2:4 2:4
Isa. Isa. 1:12; Rom. 1:12, Rom. 3:4; 2 Tim. 3:4; 2 Tim. 4:3-4 4:3-4
Ps. Ps. 62:10 62:10
Gal. Gal. 6:16; 1 Cor. 6:16, 1 Kor. 3:11; 2 Thes. 3:11, 2 Thess. 2:2 2:2
1 John 4:1 1 Johannes 4:1
2 John 10 2 John 10


Article 8 - God is One in Essence, Yet Distinguished in Three Persons Artikel 8 - Gud är en i huvudsak Men Distinguished i tre personer

According to this truth and this Word of God, we believe in one only God, who is one single essence, in which are three persons, really, truly, and eternally distinct, according to their incommunicable properties; namely, the Father, and the Son, and the Holy Ghost. Enligt denna sanning och Guds ord, tror vi på en enda Gud, som är ett enda väsen, där tre personer, verkligen, verkligen, och evigt olika, utifrån deras incommunicable egenskaper, nämligen Fadern, och Sonen och den Helige Ande. The Father is the cause, origin, and beginning of all things, visible and invisible; the Son is the word, wisdom, and image of the Father; the Holy Ghost is the eternal power and might, proceeding from the Father and the Son. Fadern är orsaken, ursprung, och i början av allting, synliga och osynliga, Sonen är ordet, visdom, och bilden av Fadern, den Helige Ande är den eviga makt och styrka, som kommer från Fadern och Sonen. Nevertheless God is not by this distinction divided into three, since the Holy Scriptures teach us that the Father, and the Son, and the Holy Ghost have each His personality, distinguished by their properties; but in such wise that these three persons are but one only God. Ändå Gud är inte av denna uppdelning i tre, eftersom de heliga Skrifterna lär oss att Fadern och Sonen och den Helige Ande har var hans personlighet, kännetecknas av sina egenskaper, men på ett sådant vis att dessa tre personer men en Endast Gud. Hence then, it is evident that the Father is not the Son, nor the Son the Father, and likewise the Holy Ghost is neither the Father nor the Son. Därför är det alltså klart att Fadern inte Sonen, eller Sonen är Fadern, och likaså den Helige Ande är varken Fadern eller Sonen. Nevertheless these persons thus distinguished are not divided nor intermixed; for the Father hath not assumed the flesh, nor hath the Holy Ghost, but the Son only. Likväl är dessa personer således särskiljas delas inte heller blandade, ty Fadern har inte tagit på köttet, eller Hath den Helige Anden, men sonen bara. The Father hath never been without His Son, or without His Holy Ghost. Fadern har aldrig varit utan hans Son, eller utan hans heliga Ande. For they are all three coeternal and coessential. De är alla tre coeternal och coessential. There is neither first nor last; for they are all three one, in truth, in power, in goodness, and in mercy. Det är varken första eller sista, ty de är alla tre ett, i sanning, i kraft, i godhet och nåd.

Isa. Isa. 43:10 43:10
1 John 5:7; Heb. 1 Joh 5:7; Heb. 1:3 1:3
Matt. Matt. 28:19 28:19
1 Cor. 1 Kor. 8:6; Col. 1:16 8:6; Kol 1:16
John 1:1,2; Rev. 19:13; Prov. John 1:1,2, Rev 19:13, Prov. 8:12 8:12
Prov. Prov. 8:12,22 8:12,22
Col. 1:15; Heb. Kol 1:15, Heb. 1:3 1:3
Matt. Matt. 12:28 12:28
John 15:26; Gal. Joh 15:26, Gal. 4:6 4:6
Phil. Phil. 2:6,7; Gal. 2:6,7, Gal. 4:4; John 1:14 4:4; Joh 1:14


Article 9 - The Proof of the Foregoing Article of the Trinity of Persons in One God Artikel 9 - Bevis för ovanstående artikel i Treenigheten av personer i en Gud

All this we know, as well from the testimonies of Holy Writ as from their operations, and chiefly by those we feel in ourselves. Allt detta vet vi, liksom från vittnesmål i den Heliga Skrift från sin verksamhet, och framför allt av dem vi känner på oss själva. The testimonies of the Holy Scriptures, that teach us to believe this Holy Trinity, are written in many places of the Old Testament, which are not so necessary to enumerate as to choose them out with discretion and judgment. Vittnesmål från de heliga skrifterna, som lär oss att tro detta Holy Trinity, är skrivna på många ställen i Gamla testamentet, som inte är så nödvändigt att ange att välja ut dem med diskretion och omdöme. In Genesis 1:26, 27, God saith: Let us make man in our image, after our likeness, etc. So God created man in His own image, male and female created He them. And Genesis 3:22: Behold, the man is become as one of us. I Första Mosebok 1:26, 27, Gud säger: Låt oss göra människor till vår avbild, efter vår avbild, etc. Så Gud skapade människan till sin avbild, man och kvinna skapade han dem. Och Genesis 3:22: Se, människan är att bli en av oss. From this saying, Let us make man in our image, it appears that there are more persons than one in the Godhead; and when He saith God created, He signifies the unity. Från denna sentens, Låt oss göra människor till vår avbild, verkar det som om det finns fler personer än ett i Gudomen, och när han säger Gud skapade, innebär Han enheten. It is true He doth not say how many persons there are, but that which appears to us somewhat obscure in the Old Testament is very plain in the New. Det är sant Han gör inte säga hur många personer det finns, men det som förefaller oss något oklar i Gamla testamentet är mycket tydligt i den nya.

For when our Lord was baptized in Jordan, the voice of the Father was heard, saying, This is My beloved Son: the Son was seen in the water, and the Holy Ghost appeared in the shape of a dove. För när vår Herre döptes i Jordan, hördes rösten av Fadern, säger, detta är min älskade Son: Sonen sågs i vattnet, och den Helige Ande verkade i form av en duva. This form is also instituted by Christ in the baptism of all believers. Detta formulär är också inrättats genom Kristus i dopet av alla troende. Baptize all nations, in the name of the Father and of the Son, and of the Holy Ghost. Döpa alla nationer, i Faderns och Sonens och den Helige Ande. In the Gospel of Luke the angel Gabriel thus addressed Mary, the mother of our Lord: The Holy Ghost shall come upon thee, and the power of the Highest shall overshadow thee, therefore also that holy thing which shall be born of thee shall be called the Son of God. I Lukasevangeliet ängeln Gabriel behandlas således Maria, mor till vår Herre: Den Helige Ande skall komma över dig, och kraften av högsta skall överskugga dig, därför att heliga ting, som skall födas av dig skall kallas Guds Son. Likewise, The grace of our Lord Jesus Christ, and the love of God, and the communion of the Holy Ghost be with you. Likaså nåd vår Herre Jesus Kristus, och Guds kärlek och gemenskap i den Helige Ande vara med dig. And, There are three that bear record in heaven, the Father, the Word, and the Holy Ghost, and these three are one. Och finns det tre som vittnar i himmelen, Fadern, Ordet och den Helige Ande, och dessa tre är ett. In all which places we are fully taught that there are three persons in one only divine essence. And although this doctrine far surpasses all human understanding, nevertheless we now believe it by means of the Word of God, but expect hereafter to enjoy the perfect knowledge and benefit thereof in heaven. I alla ställen som vi är fullt lära oss att det finns tre personer i ett enda gudomligt väsen. Och även om denna läran långt överträffar all mänsklig förståelse, trots att vi nu tror att det genom Guds ord, men förväntar nedan för att njuta av fullkomlig kunskap och utnyttja dessa i himlen.

Moreover we must observe the particular offices and operations of these three persons towards us. Dessutom måste vi följa de särskilda kontor och verksamhet i dessa tre personer mot oss. The Father is called our Creator by His power;9 the Son is our Savior and Redeemer by His blood;10 the Holy Ghost is our Sanctifier by His dwelling in our hearts. Fadern kallas vår Skapare av hans kraft, 9 Sonen är vår Frälsare och Återlösare genom Hans blod, 10 den helige Ande är vår Sanctifier av sin boning i våra hjärtan.

This doctrine of the Holy Trinity hath always been defended and maintained by the true Church, since the times of the apostles to this very day, against the Jews, Mohammedans, and some false Christians and heretics, as Marcion, Manes, Praxeas, Sabellius, Samosatenus, Arius, and such like, who have been justly condemned by the orthodox fathers. Denna lära om treenigheten Hath alltid försvaras och underhållas av den sanna kyrkan, eftersom de tider av apostlarna till denna dag, mot judar, muhammedaner och några falska kristna och kättare, som Marcion, Manes, Praxeas, Sabellius, Samosatenus, Arius, och liknande, som har med rätta fördömts av de ortodoxa fäder.

Therefore, in this point, we do willingly receive the three creeds, namely, that of the Apostles, of Nice, and of Athanasius; likewise that which, conformable thereunto, is agreed upon by the ancient fathers. Därför, i den punkten får vi gärna de tre trosläror, nämligen att av apostlarna, i Nice, och Athanasius, också det som, Formbart försett det har kommit överens om de gamla fäder.

Gen. 1:26,27 Gen 1:26,27
Gen. 3:22 Gen 3:22
Matt. Matt. 3:16-17 3:16-17
Matt. Matt. 28:19 28:19
Luke 1:35 Lukas 1:35
2 Cor. 2 Kor. 13:13 13:13
1 John 5:7 1 Joh 5:7
Ps. Ps. 45:8; Isa. 45:8, Jes. 61:1 61:1
Eccl. Pred. 12:3; Mal. 12:3; Mal. 2:10; 1 Pet. 2:10, 1 Pet. 1:2 1:2
1 Pet. 1 Pet. 1:2; 1 John 1:7; 4:14 1:2; 1 Joh 1:7; 4:14
1 Cor. 1 Kor. 6:11; 1 Pet. 6:11, 1 Pet. 1:2; Gal. 1:2; Gal. 4:6; Tit. 4:6; Tit. 3:5; Rom. 3:5; Rom. 8:9; John 14:16 8:9; Johannes 14:16


Article 10 - Jesus Christ is True and Eternal God Artikel 10 - Jesus Kristus är sann och evig Gud

We believe that Jesus Christ, according to His divine nature, is the only begotten Son of God, begotten from eternity, not made nor created (for then He would be a creature), but coessential and coeternal with the Father, the express image of His person, and the brightness of His glory, equal unto Him in all things. Vi tror att Jesus Kristus, genom den gudomliga naturen, är den ende Guds Son, född av evighet, inte gjort heller skapats (för då skulle han bli en varelse), men coessential och coeternal med Fadern, den uttryckliga bilden av hans person, och ljusstyrka hans härlighet, lika Honom i allt. He is the Son of God, not only from the time that He assumed our nature, but from all eternity, as these testimonies, when compared together, teach us. Han är Guds son, inte bara från den tidpunkt då han antog vår natur, utan från all evighet, eftersom dessa vittnesmål, jämfört tillsammans, lär oss. Moses saith that God created the world; and John saith that all things were made by that Word, which he calleth God. Moses säger att Gud skapade världen, och John säger att allt gjordes av detta ord, som han kallar Gud. And the apostle saith that God made the worlds by His Son; likewise, that God created all things by Jesus Christ. Och aposteln säger att Gud skapade världen genom sin Son, också, att Gud skapade allt genom Jesus Kristus. Therefore it must needs follow that He who is called God, the Word, the Son, and Jesus Christ did exist at that time when all things were created by Him. Därför måste nödvändigtvis följa att den som kallas Gud, Ordet, Sonen, och Jesus Kristus fanns på den tiden när allt är skapat genom honom.

Therefore the prophet Micah saith: His goings forth have been from of old, from everlasting. Därför profeten Mika säger: Hans förehavanden fram har sedan gammalt, från evighet. And the apostle: He hath neither beginning of days nor end of life. Och aposteln: Han har varken början av dagar eller uttjänta. He therefore is that true, eternal, and almighty God, whom we invoke, worship, and serve. Han är alltså sant, evig och allsmäktig Gud, som vi åberopar, gudstjänst och servera.

John 1:18,49 Johannes 1:18,49
John 1:14; Col. 1:15 Joh 1:14, Kol 1:15
John 10:30; Phil. Joh 10:30, Phil. 2:6 2:6
John 1:2; 17:5; Rev. 1:8 Johannes 1:2; 17:5; Rev 1:8
Heb. Heb. 1:3 1:3
Phil. Phil. 2:6 2:6
John 8:23,58; 9:35-37; Acts 8:37; Rom. Johannes 8:23,58, 9:35-37, Apg 8:37, Rom. 9:5 9:5
Gen. 1:1 Mos 1:1
John 1:3 Johannes 1:3
Heb. Heb. 1:2 1:2
Col. 1:16 Kol 1:16
Col. 1:16 Kol 1:16
Mic. Mic. 5:2 5:2
Heb. Heb. 7:3 7:3


Article 11 - The Holy Ghost is True and Eternal God Artikel 11 - Den Helige Ande är sant och evige Guden

We believe and confess also that the Holy Ghost from eternity proceeds from the Father and Son; and therefore is neither made, created, nor begotten, but only proceedeth from both; who in order is the third person of the Holy Trinity; of one and the same essence, majesty, and glory with the Father and the Son; and therefore is the true and eternal God, as the Holy Scriptures teach us. Vi tror och bekänner också att den Helige Ande från evighet utgår från Fadern och Sonen, och därför varken har skapat eller avlad, men bara proceedeth från båda, som för den tredje personen i den heliga Treenigheten, av ett och samma väsen, majestät och härlighet med Fadern och Sonen, och därför är den sanna och evige Guden, som de heliga Skrifterna lär oss.

Ps. Ps. 33:6,17; John 14:16 33:6,17, Joh 14:16
Gal. Gal. 4:6; Rom. 4:6; Rom. 8:9; John 15:26 8:9; Joh 15:26
Gen. 1:2; Isa. Mos 1:2; Isa. 48:16; 61:1; Acts 5:3-4; 28:25; 1 Cor. 48:16, 61:1, Apg 5:3-4, 28:25, 1 Kor. 3:16; 6:19; Ps. 3:16, 6:19; Ps. 139:7 139:7


Article 12 - The Creation Artikel 12 - The Creation

We believe that the Father, by the Word, that is, by His Son, created of nothing the heaven, the earth, and all creatures, as it seemed good unto Him, giving unto every creature its being, shape, form, and several offices to serve its Creator; that He doth also still uphold and govern them by His eternal providence and infinite power for the service of mankind, to the end that man may serve his God. Vi tror att Fadern, genom Ordet, det vill säga genom sin Son, som skapats av ingenting himlen, jorden och alla varelser, som det verkade bra till Honom, som ger åt varje varelse dess väsen, form, form, och flera kontor betjänar sin Skapare, att Han gör också fortfarande upprätthålla och styra dem genom sin eviga försyn och oändlig makt för att i mänsklighetens tjänst, på det att man kan tjäna sin Gud.

He also created the angels good, to be His messengers and to serve His elect; some of whom are fallen from that excellency, in which God created them, into everlasting perdition; and the others have, by the grace of God, remained steadfast and continued in their primitive state. The devils and evil spirits are so depraved that they are enemies of God and every good thing, to the utmost of their power, as murderers watching to ruin the Church and every member thereof, and by their wicked stratagems to destroy all; and are therefore, by their own wickedness, adjudged to eternal damnation, daily expecting their horrible torments. Han skapade också änglar bra, att vara hans budbärare och för att tjäna sina utvalda, varav vissa är sjunkit från att excellens, som Gud skapade dem, till den eviga fördömelsen, och de andra har, genom Guds nåd förblev ståndaktiga och fortsätta i sin primitiva tillstånd. djävulen och onda andar är så depraverade att de är fiender till Gud och allt gott, till det yttersta av sin makt, som mördare ser att förstöra kyrkan och dess ledamöter, och genom sina onda knep för att förstöra alla, och därför, genom sin egen ondska, avgjorts till evig fördömelse, daglig väntar sitt fruktansvärda plågor. Therefore we reject and abhor the error of the Sadducees, who deny the existence of spirits and angels; and also that of the Manichees, who assert that the devils have their origin of themselves, and that they are wicked of their own nature, without having been corrupted. Därför vi förkastar och avskyr fel sadduceerna, som förnekar förekomsten av andar och änglar, och inte heller för det Manichees, som säger att djävulen har sitt ursprung sig själva och att de är onda i sin egen natur, utan skadad.

Gen. 1:1; Isa. Mos 1:1, Jes. 40:26; Heb. 40:26, Heb. 3:4; Rev. 4:11; 1 Cor. 3:4; Upp 4:11, 1 Kor. 8:6; John 1:3; Col. 1:16 8:6; Johannes 1:3, Kol 1:16
Heb. Heb. 1:3; Ps. 1:3; Ps. 104:10; Acts 17:25 104:10; Apg 17:25
1 Tim. 1 Tim. 4:3-4; Gen. 1:29-30; 9:2-3; Ps. 4:3-4, Mos 1:29-30, 9:2-3, Ps. 104:14-15 104:14-15
1 Cor. 1 Kor. 3:22; 6:20; Matt. 3:22, 6:20, Matt. 4:10 4:10
Col. 1:16 Kol 1:16
Ps. Ps. 103:20; 34:8; 148:2 103:20, 34:8, 148:2
Heb. Heb. 1:14; Ps. 1:14; Ps. 34:8 34:8
John 8:44; 2 Pet. Johannes 8:44, 2 Pet. 2:4; Luke 8:31; Jude 6 2:4; Lukas 8:31; Judasbrevet 6
Matt. Matt. 25:3 25:3
1 Pet. 1 Pet. 5:8; Job 1:7 5:8; Job 1:7
Gen. 3:1; Matt. Mos 3:1; Matt. 13:25; 2 Cor. 13:25, 2 Kor. 2:11; 11:3,14 2:11; 11:3,14
Matt. Matt. 25:41; Luke 8:30,31 25:41, Luk 8:30,31
Acts 23:8 Apg 23:8


Article 13 - Divine Providence Artikel 13 - Guds försyn

We believe that the same God, after He had created all things, did not forsake them, or give them up to fortune or chance, but that He rules and governs them according to His holy will, so that nothing happens in this world without His appointment; nevertheless, God neither is the author of, nor can be charged with, the sins which are committed. Vi tror att samma Gud, sedan han skapade allt, inte överge dem, eller ge dem till lycka eller slumpen, men att han regler och styr dem i enlighet med Hans heliga vilja, så att inget händer i denna värld utan Hans utnämning, men trots Gud varken är författare, inte heller kan laddas med de synder som begås. For His power and goodness are so great and incomprehensible, that He orders and executes His work in the most excellent and just manner, even then when devils and wicked men act unjustly. För hans makt och godhet är så stor och obegriplig, att han order och utför sitt arbete i de flesta utmärkt och rättvist sätt, även då när djävlar och onda agera orättvist. And as to what He doth surpassing human understanding, we will not curiously inquire into it further than our capacity will admit of; but with the greatest humility and reverence adore the righteous judgments of God which are hid from us, contenting ourselves that we are disciples of Christ, to learn only those things which He has revealed to us in His Word without transgressing these limits. Och vad Han gör överträffar mänsklig förståelse, kommer vi inte att nyfiket undersöka det mer än vår förmåga att erkänna för, men med största ödmjukhet och vördnad tillbedja de rättfärdiga domar av Gud som gömde sig för oss, nöja sig att vi är lärjungar Kristus, att endast lära sig de saker som han har uppenbarat för oss i Sitt Ord utan överträder dessa gränser.

This doctrine affords us unspeakable consolation, since we are taught thereby that nothing can befall us by chance, but by the direction of our most gracious and heavenly Father, who watches over us with a paternal care, keeping all creatures so under His power that not a hair of our head (for they are all numbered), nor a sparrow, can fall to the ground, without the will of our Father, in whom we do entirely trust; being persuaded that He so restrains the devil and all our enemies that, without His will and permission, they cannot hurt us. Denna doktrin ger oss outsäglig tröst, eftersom vi lärt sätt att inget kan hända oss av en slump, men med ledning av våra mest nådiga och himmelske Fader, som vakar över oss med en faderlig omsorg, att hålla alla varelser så under hans makt som inte ett hår på huvudet (för de är alla numrerade), eller en sparv, kan falla till marken, utan kommer av vår Fader, som vi inte helt kan lita på, är övertygad om att han så håller den djävulen och alla våra fiender som , utan hans vilja och tillåtelse, kan de inte skada oss. And therefore we reject that damnable error of the Epicureans, who say that God regards nothing, but leaves all things to chance. Och därför måste vi förkasta den förbannade misstag av epikureerna, som säger att Gud om någonting, utan lämnar allt åt slumpen.

John 5:17; Heb. Johannes 5:17, Heb. 1:3; Prov. 1:3; Prov. 16:4; Ps. 16:4, Ps. 104:9, etc.; Ps. 104:9, etc. Ps. 139:2, etc. 139:2, etc.
Jas. Jas. 4:15; Job 1:21; 1 Kings 22:20; Acts 4:28; 1 Sam. 4:15, Job 1:21; 1 Kung 22:20, Apg 4:28, 1 Sam. 2:25; Ps. 2:25; Ps. 115:3; 45:7; Amos 3:6; Deut. 115:3, 45:7, Amos 3:6; Mos. 19:5; Prov. 19:5, Ords. 21:1; Ps. 21:1; Ps. 105:25; Isa. 105:25, Jes. 10:5-7; 2 Thes. 10:5-7, 2 Thess. 2:11; Ezek. 2:11; Hes.
14:9; Rom. 14:9; Rom. 1:28; Gen. 45:8; 1:20; 2 Sam. 1:28; Mos 45:8, 1:20, 2 Sam. 16:10; Gen. 27:20; Ps. 16:10; Mos 27:20, Ps. 75:7-8; Isa. 75:7-8, Isa. 45:7; Prov. 45:7, Ords. 16:4; Lam. 16:4; Lam. 3:37-38; 1 Kings 22:34,38; Ex. 3:37-38, 1 Kings 22:34,38; Ex. 21:13 21:13
Matt. Matt. 8:31,32; John 3:8 8:31-32; Johannes 3:8
Rom. Rom. 11:33-34 11:33-34
Matt. Matt. 8:31; Job 1:12; 2:6 8:31, Job 1:12, 2:6
Matt. Matt. 10:29-30 10:29-30


Article 14 - The Creation and Fall of Man, and His Incapacity to Perform What is Truly Good Artikel 14 - The Creation and Fall of Man, och han är oförmögen att göra vad är verkligen bra

We believe that God created man out of the dust of the earth, and made and formed him after His own image and likeness, good, righteous, and holy, capable in all things to will agreeably to the will of God. Vi tror att Gud skapade människan ur mullen, och gjorde och bildade han efter sin avbild och likhet, god, rättfärdig och helig, kan i allt kommer att angenämt att Guds vilja. But being in honor, he understood it not, neither knew his excellency, but willfully subjected himself to sin, and consequently to death and the curse, giving ear to the words of the devil. Men detta ära, förstod han det inte, varken kände till hans excellens, men egensinnigt underkastade sig till synd, och därmed till döden och förbannelsen, att lyssna till ord av djävulen. For the commandment of life, which he had received, he transgressed; and by sin separated himself from God who was his true life, having corrupted his whole nature, whereby he made himself liable to corporal and spiritual death. På befallning av liv, som han hade fått, överträtt han, och genom synden sig undan från Gud, som var hans verkliga liv, har skadat hela sin natur, där han gjorde sig skyldig till kroppslig och andlig död. And being thus become wicked, perverse, and corrupt in all his ways, he hath lost all his excellent gifts which he had received from God, and only retained a few remains thereof, which, however, are sufficient to leave man without excuse; for all the light which is in us is changed into darkness, as the Scriptures teach us, saying: The light shineth in darkness, and the darkness comprehendeth it not; where St. John calleth men darkness. Och är därmed bli elak, pervers, och korrupta på alla sina vägar, han har förlorat alla sina utmärkta presenter som han fått från Gud, och endast behållit några förblir detta, som dock är tillräckliga för att lämna mannen utan ursäkt, ty allt ljus som finns i oss förvandlas till mörker, som Bibeln lär oss, säger: ljuset lyser i mörkret, och mörkret comprehendeth det inte, där Johannes kallar män mörker.

Therefore we reject all that is taught repugnant to this concerning the free will of man, since man is but a slave to sin, and has nothing of himself unless it is given him from heaven. Därför avvisar vi alla som lärs motbjudande för detta om den fria människans vilja, eftersom människan är blott en slav till synd, och har något av sig själv om det inte gett honom från himlen. For who may presume to boast that he of himself can do any good, since Christ saith, No man can come to Me, except the Father which hath sent Me draw him? För vem kan förutsätta att skryta med att han av sig själv kan göra något gott, eftersom Kristus säger, kan ingen människa komma till mig, utom Fadern som har sänt mig dra honom? Who will glory in his own will, who understands that to be carnally minded is enmity against God? Vem kommer härlighet i hans egen vilja, som förstår att för att köttets sinne är fiendskap mot Gud? Who can speak of his knowledge, since the natural man receiveth not the things of the Spirit of God? Vem kan tala om sina kunskaper, eftersom den naturliga människan mottager inte det som hör Guds Ande? In short, who dare suggest any thought, since he knows that we are not sufficient of ourselves to think any thing as of ourselves, but that our sufficiency is of God? Kärnfrågan är vem som vågar föreslå någon tanke, eftersom han vet att vi inte räcker för oss att tänka en sak som för oss själva, men att vår tillräcklig är av Gud? And therefore what the apostle saith ought justly to be held sure and firm, that God worketh in us both to will and to do of His good pleasure. Och därför vad aposteln säger borde rätta att hållas säker och fast, att Gud verkar i oss både vilja och göra hans välbehag. For there is no will nor understanding, conformable to the divine will and understanding, but what Christ hath wrought in man; which He teaches us when He saith, Without Me ye can do nothing. För det finns ingen vilja eller förståelse, överensstämmande med den gudomliga viljan och förståelse, men vad Kristus har åstadkommit på människan, där han lär oss när han säger, utan mig kan ni ingenting göra.

Gen. 1:26; Eccl. Mos 1:26; Pred. 7:29; Eph. 7:29, Ef. 4:24 4:24
Gen. 1:31; Eph. Mos 1:31, Ef. 4:24 4:24
Ps. Ps. 49:21; Isa. 49:21, Jes. 59:2 59:2
Gen. 3:6,17 Gen 3:6,17
Gen. 1:3,7 Gen 1:3,7
Isa. Isa. 59:2 59:2
Eph. Ef. 4:18 4:18
Rom. Rom. 5:12; Gen. 2:17; 3:19 5:12; Mos 2:17, 3:19
Rom. Rom. 3:10 3:10
Acts 14:16-17; 17:27 Apostlagärningarna 14:16-17; 17:27
Rom. Rom. 1:20,21; Acts 17:27 1:20,21; Apostlagärningarna 17:27
Eph. Ef. 5:8; Matt. 5:8; Matt. 6:23 6:23
John 1:5 Joh 1:5
Isa. Isa. 26:12; Ps. 26:12; Ps. 94:11; John 8:34; Rom. 94:11, Joh 8:34, Rom. 6:17; 7:5,17 6:17; 7:5,17
John 3:27; Isa. Johannes 3:27, Jes. 26:12 26:12
John 3:27; 6:44,65 Johannes 3:27; 6:44,65
Rom. Rom. 8:7 8:7
1 Cor. 1 Kor. 2:14; Ps. 2:14; Ps. 94:11 94:11
2 Cor. 2 Kor. 3:5 3:5
Phil. Phil. 2:13 2:13
John 15:5 Johannesevangeliet 15:5


Article 15 - Original Sin Artikel 15 - Original Sin

We believe that, through the disobedience of Adam, original sin is extended to all mankind; which is a corruption of the whole nature, and an hereditary disease, wherewith infants themselves are infected even in their mother's womb, and which produceth in man all sorts of sin, being in him as a root thereof; and therefore is so vile and abominable in the sight of God that it is sufficient to condemn all mankind. Vi tror att genom olydnad för Adam, är arvsynd utvidgas till hela mänskligheten, som är en förvrängning av hela naturen, och en ärftlig sjukdom, varmed barnen själva blir smittade inte heller i sin mammas mage, och som produceth hos människan allehanda synd, är i honom som en rot i detta, och därför är så vidriga och avskyvärda i Guds ögon att det är tillräckligt att fördöma hela mänskligheten. Nor is it by any means abolished or done away by baptism; since sin always issues forth from this woeful source, as water from a fountain: notwithstanding it is not imputed to the children of God unto condemnation, but by His grace and mercy is forgiven them. Det är inte heller på något sätt upphäva eller bort genom dopet, eftersom synden alltid frågor fram ur denna sorgsna källa, som vatten ur en källa: trots att det inte tillskrivas Guds barn åt fördömande, utan av hans nåd och barmhärtighet är förlåtet dem. Not that they should rest securely in sin, but that a sense of this corruption should make believers often to sigh, desiring to be delivered from this body of death. Inte att de ska vila tryggt i synd, men att en känsla av korruption bör göra troende ofta suck, som önskar bli befriad från denna dödens kropp. Wherefore we reject the error of the Pelagians, who assert that sin proceeds only from imitation. Därför avvisar vi fel för Pelagians, som hävdar att synden genomförs endast mot kopiering.

Rom. Rom. 5:12,13; Ps. 5:12,13; Ps. 51:7; Rom. 51:7, Rom. 3:10; Gen. 6:3; John 3:6; Job 14:4 3:10; Mos 6:3; Johannes 3:6; Job 14:4
Isa. Isa. 48:8; Rom. 48:8, Rom. 5:14 5:14
Gal. Gal. 5:19; Rom. 5:19, Rom. 7:8,10,13,17-18,20,23 7:8,10,13,17-18,20,23
Eph. Ef. 2:3,5 2:3,5
Rom. Rom. 7:18,24 7:18,24


Article 16 - Eternal Election Artikel 16 - Eternal Election

We believe that all the posterity of Adam, being thus fallen into perdition and ruin by the sin of our first parents, God then did manifest Himself such as He is; that is to say, merciful and just: merciful, since He delivers and preserves from this perdition all whom He, in His eternal and unchangeable counsel, of mere goodness hath elected in Christ Jesus our Lord, without any respect to their works; just, in leaving others in the fall and perdition wherein they have involved themselves. Vi tror att alla eftervärlden av Adam, för att därigenom fallit i undergång och ruin av synd våra första föräldrar, Gud, då gjorde uppenbara sig som han är, det vill säga, barmhärtig och rättvis: barmhärtig, eftersom han levererar och konserver från detta fördärv alla vem han i sin eviga och oföränderliga råd, av ren godhet Hath vald i Kristus Jesus, vår Herre, utan respekt för deras verk, bara i medan andra under hösten och undergång vari de har engagerat sig.

Rom. Rom. 9:18,22-23; 3:12 9:18,22-23; 3:12
Rom. Rom. 9:15-16; 11:32; Eph. 9:15-16, 11:32, Ef. 2:8-10; Ps. 2:8-10; Ps. 100:3; 1 John 4:10; Deut. 100:3, 1 Joh 4:10; Mos. 32:8; 1 Sam. 32:8, 1 Sam. 12:22; Ps. 12:22; Ps. 115:5; Mal. 115:5, Mal. 1:2; 2 Tim. 1:2; 2 Tim. 1:9; Rom. 1:9; Rom. 8:29; 9:11,21; 11:5-6; Eph.1:4; Tit. 8:29, 9:11,21, 11:5-6, Eph.1: 4, Tit. 3:4-5; Acts 2:47; 13:48; 2 Tim. 3:4-5, Apg 2:47, 13:48, 2 Tim. 2:19-20; 1 Pet. 2:19-20, 1 Pet. 1:2; John 6:27;15:16; 17:9 1:2; Johannes 6:27, 15:16, 17:9
Rom. Rom. 9:17,18; 2 Tim. 9:17,18, 2 Tim. 2:20 2:20


Article 17 - The Recovery of Fallen Man Artikel 17 - återvinning av fallne

We believe that our most gracious God, in His admirable wisdom and goodness, seeing that man had thus thrown himself into temporal and spiritual death, and made himself wholly miserable, was pleased to seek and comfort him when he trembling fled from His presence, promising him that He would give His Son, who should be made of a woman, to bruise the head of the serpent, and would make him happy. Vi tror att våra mest nådig Gud, hade hans beundransvärda vishet och godhet, såg att mannen därför kastat sig in timliga och andliga döden, och gjorde sig helt eländig, var glad att söka och trösta honom när han darrade flydde från hans närvaro, lovande honom att han skulle ge sin son, som bör göras av en kvinna, att få blåmärken huvudet av ormen, och skulle göra honom lycklig.

Gen. 3:8-9,19; Isa. Gen 3:8-9,19, Isa. 65:1-2 65:1-2
Heb. Heb. 2:14; Gen. 22:18; Isa. 2:14; Mos 22:18, Jes. 7:14; John 7:42; 2 Tim. 7:14, Joh 7:42, 2 Tim. 2:8; Heb. 2:8; Heb. 7:14; Gen. 3:15; Gal. 7:14; Mos 3:15, Gal. 4:4 4:4


Article 18 - Of the Incarnation of Jesus Christ Artikel 18 - om inkarnationen av Jesus Kristus

We confess, therefore, that God did fulfill the promise which He made to the fathers by the mouth of His holy prophets when He sent into the world, at the time appointed by Him, His own only-begotten and eternal Son, who took upon Him the form of a servant, and became like unto man, really assuming the true human nature, with all its infirmities, sin excepted, being conceived in the womb of the blessed Virgin Mary, by the power of the Holy Ghost, without the means of man; and did not only assume human nature as to the body, but also a true human soul, that he might be a real man. Vi bekänner, därför att Gud kunde uppfylla det löfte som han gav till fäderna genom munnen Hans heliga profeter då han sänt till världen vid den tidpunkt som utsetts av honom, hans egen ende och evige Son, som tog på honom i form av en tjänare, och blev likt människan, verkligen antar den sanna mänskliga naturen, med alla sina svagheter, sin undantagen, uppfattas i livmodern av Jungfru Maria, den Helige Ande, utan medel av människan, och inte bara anta mänskliga naturen som till kroppen, utan också en verklig mänsklig själ, att han skulle vara en riktig karl. For since the soul was lost as well as the body, it was necessary that he should take both upon him, to save both. För sedan själen försvann, liksom kroppen, var det nödvändigt att han skulle ta både på honom, för att rädda båda. Therefore we confess (in opposition to the heresy of the Anabaptists, who deny that Christ assumed human flesh of His mother) that Christ is become a partaker of the flesh and blood of the children; that He is a fruit of the loins of David after the flesh; made of the seed of David according to the flesh; a fruit of the womb of the Virgin Mary; made of a woman; a branch of David; a shoot of the root of Jesse; sprung from the tribe of Judah; descended from the Jews according to the flesh: of the seed of Abraham, since He took on Him the seed of Abraham, and became like unto His brethren in all things, sin excepted; so that in truth He is our Immanuel, that is to say, God with us. Därför bekänner vi (i opposition mot kätteri anabaptistsna, som förnekar att Kristus antog människokött om sin mor) att Kristus skall kunna bli delaktig av kött och blod av barnen, att han är en frukt av rygg Davids efter köttet, som gjorts av utsäde av David enligt köttet, en frukt i livmodern av Jungfru Maria, gjorda av en kvinna, en filial till David, ett skott från roten Jesse, sprungen ur Juda stam, härstammar från judarna enligt köttet: av Abrahams säd, sedan han tillträdde på Honom Abrahams säd, och blev lik sina bröder i allt, synd undantagna, så att det i sanning Han är vår Immanuel, det vill säga Gud med oss.

Isa. Isa. 11:1; Luke 1:55; Gen. 26:4; 2 Sam. 11:1; Lukas 1:55, Mos 26:4, 2 Sam. 7:12; Ps. 7:12; Ps. 132:11; Acts 13:23 132:11; Apg 13:23
1 Tim. 1 Tim. 2:5; 3:16; Phil. 2:5; 3:16; Phil. 2:7 2:7
Heb. Heb. 2:14-15; 4:15 2:14-15; 4:15
Luke 1:31,34-35 Luke 1:31,34-35
Matt. Matt. 26:38; John 12:27 26:38, Joh 12:27
Heb. Heb. 2:14 2:14
Acts 2:30 Apostlagärningarna 2:30
Ps. Ps. 132:11; Rom. 132:11, Rom. 1:3 1:3
Luke 1:42 Luke 1:42
Gal. Gal. 4:4 4:4
Jer. Jer. 33:15 33:15
Isa. Isa. 11:1 11:1
Heb. Heb. 7:14 7:14
Rom. Rom. 9:5 9:5
Gen. 22:18; 2 Sam. Mos 22:18, 2 Sam. 7:12; Matt. 7:12, Matt. 1:1; Gal. 1:1; Gal. 3:16 3:16
Heb. Heb. 2:15-17 2:15-17
Isa. Isa. 7:14; Matt. 7:14, Matt. 1:23 1:23

Article 19 - The Union and Distinction Artikel 19 - Unionen och Distinction
of the Two Natures in the Person of Christ av två naturer i Kristi person

We believe that by this conception the person of the Son is inseparably united and connected with the human nature; so that there are not two Sons of God, nor two persons, but two natures united in one single person; yet that each nature retains its own distinct properties. Vi tror att genom denna uppfattning den person Sonens är oupplösligt förenade och i samband med den mänskliga naturen, så att det inte finns två Guds Söner, eller två personer, men två naturer förenade i en enda person, men att varje art behåller sin egen distinkta egenskaper. As then the divine nature hath always remained uncreated, without beginning of days or end of life, filling heaven and earth, so also hath the human nature not lost its properties, but remained a creature, having beginning of days, being a finite nature, and retaining all the properties of a real body. Som sedan den gudomliga naturen Hath alltid legat oskapad, utan början av dagar eller uttjänta, fyllning himmel och jord, så även Hath den mänskliga naturen inte förlorat sina egenskaper, men förblev en varelse, med början i dag, är en ändlig natur, och behålla alla egenskaper hos en riktig kropp. And though He hath by His resurrection given immortality to the same, nevertheless He hath not changed the reality of His human nature; forasmuch as our salvation and resurrection also depend on the reality of His body. Och trots att Han har genom sin uppståndelse gett odödlighet till samma, ändå Han har inte förändrat verkligheten i sin mänskliga natur, EFTERSOM vår frälsning och uppståndelse också bero på verkligheten av hans kropp.

But these two natures are so closely united in one person, that they were not separated even by His death. Men dessa två naturer är så intimt förenade i en person, att de skildes inte ens av hans död. Therefore that which He, when dying, commended into the hands of His Father, was a real human spirit, departing from His body. Därför att som han, då han berömde i händerna på sin far var en riktig människa anda, avgår från sin kropp. But in the meantime the divine nature always remained united with the human, even when He lay in the grave; and the Godhead did not cease to be in Him, any more than it did when He was an infant, though it did not so clearly manifest itself for a while. Men under tiden den gudomliga naturen alltid varit förenat med det mänskliga, även när han låg i graven, och gudomen inte längre är i honom, något mer än det gjorde när han var ett spädbarn, men det gjorde inte så tydligt manifestera sig en stund. Wherefore we confess that He is very God and very man: very God by His power to conquer death, and very man that He might die for us according to the infirmity of His flesh. Därför bekänner vi att han är mycket Gud och mycket man: Gud själv genom hans makt för att besegra döden, och mycket mannen att han skulle dö för oss, enligt svaghet till hans kropp.

Heb. Heb. 7:3 7:3
1 Cor. 1 Kor. 15:13,21; Phil. 15:13,21; Phil. 3:21; Matt. 3:21, Matt. 26:11; Acts 1:2,11; 3:21; Luke 24:39; John 20:25,27 26:11, Apg 1:2,11, 3:21, Luk 24:39, Joh 20:25,27
Luke 23:46; Matt. Luk 23:46, Matt. 27:50 27:50

Article 20 - God Hath Manifested His Justice and Mercy in Christ Artikel 20 - Gud manifesterade hans rättvisa och barmhärtighet i Kristus

We believe that God, who is perfectly merciful and just, sent His Son to assume that nature in which the disobedience was committed, to make satisfaction in the same, and to bear the punishment of sin by His most bitter passion and death. Vi tror att Gud, som är fullkomligt barmhärtig och rättvis, sände sin Son för att anta att naturen där olydnad begicks, att göra tillfredsställelse i samma, och att bära straffet för synd genom hans mest bittra lidande och död. God therefore manifested His justice against His Son when He laid our iniquities upon Him, and poured forth His mercy and goodness on us, who were guilty and worthy of damnation, out of mere and perfect love, giving His Son unto death for us, and raising Him for our justification, that through Him we might obtain immortality and life eternal. Gud manifesterade således sin rättvisa mot hans son när han lade våra synder på honom och hällde ut sin barmhärtighet och godhet mot oss, som var skyldiga och värda fördömelse, av ren och fullkomlig kärlek, ger sin Son i döden för oss, och uppväcka honom för vår motivering, att genom honom vi kan få odödlighet och evigt liv.

Heb. Heb. 2:14; Rom. 2:14, Rom. 8:3,32-33 8:3,32-33
Isa. Isa. 53:6; John 1:29; 1 John 4:9 53:6, Joh 1:29, 1 Joh 4:9
Rom. Rom. 4:25 4:25

Article 21 - The Satisfaction of Christ, Our Only High Priest, For Us Artikel 21 - Kontroll av Kristus, vår enda överstepräst, för oss

We believe that Jesus Christ is ordained with an oath to be an everlasting High Priest, after the order of Melchizedek; and that He hath presented Himself in our behalf before the Father, to appease His wrath by His full satisfaction, by offering Himself on the tree of the cross, and pouring out His precious blood to purge away our sins; as the prophets had foretold. Vi tror att Jesus Kristus är instiftat med en ed att vara en evig överstepräst, efter beslut av Melkisedek, och att han har inställt sig för vår skull inför Fadern, för att stilla sin vrede genom sin fulla belåtenhet, genom att erbjuda sig på träd på korset, och hälla ut sitt dyrbara blod för att rensa bort våra synder, eftersom profeterna hade förutsagt. For it is written, He was wounded for our transgressions, He was bruised for our iniquities: the chastisement of our peace was upon Him, and with His stripes we are healed. För det är skrivet, sårades han för våra brott, han blev slagen för våra missgärningar: Straffet vår frid vilade över honom, och genom hans sår är vi helade. He was brought as a lamb to the slaughter, and numbered with the transgressors; and condemned by Pontius Pilate as a malefactor, though he had first declared Him innocent. Han fördes som ett lamm till slakt, och räknade med de som överträder, och fördömts av Pontius Pilatus som en brottsling, men han först förklarade honom oskyldig. Therefore, He restored that which He took not away, and suffered the just for the unjust, as well in His body as in His soul, feeling the terrible punishment which our sins had merited; insomuch that His sweat became like unto drops of blood falling on the ground. Därför restaurerade han det som han tog inte bort, och drabbades bara för orättfärdiga, liksom i sin kropp som i sin själ, känsla det fruktansvärda straff som våra synder hade förtjänat, den grad att hans svett blev likt droppar blod faller på marken. He called out, My God, My God, why hast Thou forsaken Me? Han ropade, Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? and hath suffered all this for the remission of our sins. och har fått utstå allt detta om förlåtelse för våra synder.

Wherefore we justly say with the apostle Paul, that we know nothing but Jesus Christ, and Him crucified; we count all things but loss and dung for the excellency of the knowledge of Christ Jesus our Lord, in whose wounds we find all manner of consolation. Därför säger vi rättvist med aposteln Paulus, det vet vi ingenting utan Jesus Kristus och honom korsfäst, vi räkna allt utan förlust och gödsel för Excellens av kunskaperna i Kristus Jesus, vår Herre, i vars sår vi hittar alla typer av tröst . Neither is it necessary to seek or invent any other means of being reconciled to God, than this only sacrifice, once offered, by which believers are made perfect forever. Inte heller är det nödvändigt att söka eller uppfinna något annat sätt att vara försonad med Gud, än denna enda offer, en gång i praktiken, genom vilken troende blir perfekt för evigt. This is also the reason why He was called by the angel of God, Jesus, that is to say, Savior, because He should save His people from their sins. Detta är också anledningen till att han kallades av Guds ängel, Jesus, det vill säga, Frälsaren, eftersom han ska frälsa sitt folk från deras synder.

Ps.110:4; Heb. Ps.110: 4; Heb. 5:10 5:10
Col. 1:14; Rom. Kol 1:14, Rom. 5:8-9; Col. 2:14; Heb. 5:8-9, Kol 2:14, Heb. 2:17; 9:14; Rom. 2:17, 9:14, Rom. 3:24; 8:2; John 15:3; Acts 2:24; 13:28; John 3:16; 1 Tim. 3:24, 8:2, Joh 15:3; Apg 2:24, 13:28, Joh 3:16, 1 Tim. 2:6 2:6
Isa. Isa. 53:5,7,12 53:5,7,12
Luke 23:22,24; Acts 13:28; Ps. Lukas 23:22,24, Apg 13:28; Ps. 22:16; John 18:38; Ps. 22:16, Joh 18:38, Ps. 69:5; 1 Pet. 69:5, 1 Pet. 3:18 Ps. 3:18 Ps. 69:5 69:5
1 Pet. 1 Pet. 3:18 3:18
Luke 22:44 Luk 22:44
Ps. Ps. 22:2; Matt. 22:2; Matt. 27:46 27:46
1 Cor. 1 Kor. 2:2 2:2
Phil. Phil. 3:8 3:8
Heb. Heb. 9:25-26; 10:14 9:25-26; 10:14
Matt. Matt. 1:21; Acts 4:12 1:21; Apg 4:12

Article 22 - Our Justification Through Faith in Jesus Christ Artikel 22 - vår rättfärdiggörelse genom tro på Jesus Kristus

We believe that, to attain the true knowledge of this great mystery, the Holy Ghost kindleth in our hearts an upright faith, which embraces Jesus Christ with all His merits, appropriates Him, and seeks nothing more besides Him. Vi anser att för att uppnå den sanna kunskapen om detta stora mysterium, den helige Ande kindleth i våra hjärtan upprätt tro, som bekänner sig till Jesus Kristus med alla sina förtjänster, tillägnar honom och vill inget annat än Honom. For it must needs follow, either that all things which are requisite to our salvation are not in Jesus Christ, or if all things are in Him, that then those who possess Jesus Christ through faith have complete salvation in Him. För det måste nödvändigtvis följa, antingen att alla saker som är nödvändiga för vår frälsning inte är i Jesus Kristus, eller om allt är i honom, detta då de som har Jesus Kristus genom tron har fullständig frälsning i Honom. Therefore, for any to assert that Christ is not sufficient, but that something more is required besides Him, would be too gross a blasphemy; for hence it would follow that Christ was but half a Savior. Därför, för alla att hävda att Kristus inte är tillräckligt, men att något mer behövs än Honom, skulle vara för en grov hädelse, ty varför det skulle följa att Kristus var men hälften av en Frälsare.

Therefore we justly say with Paul, that we are justified by faith alone, or by faith without works. Därför säger vi rättvist med Paulus, att vi är motiverade av tron allena, eller genom tron utan gärningar. However, to speak more clearly, we do not mean that faith itself justifies us, for it is only an instrument with which we embrace Christ our Righteousness. Men att tala tydligare, menar vi inte att tro sig motiverar oss, för det är bara ett instrument med vilket vi omfamnar Kristus vår rättfärdighet. But Jesus Christ, imputing to us all His merits, and so many holy works which He hath done for us and in our stead, is our Righteousness. Men Jesus Kristus genom extrapolering för oss alla hans meriter, och så många heliga verk, som han har gjort för oss och i vårt ställe, är vår rättfärdighet. And faith is an instrument that keeps us in communion with Him in all His benefits, which, when they become ours, are more than sufficient to acquit us of our sins. Och tron är ett instrument som håller oss i gemenskap med honom i alla hans fördelar, som när de blir vår, är mer än tillräckliga för att straffa oss för våra synder.

Eph. Ef. 3:16-17; Ps. 3:16-17, Ps. 51:13; Eph. 51:13, Ef. 1:17-18; 1 Cor. 1:17-18, 1 Kor. 2:12 2:12
1 Cor. 1 Kor. 2:2; Acts 4:12; Gal. 2:2; Apg 4:12, Gal. 2:21; Jer. 2:21; Jer. 23:6; 1 Cor. 23:6; 1 Kor. 1:30; Jer. 1:30; Jer. 31:10 31:10
Matt. Matt. 1:21;Rom. 1:21, Rom. 3:27; 8:1,33 3:27; 8:1,33
Rom. Rom. 3:27; Gal. 3:27, Gal. 2:6; 1 Pet. 2:6, 1 Petr. 1:4-5; Rom. 1:4-5, Rom. 10:4 10:4
Jer. Jer. 23:6; 1 Cor. 23:6; 1 Kor. 1:30; 2 Tim. 1:30, 2 Tim. 1:2; Luke 1:77; Rom. 1:2; Lukas 1:77, Rom. 3:24-25; 4:5; Ps. 3:24-25, 4:5; Ps. 32:1-2; Phil. 32:1-2, Phil. 3:9; Tit. 3:9; Tit. 3:5; 2 Tim. 3:5; 2 Tim. 1:9 1:9

Article 23 - Wherein Our Justification Before God Consists Artikel 23 - Vari Våra Motivering Innan Gud Consists

We believe that our salvation consists in the remission of our sins for Jesus Christ's sake, and that therein our righteousness before God is implied; as David and Paul teach us, declaring this to be the happiness of man, that God imputes righteousness to him without works. Vi anser att vår frälsning består i en eftergift för våra synder för Jesu Kristi skull, och att där vår rättfärdighet inför Gud är underförstådd, som David och Paul lära oss, förklara att detta är lycka mannen, som Gud tillräknar rättfärdighet med honom utan att verk. And the same apostle saith, that we are justified freely by His grace, through the redemption which is in Jesus Christ. Och samma aposteln säger, att vi är motiverade fritt genom hans nåd, genom inlösen som är i Jesus Kristus.

And therefore we always hold fast this foundation, ascribing all the glory to God, humbling ourselves before Him, and acknowledging ourselves to be such as we really are, without presuming to trust in any thing in ourselves, or in any merit of ours, relying and resting upon the obedience of Christ crucified alone, which becomes ours when we believe in Him. Och därför måste vi alltid hålla fast denna stiftelse, som tillskriver all ära åt Gud, ödmjuka oss inför Honom, och erkänna oss själva att vara sådana som vi verkligen är, utan att förutsätta att lita på någonting i oss själva, eller någon fördel av vår, med åberopande och vila på lydnad för Kristus korsfästes ensam, som blir vår när vi tror på Honom. This is sufficient to cover all our iniquities, and to give us confidence in approaching to God; freeing the conscience of fear, terror, and dread, without following the example of our first father, Adam, who, trembling, attempted to cover himself with fig-leaves. Detta är tillräckligt för att täcka alla våra synder och ge oss självförtroende i att ta kontakt med Gud, befria samvete av rädsla, terror och skräck, utan i likhet med vår första fader, Adam, som darrande, försökte täcka sig med fikonlövskonfektionen. And, verily, if we should appear before God, relying on ourselves or on any other creature, though ever so little, we should, alas! Och, sannerligen, om vi skulle framträda inför Gud, förlitar sig på oss själva eller någon annan varelse, än aldrig så lite, måste vi, tyvärr! be consumed. konsumeras. And therefore every one must pray with David: O Lord, enter not into judgment with Thy servant: for in Thy sight shall no man living be justified. Och därför var och en måste bedja med David: Herre, gå icke till doms med din tjänare i dina ögon får ingen levande motiveras.

Luke 1:77; Col. 1:14; Ps. Luk 1:77, Kol 1:14; Ps. 32:1-2; Rom. 32:1-2, Rom. 4:6-7 4:6-7
Rom. Rom. 3:23-24; Acts 4:12 3:23-24; Apostlagärningarna 4:12
Ps. Ps. 115:1; 1 Cor. 115:1, 1 Kor. 4:7; Rom. 4:7; Rom. 4:2 4:2
1 Cor. 1 Kor. 4:7; Rom. 4:7; Rom. 4:2; 1 Cor. 4:2; 1 Kor. 1:29,31 1:29,31
Rom. Rom. 5:19 5:19
Heb. Heb. 11:6-7; Eph. 11:6-7, Ef. 2:8; 2 Cor. 2:8; 2 Kor. 5:19; 1 Tim. 5:19, 1 Tim. 2:6 2:6
Rom. Rom. 5:1; Eph. 5:1; Ef. 3:12; 1 John 2:1 3:12; 1 Joh 2:1
Gen. 3:7 Gen 3:7
Isa. Isa. 33:14; Deut. 33:14; Mos. 27:26; James 2:10 27:26, James 2:10
Ps. Ps. 130:3; Matt. 130:3, Matt. 18:23-26; Ps. 18:23-26, Ps. 143:2; Luke 16:15 143:2, Luk 16:15

Article 24 - Man's Sanctification and Good Works Artikel 24 - människans helgelse och goda gärningar

We believe that this true faith, being wrought in man by the hearing of the Word of God and the operation of the Holy Ghost, doth regenerate and make him a new man, causing him to live a new life, and freeing him from the bondage of sin. Vi anser att denna sanna tron, som åstadkommit på människan genom hörandet av Guds ord och drift av den helige Ande, doth förnya och göra honom till en ny människa, vilket leder honom att leva ett nytt liv, och befriar honom från slaveri av synd. Therefore it is so far from being true, that this justifying faith makes men remiss in a pious and holy life, that on the contrary without it they would never do anything out of love to God, but only out of self-love or fear of damnation. Därför det är så långt ifrån sant, att det motiverar tro gör män undfallande i ett fromt och heligt liv, att det tvärtom, utan det skulle de aldrig göra någonting av kärlek till Gud, men bara av egenkärlek eller rädsla för fördömelse. Therefore it is impossible that this holy faith can be unfruitful in man; for we do not speak of a vain faith, but of such a faith as is called in Scripture a faith that worketh by love, which excites man to the practice of those works which God has commanded in His Word. Därför är det omöjligt att denna heliga tro kan ofruktbar i människan, eftersom vi inte tala om en fåfäng tro, men en sådan tro som kallas i Skriften en tro som verkar genom kärlek som väcker människan till den praxis som dessa arbeten som Gud har befallt i Hans Ord. Which works, as they proceed from the good root of faith, are good and acceptable in the sight of God, forasmuch as they are all sanctified by His grace; howbeit they are of no account towards our justification. Som fungerar, eftersom de utgår från god rot tro, är gott och välbehagligt i Guds ögon, DÅ eftersom alla är helgade genom hans nåd, howbeit de är av någon hänsyn till vår rättfärdiggörelse. For it is by faith in Christ that we are justified, even before we do good works; otherwise they could not be good works, any more than the fruit of a tree can be good before the tree itself is good. Ty det är genom tron på Kristus som vi är berättigade till och med innan vi gör goda gärningar, annars skulle de inte kunde bli goda gärningar, något mer än frukten av ett träd kan vara bra innan trädet i sig är bra.

Therefore we do good works, but not to merit by them (for what can we merit?) nay, we are beholden to God for the good works we do, and not He to us, since it is He that worketh in us both to will and to do of His good pleasure. Därför vi gör goda gärningar, men inte meriter med dem (vad kan vi förtjänar?) Nej, vi står i tacksamhetsskuld till Gud för goda gärningar vi gör, och inte han för oss, eftersom det är Han som verkar i oss både kommer och att göra hans välbehag. Let us therefore attend to what is written: When ye shall have done all those things which are commanded you, say we are unprofitable servants: we have done that which was our duty to do. Låt oss därför ta hand om det som står skrivet: När skall ni ha gjort alla de saker som är befallt dig, säger att vi är onyttiga tjänare: vi har gjort det som var vår plikt att göra.

In the meantime we do not deny that God rewards our good works, but it is through His grace that He crowns His gifts. Under tiden vi inte förneka att Gud belönar våra goda gärningar, men det är genom hans nåd som han kröner hans gåvor. Moreover, though we do good works, we do not found our salvation upon them; for we can do no work but what is polluted by our flesh, and also punishable; and although we could perform such works, still the remembrance of one sin is sufficient to make God reject them. Dessutom, även om vi gör goda gärningar, vi hittade inte vår frälsning på dem, ty vi kan inte utföra något arbete, men vad är förorenad av vårt kött, och även straffbart, och även om vi skulle kunna utföra sådana arbeten, fortfarande minnet av en synd är tillräckligt för att göra Gud förkasta dem. Thus, then, we would always be in doubt, tossed to and fro without any certainty, and our poor consciences would be continually vexed if they relied not on the merits of the suffering and death of our Savior. Sålunda, då skulle vi alltid vara osäker, kastas fram och tillbaka utan någon säkerhet, och våra dåliga samveten skulle vara ständigt missnöjd om de inte åberopat fördelarna med lidande och död för vår Frälsare.

1 Pet. 1 Pet. 1:23; Rom. 1:23, Rom. 10:17; John 5:24 10:17, Joh 5:24
1 Thes. 1 Thess. 1:5; Rom. 1:5; Rom. 8:15; John 6:29; Col. 2:12; Phil. 8:15, Joh 6:29, Kol 2:12; Phil. 1:1,29; Eph. 1:1,29, Ef. 2:8 2:8
Acts 15:9; Rom. Apg 15:9; Rom. 6:4, 22; Tit. 6:4, 22; Tit. 2:12; John 8:36 2:12, Joh 8:36
Tit. Tit. 2:12 2:12
Tit. Tit. 3:8; John 15:5; Heb. 3:8; Johannesevangeliet 15:5, Heb. 11:6; 1 Tim. 11:6, 1 Tim. 1:5 1:5
1 Tim. 1 Tim. 1:5; Gal. 1:5; Gal. 5:6; Tit. 5:6; Tit. 3:8 3:8
2 Tim. 2 Tim. 1:9; Rom. 1:9; Rom. 9:32; Tit. 9:32, Tit. 3:5 3:5
Rom. Rom. 4:4; Gen. 4:4 4:4; Mos 4:4
Heb. Heb. 11:6; Rom. 11:6, Rom. 14:23; Gen. 4:4; Matt. 14:23; Mos 4:4; Matt. 7:17 7:17
1 Cor. 1 Kor. 4:7; Isa. 4:7; Isa. 26:12; Gal. 26:12, Gal. 3:5; 1 Thes. 3:5; 1 Thess. 2:13 2:13
Phil. Phil. 2:13 2:13
Luke 17:10 Luk 17:10
Matt. Matt. 10:42; 25:34-35; Rev. 3:12,21; Rom. 10:42, 25:34-35, rev 3:12,21, Rom. 2:6; Rev. 2:11; 2 John 8; Rom. 11:6 2:6, Rev 2:11; 2 Johannes 8, Rom. 11:6
Eph. Ef. 2:9-10 2:9-10
Isa. Isa. 64:6 64:6
Isa. Isa. 28:16; Rom. 28:16, Rom. 10:11; Hab. 10:11, Hab. 2:4 2:4

Article 25 - The Abolishing of the Ceremonial Law Artikel 25 - Den Avskaffande av ceremoniallagen

We believe that the ceremonies and figures of the law ceased at the coming of Christ, and that all the shadows are accomplished; so that the use of them must be abolished among Christians; yet the truth and substance of them remain with us in Jesus Christ, in whom they have their completion. Vi tror att ceremonier och siffror av lagen upphörde vid Kristi ankomst, och att alla skuggor är genomförda, så att användningen av dem måste avskaffas bland de kristna, men sanningen och innehållet i dem stanna hos oss i Jesus Kristus , i vilka de har slutförts. In the meantime we still use the testimonies taken out of the law and the prophets, to confirm us in the doctrine of the gospel, and to regulate our life in all honesty to the glory of God, according to His will. Under tiden vi fortfarande använda vittnesmål tas ur lagen och profeterna, att bekräfta oss i läran om evangelium, och att reglera våra liv i ärlighetens namn till Guds ära, i enlighet med Hans vilja.

Rom. Rom. 10:4 10:4
Gal. Gal. 5:2-4; 3:1; 4:10-11; Col. 2:16-17 5:2-4, 3:1; 4:10-11, Kol 2:16-17
2 Pet. 2 Petr. 1:19 1:19

Article 26 - Christ's Intercession Artikel 26 - Kristi Förbön

We believe that we have no access unto God but alone through the only Mediator and Advocate, Jesus Christ the righteous, Who therefore became man, having united in one person the divine and human natures, that we men might have access to the divine Majesty, which access would otherwise be barred against us. Vi anser att vi inte har tillträde till Gud utan endast genom den ende medlaren och Advocate, Jesus Kristus den rättfärdige, som därför blev man med förenade i en person den gudomliga och mänskliga naturen, att vi män kan ha tillgång till det gudomliga majestät, som tillgången skulle annars bli avstängda mot oss. But this Mediator, whom the Father hath appointed between Him and us, ought in no wise affright us by His majesty, or cause us to seek another according to our fancy. Men denna medlare, som Fadern har utsetts mellan honom och oss, borde på något vis förskräckelse oss genom Hans majestät, eller få oss att söka en annan enligt vårt tycke. For there is no creature, either in heaven or on earth, who loveth us more than Jesus Christ; who, though He was in the form of God, yet made Himself of no reputation, and took upon Him the form of a man and of a servant for us, and was made like unto His brethren in all things. För det finns ingen varelse, antingen i himlen eller på jorden, som älskar oss mer än Jesus Kristus, som, om han var i form av Gud, men gjorde sig ingen rykte, och tog på sig i form av en man och en tjänare för oss, och blev lik sina bröder i allt. If, then, we should seek for another mediator, who would be well affected towards us, whom could we find who loved us more than He who laid down His life for us, even when we were His enemies? Om så, bör vi söka efter en medlare, som skulle vara väl påverkas mot oss, kan som vi hittar som älskade oss mer än han som lade sitt liv för oss, även när vi var hans fiender? And if we seek for one who hath power and majesty, who is there that hath so much of both as He who sits at the right hand of His Father, and who hath all power in heaven and on earth? And who will sooner be heard than the own well-beloved Son of God? Och om vi vill för den som har makt och majestät, som är det den som har så mycket av såväl han som sitter i den högra av sin far och Den som har all makt i himlen och på jorden? Och vem kommer förr höras än egen högt älskade Guds Son?

Therefore it was only through distrust that this practice of dishonoring instead of honoring the saints was introduced, doing that which they never have done nor required, but have, on the contrary, steadfastly rejected, according to their bounden duty, as appears by their writings. Därför var det endast genom misstro att denna praxis vanärar stället för att ära helgonen infördes, att göra det som de aldrig har gjort eller skyldiga, utan har tvärtom, orubbligt förkastade enligt sin plikt, som verkar genom sina skrifter . Neither must we plead here our unworthiness; for the meaning is not that we should offer our prayers to God on account of our own worthiness, but only on account of the excellency and worthiness of the Lord Jesus Christ, whose righteousness is become ours by faith. Vi får inte heller vädja här vår ovärdighet, för att betydelsen inte att vi ska erbjuda våra böner till Gud på grund av vår egen värdighet, men endast på grund av excellens och värdighet av Herren Jesus Kristus, vars rättfärdighet blir vår genom tron .

Therefore the apostle, to remove this foolish fear or, rather, distrust from us, justly saith that Jesus Christ was made like unto His brethren in all things, that He might be a merciful and faithful High Priest, to make reconciliation for the sins of the people. Därför apostel, att ta bort denna dåraktiga rädsla, eller snarare misstro från oss, med rätta säger att Jesus Kristus blev lik sina bröder i allt, att han skulle bli barmhärtig och trogen överstepräst, till att försona synder folket. For in that He Himself hath suffered, being tempted, He is able to succor them that are tempted. I att han själv har lidit, är frestad, kan han kunna bistå dem som frestas. And further to encourage us, he adds: Seeing, then, that we have a great High Priest that is passed into the heavens, Jesus the Son of God, let us hold fast our profession. Och att ytterligare uppmuntra oss, tillägger han: Seeing, alltså att vi har en stor överstepräst som överförs till himlen, Jesus Guds son, låt oss hålla fast vid vårt yrke. For we have not a High Priest which cannot be touched with the feeling of our infirmities; but was in all points tempted like as we are, yet without sin. För vi har inte en överstepräst som inte kan vidröras med känsla av våra svagheter, men var i alla punkter frestad vilja som vi är, men utan synd. Let us therefore come boldly unto the throne of grace, that we may obtain mercy, and find grace to help in time of need. Låt oss därför frimodigt komma åt tron av nåd, att vi kan få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i nöden. The same apostle saith: Having boldness to enter into the holiest by the blood of Jesus, let us draw near with a true heart in full assurance of faith, etc. Likewise, Christ hath an unchangeable priesthood, wherefore He is able also to save them to the uttermost that come unto God by Him, seeing He ever liveth to make intercession for them. Samma Aposteln säger: med mod att gå in i heligaste genom Jesu blod, låt oss dra nära med ett riktigt hjärta i full visshet om tro, etc. Likaså Kristus har en oföränderlig prästerskapet, varför han kan också spara dem till det yttersta att komma till Gud genom honom, när han ständigt lever för att göra förbön för dem.

What more can be required? Vad mer kan krävas? since Christ Himself saith: I am the way, and the truth, and the life; no man cometh unto the Father but by Me. eftersom Kristus själv säger: Jag är vägen och sanningen och livet, ingen kommer till Fadern utom genom mig. To what purpose should we then seek another advocate, since it hath pleased God to give us His own Son as our Advocate? Till vilket syfte skall vi söka sedan en annan advokat, eftersom det Hath glad Gud att ge oss sin egen Son som vår förespråkare? Let us not forsake Him to take another, or rather to seek after another, without ever being able to find Him; for God well knew, when He gave Him to us, that we were sinners. Låt oss inte överge honom att ta ett annat, eller snarare att söka efter en annan, utan att någonsin kunna hitta honom, ty Gud väl visste, när han gav honom till oss, att vi var syndare.

Therefore, according to the command of Christ, we call upon the heavenly Father through Jesus Christ our only Mediator, as we are taught in the Lord's Prayer; being assured that whatever we ask of the Father in His Name will be granted us. Därför, enligt befäl Kristus, vi uppmana den himmelske Fadern genom Jesus Kristus vår enda medlare, som vi lärt i Herrens bön, är övertygad om att vad vi än ber om Fadern i hans namn kommer att beviljas oss.

1 Tim. 1 Tim. 2:5; 1 John 2:1; Rom. 2:5; 1 Joh 2:1; Rom. 8:33 8:33
Hos. Hos. 13:9; Jer. 13:9, Jer. 2:13,33 2:13,33
John 10:11; 1 John 4:10; Rom. John 10:11, 1 Joh 4:10, Rom. 5:8; Eph. 5:8; Ef. 3:19; John 15:13 3:19, Joh 15:13
Phil. Phil. 2:7 2:7
Rom. Rom. 5:8 5:8
Mark 16:19; Col. 3:1; Rom. Mark 16:19; Kol 3:1; Rom. 8:33; Matt. 8:33, Matt. 11:27; 28:18 11:27, 28:18
Acts 10:26; 14:15 Apg 10:26, 14:15
Dan. Dan. 9:17-18; John 16:23; Eph. 9:17-18, Joh 16:23, Ef. 3:12; Acts 4:12; 1 Cor. 3:12, Apg 4:12, 1 Kor. 1:31; Eph. 1:31, Ef. 2:18 2:18
Heb. Heb. 2:17,18 2:17,18
Heb. Heb. 4:14-16 4:14-16
Heb. Heb. 10:19,22 10:19,22
Heb. Heb. 7:24,25 7:24,25
John 14:6 Johannes 14:6
Ps. Ps. 44:21 44:21
1 Tim. 1 Tim. 2:5; 1 John 2:1; Rom. 2:5; 1 Joh 2:1; Rom. 8:33 8:33
Luke 11:2 Luk 11:2
John 4:17; 16:23; 14:13 Johannes 4:17; 16:23, 14:13

Article 27 - The Catholic Christian Church Artikel 27 - Den katolska kristna kyrkan

We believe and profess one catholic or universal Church, which is a holy congregation of true Christian believers, all expecting their salvation in Jesus Christ, being washed by His blood, sanctified and sealed by the Holy Ghost. Vi tror och bekänner en katolsk eller universell kyrka, som är en helig församling i sann kristen troende, alla väntar sitt frälsningen i Jesus Kristus, som spolas genom Hans blod helgade och förseglade genom den Helige Ande.

This Church hath been from the beginning of the world, and will be to the end thereof; which is evident from this, that Christ is an eternal king, which, without subjects He cannot be. Denna kyrka har blivit från början av världen och kommer till slut detta, vilket framgår av detta, att Kristus är en evig konung, som, utan frågor han inte kan. And this holy Church is preserved or supported by God against the rage of the whole world; though she sometimes (for a while) appears very small, and, in the eyes of men, to be reduced to nothing; as during the perilous reign of Ahab, when nevertheless the Lord reserved unto Him seven thousand men, who had not bowed their knees to Baal. Och denna heliga kyrka är bevarad eller stöds av Gud mot raseri i hela världen, även om hon ibland (en stund) verkar vara mycket små, och i människornas ögon, reduceras till intet, som under den farofyllda styre Ahab, när ändå Herren reserverade Honom sju tusen män, som inte böjt knä för Baal.

Furthermore, this holy Church is not confined, bound, or limited to a certain place or to certain persons, but is spread and dispersed over the whole world; and yet is joined and united with heart and will, by the power of faith, in one and the same spirit. Dessutom är denna heliga kyrkan inte bara skyldig, eller begränsas till en viss plats eller att vissa personer, men sprids och spridd över hela världen, och ändå sitter ihop och förenades med hjärta och vilja, genom trons kraft, i en och samma anda.

Isa. Isa. 2:2; Ps. 2:2; Ps. 46:5; 102:14; Jer. 46:5, 102:14, Jer. 31:36 31:36
Matt. Matt. 28:20; 2 Sam. 28:20, 2 Sam. 7:16 7:16
Luke 1:32-33; Ps. Luk 1:32-33, Ps. 89:37-38; 110:2-4 89:37-38; 110:2-4
Matt. Matt. 16:18; John 16:33; Gen. 22:17; 2 Tim. 16:18, Joh 16:33, Mos 22:17, 2 Tim. 2:19 2:19
Luke 12:32; Isa. Luk 12:32; Isa. 1:9; Rev. 12:6,14; Luke 17:21; Matt. 1:9; Rev 12:6,14, Luk 17:21, Matt. 16:18 16:18
Rom. Rom. 12:4; 11:2,4; 1 Kings 19:18; Isa. 12:4, 11:2,4; 1 Kung 19:18; Isa. 1:9; Rom. 1:9; Rom. 9:29 9:29
Acts 4:32 Apostlagärningarna 4:32
Eph. Ef. 4:3-4 4:3-4

Article 28 - Every One is Bound to Join Himself to the True Church Artikel 28 - Every One är skyldig att gå med själv att den sanna kyrkan

We believe, since this holy congregation is an assembly of those who are saved, and out of it there is no salvation, that no person of whatsoever state or condition he may be, ought to withdraw himself to live in a separate state from it; but that all men are in duty bound to join and unite themselves with it; maintaining the unity of the Church; submitting themselves to the doctrine and discipline thereof; bowing their necks under the yoke of Jesus Christ; and as mutual members of the same body, serving to the edification of the brethren, according to the talents God has given them. Vi anser, eftersom detta heliga församling är en församling av dem som sparas, och från det finns det ingen frälsning, att ingen person som helst tillstånd eller villkor han kan vara, borde dra sig tillbaka själv att leva i en separat stat från det; men att alla män är skyldiga att ansluta sig och förena sig med det, bevara kyrkans enhet, lämnar själva läran och disciplin i detta, böjer nacken under oket av Jesus Kristus, och som ömsesidiga medlemmar i samma kropp tjänar till uppbyggelse av bröderna, enligt talanger Gud har gett dem.

And that this may be the more effectually observed, it is the duty of all believers, according to the Word of God, to separate themselves from those who do not belong to the Church, and to join themselves to this congregation, wheresoever God hath established it, even though the magistrates and edicts of princes be against it; yea, though they should suffer death or any other corporal punishment. Och att detta kan vara mer effectually konstateras är det en plikt för alla troende, enligt Guds ord, att skilja sig från dem som inte tillhör kyrkan och att ansluta sig till denna församling, varhelst Gud har fastställts det, även om domare och påbud furstarnas vara emot det, ja, om de skulle lida döden eller andra kroppsstraff. Therefore all those who separate themselves from the same, or do not join themselves to it, act contrary to the ordinance of God. Därför alla som skilja sig från samma, eller inte ansluta sig till den, handla i strid med förordningen från Gud.

1 Pet. 1 Pet. 3:20; Joel 2:32 3:20; Joel 2:32
Acts 2:40; Isa. Apg 2:40, Jes. 52:11 52:11
Ps. Ps. 22:23; Eph. 22:23, Ef. 4:3,12; Heb. 4:3,12; Heb. 2:12 2:12
Ps. Ps. 2:10-12; Matt. 2:10-12, Matt. 11:29 11:29
Eph. Ef. 4:12,16; 1 Cor. 4:12,16, 1 Kor. 12:12, etc. 12:12, etc.
Acts 2:40; Isa. Apg 2:40, Jes. 52:11; 2 Cor. 52:11, 2 Kor. 6:17; Rev. 18:4 6:17; Rev 18:4
Matt. Matt. 12:30; 24:28; Isa. 12:30, 24:28, Jes. 49:22; Rev. 17:14 49:22; Rev 17:14
Dan. Dan. 3:17-18; 6:8-10; Rev. 14:14; Acts 4:17,19; 17:7; 18:13 3:17-18, 6:8-10, Upp. 14:14; Apg 4:17,19, 17:7, 18:13

Article 29 - The Marks of the True Church, and Wherein She Differs From the False Church Artikel 29 - Märkning av den sanna kyrkan, och i vilka hon skiljer sig från den falska kyrkan

We believe that we ought diligently and circumspectly to discern from the Word of God which is the true Church, since all sects which are in the world assume to themselves the name of the Church. Vi anser att vi borde flitigt och circumspectly att urskilja från Guds Ord som är den sanna kyrkan, eftersom alla sekter som finns i världen tar till sig av kyrkans namn. But we speak here not of hypocrites, who are mixed in the Church with the good, yet are not of the Church, though externally in it; but we say that the body and communion of the true Church must be distinguished from all sects who call themselves the Church. Men vi talar här inte om hycklare, som blandas i kyrkan med det goda, men inte i kyrkan, men externt i det, men vi säger att kroppen och gemenskap för den sanna kyrkan skall skiljas från alla sekter som kallar själva kyrkan.

The marks by which the true Church is known are these: if the pure doctrine of the gospel is preached therein; if she maintains the pure administration of the sacraments as instituted by Christ; if church discipline is exercised in punishing of sin; in short, if all things are managed according to the pure Word of God, all things contrary thereto rejected, and Jesus Christ acknowledged as the only Head of the Church. Hereby the true Church may certainly be known, from which no man has a right to separate himself. Dessa genom vilken den sanna kyrkan är känd är dessa: om den rena läran om evangeliet predikas där, om hon har den rena administrationen av sakramenten som inrättats genom Kristus, och om kyrkotukt utövas i bestraffningen för synd, kort sagt, om alla saker hanteras enligt den rena Guds ord, allt som motverkar dessa förkastas, och Jesus Kristus erkänns som den enda kyrkans överhuvud. Härigenom den sanna kyrkan kan säkert vara kända, som ingen människa har rätt att skilja sig .

With respect to those who are members of the Church, they may be known by the marks of Christians, namely, by faith; and when they have received Jesus Christ the only Savior, they avoid sin, follow after righteousness, love the true God and their neighbor, neither turn aside to the right or left, and crucify the flesh with the works thereof. När det gäller dem som är medlemmar i kyrkan, kan de känna av varumärkena kristna, nämligen genom tron, och när de har tagit emot Jesus Kristus den ende Frälsaren, undvika de synd, efter rättfärdighet, älska den sanne Guden och sin granne, varken vika av åt höger eller vänster, och korsfäst sitt kött med verk detta. But this is not to be understood as if there did not remain in them great infirmities; but they fight against them through the Spirit all the days of their life, continually taking their refuge in the blood, death, passion, and obedience of our Lord Jesus Christ, in whom they have remission of sins through faith in Him. Men detta ska inte tolkas som om det inte stannade kvar i dem stora svagheter, men de slåss mot dem genom Andens alla dagar av sitt liv, ständigt tar sin tillflykt i blodet, död, passion, och lydnad för vår Herres Jesus Kristus, i vilka de har syndernas förlåtelse genom tron på honom.

As for the false Church, she ascribes more power and authority to herself and her ordinances than to the Word of God, and will not submit herself to the yoke of Christ. När det gäller den falska kyrkan, tillskriver hon mer makt och myndighet henne och hennes förordningar än till Guds ord, och kommer inte att presentera sig själv till oket av Kristus. Neither does she administer the sacraments, as appointed by Christ in His Word, but adds to and takes from them as she thinks proper; she relieth more upon men than upon Christ; and persecutes those who live holily according to the Word of God, and rebuke her for her errors, covetousness, and idolatry. Inte heller hon förvalta sakramenten, som utsågs av Kristus i hans ord, men lägger till och tar från dem som hon tänker väl, hon relieth mer på män än på Kristus, och förföljer de som bor holily enligt Guds Ord, och tillrättavisa henne för hennes fel, girighet och avgudadyrkan. These two Churches are easily known and distinguished from each other. Dessa två kyrkor är lätt kända och skiljas från varandra.

Matt. Matt. 13:22; 2 Tim. 13:22, 2 Tim. 2:18-20; Rom. 2:18-20, Rom. 9:6 9:6
John 10:27; Eph. John 10:27, Ef. 2:20; Acts 17:11-12; Col. 1:23; John 8:47 2:20, Apg 17:11-12, Kol 1:23, Joh 8:47
Matt. Matt. 28:19; Luke 22:19; 1 Cor. 28:19, Luk 22:19, 1 Kor. 11:23 11:23
Matt. Matt. 18:15-18; 2 Thes. 18:15-18, 2 Tess. 3:14-15 3:14-15
Matt. Matt. 28:2; Gal. 28:2, Gal. 1:6-8 1:6-8
Eph. Ef. 1:22-23; John 10:4-5,14 1:22-23; John 10:4-5,14
Eph. Ef. 1:13; John 17:20 1:13, Joh 17:20
1 John 4:2 1 Joh 4:2
1 John 3:8-10 1 Joh 3:8-10
Rom. Rom. 6:2; Gal. 6:2; Gal. 5:24 5:24
Rom. Rom. 7:6,17; Gal. 7:6,17; Gal. 5:17 5:17
Col. 1:14 Kol 1:14
Col. 2:18-19 Kol 2:18-19
Ps. Ps. 2:3 2:3
Rev. 12:4; John 16:2 Rev 12:4, Joh 16:2
Rev. 17:3,4,6 Rev 17:3,4,6

Article 30 - The Government of and Offices in the Church Artikel 30 - regering och kontor i kyrkan

We believe that this true Church must be governed by the spiritual policy which our Lord hath taught us in His Word namely, that there must be ministers or pastors to preach the Word of God, and to administer the sacraments; also elders and deacons, who, together with the pastors, form the council of the Church; that by these means the true religion may be preserved, and the true doctrine everywhere propagated, likewise transgressors punished and restrained by spiritual means; also that the poor and distressed may be relieved and comforted, according to their necessities. Vi tror att denna sanna kyrkan skall styras av den andliga politik som vår Herre har lärt oss i Hans Ord, nämligen att det måste vara ministrar eller pastorer att predika Guds ord och förvalta sakramenten, även äldste och diakoner, som tillsammans med pastorerna, form kyrkomötet i kyrkan, som på detta sätt den sanna religionen kan bevaras, och den sanna läran överallt sprids också straffade syndare och fast med andliga medel, även att de fattiga och nödlidande kan vara lättad och tröst, enligt deras behov. By these means everything will be carried on in the Church with good order and decency, when faithful men are chosen, according to the rule prescribed by St. Paul in his Epistle to Timothy. På detta sätt allt kommer att bedrivas i kyrkan med god ordning och anständighet, när trogna män väljs, enligt den regel som föreskrivs av aposteln Paulus i hans Timotheosbrevet.

Eph. Ef. 4:11; 1 Cor. 4:11, 1 Kor. 4:1-2; 2 Cor. 4:1-2, 2 Kor. 5:20; John 20: 23; Acts 26:17-18; Luke 10:16 5:20, Joh 20: 23, Apg 26:17-18, Luk 10:16
Acts 6:3; 14:23 Apg 6:3; 14:23
Matt. Matt. 18:17; 1 Cor. 18:17, 1 Kor. 5:4-5 5:4-5
1 Tim. 1 Tim. 3:1; Tit. 3:1; Tit. 1:5 1:5


Article 31 - The Ministers, Elders, and Deacons Artikel 31 - Ministrarna, äldste och diakoner

We believe that the ministers of God's Word, and the elders and deacons, ought to be chosen to their respective offices by a lawful election of the Church, with calling upon the name of the Lord, and in that order which the Word of God teacheth. Vi anser att ministrarna i Guds ord, och de äldste och diakoner, borde väljas till sina respektive kontor genom ett lagligt val i kyrkan, med uppmaning till Herrens namn, och i den ordning som Guds ord lär . Therefore every one must take heed not to intrude himself by indecent means, but is bound to wait till it shall please God to call him; that he may have testimony of his calling, and be certain and assured that it is of the Lord. Därför var man måste ta sig i akt att inte tränga sig genom oanständigt sätt, men är tvungen att vänta tills det behagar Gud att kalla honom, att han kan få vittnesbörd om sin kallelse, och vara säker och försäkrade att det är av Herren.

As for the ministers of God's Word, they have equally the same power and authority wheresoever they are, as they are all ministers of Christ, the only universal Bishop, and the only Head of the Church. När det gäller ministrar i Guds ord, har de också samma makt och myndighet varhelst de är, eftersom de alla ministrar Kristus, den enda universella biskopen, och det enda kyrkans överhuvud.

Moreover, that this holy ordinance of God may not be violated or slighted, we say that every one ought to esteem the ministers of God's Word and the elders of the Church very highly for their work's sake, and be at peace with them without murmuring, strife, or contention, as much as possible. Dessutom att detta heliga förordningen om Gud inte får kränkas eller tillbakasatta, säger vi att var och en borde aktning ministrar i Guds ord och de äldste i kyrkan väldigt mycket för deras arbete skull, och i fred med dem utan att knorra, stridigheter, eller påstående, så mycket som möjligt.

1 Tim. 1 Tim. 5:22 5:22
Acts 6:3 Apg 6:3
Jer. Jer. 23:21; Heb. 23:21, Heb. 5:4; Acts 1:23; 13:2 5:4, Apg 1:23, 13:2
1 Cor. 1 Kor. 4:1; 3:9; 2 Cor. 4:1; 3:9; 2 Kor. 5:20; Acts 26:16-17 5:20; Apg 26:16-17
1 Pet. 1 Pet. 2:25; 5:4; Isa. 2:25, 5:4, Jes. 61:1; Eph. 61:1, Ef. 1:22; Col. 1:18 1:22, Kol 1:18
1 Thes. 1 Thess. 5:12,13; 1 Tim. 5:12,13, 1 Tim. 5:17; Heb. 5:17, Heb. 13:17 13:17


Article 32 - The Order and Discipline of the Church Artikel 32 - ordningen och disciplinen i kyrkan

In the meantime we believe, though it is useful and beneficial, that those who are rulers of the Church institute and establish certain ordinances among themselves for maintaining the body of the Church; yet they ought studiously to take care that they do not depart from those things which Christ, our only Master, hath instituted. Under tiden vi tror, även om det är bra och nyttigt, att de som är ledare i kyrkan institutet och fastställa vissa förordningar sinsemellan för att hålla kroppen i kyrkan, men de borde studiously att se till att de inte avviker från de saker som Kristus, vår enda Master, inrättad Hath. And therefore, we reject all human inventions, and all laws which man would introduce into the worship of God, thereby to bind and compel the conscience in any manner whatever. Och därför avvisar vi alla mänskliga uppfinningar, och alla lagar som man skulle införa dyrkan av Gud, så att binda och tvinga samvete på något sätt alls.

Therefore we admit only of that which tends to nourish and preserve concord and unity, and to keep all men in obedience to God. Därför har vi endast ta emot av det som tenderar att ge näring och bevara endräkt och enighet, och för att hålla alla män i lydnad till Gud. For this purpose excommunication or church discipline is requisite, with the several circumstances belonging to it, according to the Word of God. För detta ändamål bannlysning eller kyrkotukt är nödvändiga, med flera omständigheter som hör till det, enligt Guds Ord.

Col. 2:6-7 Kol 2:6-7
1 Cor. 1 Kor. 7:23; Matt. 7:23, Matt. 15:9; Isa. 15:9; Jes. 29:13; Gal. 29:13, Gal. 5:1; Rom. 5:1; Rom. 16:17-18 16:17-18
Matt. Matt. 18:17; 1 Cor. 18:17, 1 Kor. 5:5; 1 Tim. 5:5; 1 Tim. 1:20 1:20

Article 33 - The Sacraments Artikel 33 - Sakrament

We believe that our gracious God, on account of our weakness and infirmities, hath ordained the sacraments for us, thereby to seal unto us His promises, and to be pledges of the good will and grace of God toward us, and also to nourish and strengthen our faith, which He hath joined to the Word of the gospel, the better to present to our senses, both that which He signifies to us by His Word, and that which He works inwardly in our hearts, thereby assuring and confirming in us the salvation which He imparts to us. Vi tror att vår nådige Gud, på grund av vår svaghet och svaghet, har förordnat sakramenten för oss, så att täta till oss sina löften, och att löften om god vilja och Guds nåd mot oss, och också att ge näring och stärka vår tro, som Han har anslutit till Word för evangeliet, för att bättre kunna presentera för våra sinnen, både det som han betyder för oss genom sitt ord, och det som han arbetar invärtes i våra hjärtan och därigenom säkerställa och bekräfta med oss frälsning som han förmedlar till oss. For they are visible signs and seals of an inward and invisible thing, by means whereof God worketh in us by the power of the Holy Ghost. För de är synliga tecken och tätningar av en aktiv och osynlig sak, genom varav Gud verkar i oss genom den Helige Ande. Therefore the signs are not in vain or insignificant, so as to deceive us. Därför tecken inte förgäves eller obetydlig för att bedra oss. For Jesus Christ is the true object presented by them, without whom they would be of no moment. För Jesus Kristus är det verkliga syftet fram av dem, utan som de skulle vara av ögonblick.

Moreover, we are satisfied with the number of sacraments which Christ our Lord hath instituted, which are two only, namely, the sacrament of baptism, and the holy supper of our Lord Jesus Christ. Dessutom är vi nöjda med antalet sakrament som Kristus, vår Herre har inletts, vilket är bara två, nämligen sakrament dopet och den heliga nattvarden till vår Herre Jesus Kristus.

Rom. Rom. 4:11; Gen. 9:13; 17:11 4:11; Mos 9:13; 17:11
Col. 2:11,17; 1 Cor. Kol 2:11,17, 1 Kor. 5:7 5:7
Matt. Matt. 26:36; 28:19 26:36, 28:19

Article 34 - Holy Baptism Artikel 34 - heliga dopet

We believe and confess that Jesus Christ, who is the end of the law, hath made an end, by the shedding of His blood, of all other sheddings of blood which men could or would make as a propitiation or satisfaction for sin; and that He, having abolished circumcision, which was done with blood, hath instituted the sacrament of baptism instead thereof, by which we are received into the Church of God, and separated from all other people and strange religions, that we may wholly belong to Him whose ensign and banner we bear, and which serves as a testimony unto us that He will forever be our gracious God and Father. Vi tror och bekänner att Jesus Kristus, som är slutet på lagen, gjorde Hath slut, genom att utgjuta sitt blod, alla andra sheddings av blod som man kunde eller ville göra en försoning eller tillfredsställelse för synd och att Han har avskaffat omskärelse, vilket gjordes med blod, han har instiftade sakrament dop istället denna, som vi kommer in i Guds kyrka, och separeras från alla andra människor och främmande religioner, att vi helt kan tillhöra Honom vars baner och Banner vi bär, och som tjänar som ett vittnesbörd för oss att han för alltid kommer att vara vår nådig Gud och Fader.

Therefore He has commanded all those who are His to be baptized with pure water, in the name of the Father, and of the Son, and of the Holy Ghost, thereby signifying to us, that as water washeth away the filth of the body, when poured upon it, and is seen on the body of the baptized, when sprinkled upon him, so doth the blood of Christ, by the power of the Holy Ghost, internally sprinkle the soul, cleanse it from its sins, and regenerate us from children of wrath unto children of God. Därför har han befallt alla dem som är hans att döpas med rent vatten, i Faderns och Sonens och den Helige Ande, vilket betecknar för oss, att eftersom vatten washeth bort smutsen från kroppen, när hällde över det, och syns på kroppen på den döpte, när stänkt på honom, så doth Kristi blod, genom den Helige Ande, internt stänka själen, rena det från dess synder, och återhämtar oss från vredens barn åt Guds barn. Not that this is effected by the external water, but by the sprinkling of the precious blood of the Son of God; who is our Red Sea, through which we must pass to escape the tyranny of Pharaoh, that is, the devil, and to enter into the spiritual land of Canaan. Inte för att detta sker genom den yttre vatten, men med stänk av den dyrbara blod Guds Son, som är vår röda havet, genom vilken vi måste passera för att undgå tyranni farao, det vill säga djävulen, och att ingå den andliga Kanaans land.

Therefore the ministers, on their part, administer the sacrament, and that which is visible, but our Lord giveth that which is signified by the sacrament, namely, the gifts and invisible grace; washing, cleansing, and purging our souls of all filth and unrighteousness; renewing our hearts and filling them with all comfort; giving unto us a true assurance of His fatherly goodness; putting on us the new man, and putting off the old man with all his deeds. Därför ministrarna från deras sida, förvalta sakramentet, och det som är synliga, men vår Herre giver det som det innebär om sakrament, nämligen gåvor och osynlig nåd, tvätt, rengöring och självrensning våra själar all smuts och orättfärdighet, förnya vårt hjärta och fylla dem med all komfort, som ger åt oss en verklig garanti för hans faderliga godhet, sätter på oss den nya människan, och att skjuta mannen med alla hans gärningar.

Therefore we believe that every man who is earnestly studious of obtaining life eternal ought to be but once baptized with this only baptism, without ever repeating the same, since we cannot be born twice. Vi tror därför att varje människa som är allvarligt flitig att få evigt liv borde vara, men en gång döpte med detta enda dop, utan att någonsin upprepa samma sak, eftersom vi inte kan födas två gånger. Neither doth this baptism only avail us at the time when the water is poured upon us and received by us, but also through the whole course of our life. Varken doth detta dop bara använda oss vid den tidpunkt när vattnet hälls över oss och fått oss, utan också genom hela loppet av våra liv.

Therefore we detest the error of the Anabaptists, who are not content with the one only baptism they have once received, and moreover condemn the baptism of the infants of believers, whom we believe ought to be baptized and sealed with the sign of the covenant, as the children in Israel formerly were circumcised upon the same promises which are made unto our children. Därför vi avskyr fel anabaptistsna, som inte nöjer sig med ett enda dop de har en gång fått, och dessutom fördöma dop av spädbarn av troende, som vi anser borde döpas och förseglad med tecknet för förbundet, som barnen i Israel tidigare var omskuren på samma löften som görs åt våra barn. And indeed, Christ shed His blood no less for the washing of the children of the faithful than for adult persons; and therefore, they ought to receive the sign and sacrament of that which Christ hath done for them; as the Lord commanded in the law, that they should be made partakers of the sacrament of Christ's suffering and death shortly after they were born, by offering for them a lamb, which was a sacrament of Jesus Christ. Och faktiskt, skjul Kristus hans blod inte mindre för tvätt av barn till trogna än för vuxna personer, och därför borde de få tecken och sakrament av det som Kristus har gjort för dem, som Herren befallt i lagen att de skall bli delaktiga av sakrament för Kristi lidande och död kort efter att de föddes, genom att erbjuda dem ett lamm, som var ett sakrament Jesus Kristus. Moreover, what circumcision was to the Jews, that baptism is to our children. Dessutom, vad var omskärelsen till judarna, är att dopet för våra barn. And for this reason Paul calls baptism the circumcision of Christ. Och därför Paulus kallar dopet omskärelse av Kristus.

Rom. Rom. 10:4 10:4
Col. 2:11; 1 Pet. Kol 2:11, 1 Pet. 3:21; 1 Cor. 3:21, 1 Kor. 10:2 10:2
Matt. Matt. 28:19 28:19
1 Cor. 1 Kor. 6:11; Tit. 6:11; Tit. 3:5; Heb. 3:5; Heb. 9:14; 1 John 1:7; Rev. 1:6 9:14, 1 Joh 1:7; Rev 1:6
John 19:34 John 19:34
Matt. Matt. 3:11; 1 Cor. 3:11, 1 Kor. 3:5,7; Rom. 3:5,7, Rom. 6:3 6:3
Eph. Ef. 5:26; Acts 22:16; 1 Pet. 5:26, Apg 22:16, 1 Pet. 3:21 3:21
Gal. Gal. 3:27; 1 Cor. 3:27, 1 Kor. 12:13; Eph. 12:13, Ef. 4:22-24 4:22-24
Mark16:16; Matt. Mark16: 16, Matt. 28:19; Eph. 28:19;. 4:5; Heb. 4:5; Heb. 6:2 6:2
Acts 2:38; 8:16 Apg 2:38; 8:16
Matt. Matt. 19:14; 1 Cor. 19:14, 1 Kor. 7:14 7:14
Gen. 17:11-12 Mos 17:11-12
Col. 2:11-12 Kol 2:11-12
John 1:29; Lev. Joh 1:29; Lev. 12:6 12:6
Col. 2:11 Kol 2:11

Article 35 - The Holy Supper of Our Lord Jesus Christ Artikel 35 - Den heliga nattvarden till vår herre Jesus Kristus

We believe and confess that our Savior Jesus Christ did ordain and institute the sacrament of the Holy Supper, to nourish and support those whom He hath already regenerated and incorporated into His family, which is His Church. Vi tror och bekänner att vår Frälsare Jesus Kristus gjorde ordinera och institut sakrament i den heliga nattvarden, för att ge näring och stödja dem som han har redan förnyas och införlivas med hans familj, som är hans kyrka.

Now those who are regenerated have in them a twofold life, the one corporal and temporal, which they have from the first birth, and is common to all men; the other spiritual and heavenly, which is given them in their second birth, which is effected by the word of the gospel, in the communion of the body of Christ; and this life is not common, but is peculiar to God's elect. Nu de som genereras har i dem ett dubbelt liv, en korpral och tidsmässiga, som de har från den första förlossningen, och är gemensamt för alla människor, den andra andliga och himmelska, som ges dem i sin andra födelse, vilket är ske med ordet i evangeliet, i gemenskap med Kristi kropp, och detta liv är inte vanligt, men är utmärkande för Guds utvalda. In like manner God hath given us, for the support of the bodily and earthly life, earthly and common bread, which is subservient thereto, and is common to all men, even as life itself. På samma sätt som Gud har gett oss, till stöd för den kroppsliga och jordiska liv, jordiska och gemensamma bröd, vilket ligger i linje med dessa, är gemensam för alla människor, även som livet självt. But for the support of the spiritual and heavenly life which believers have, He hath sent a living bread, which descended from heaven, namely, Jesus Christ, who nourishes and strengthens the spiritual life of believers, when they eat Him, that is to say, when they apply and receive Him by faith, in the Spirit. Men för att stödja det andliga och himmelska liv som troende har, har Han skickade en levande brödet, som steg ner från himlen, nämligen Jesus Kristus, som ger näring och stärker andliga liv troende, när de äter Honom, det vill säga när de gäller och ta emot Honom genom tron, i Anden.

Christ, that He might represent unto us this spiritual and heavenly bread, hath instituted an earthly and visible bread as a sacrament of His body, and wine as a sacrament of His blood, to testify by them unto us, that, as certainly as we receive and hold this sacrament in our hands, and eat and drink the same with our mouths, by which our life is afterwards nourished, we also do as certainly receive by faith (which is the hand and mouth of our soul) the true body and blood of Christ our only Savior in our souls, for the support of our spiritual life. Kristus, att han skulle representera till oss denna andliga och himmelska bröd, han har instiftat en jordisk och synlig bröd som ett sakrament för sin kropp, och vinet som ett sakrament i hans blod, för att vittna av dem till oss, att så säkert som vi ta emot och hålla detta sakrament i våra händer, och äter och dricker samma sak med munnen, då våra liv efteråt näring, vi gör som säkerligen tar emot genom tron (som är den hand och mun vår själ) det sanna kropp och Kristi blod vår enda Frälsare i våra själar, för att stödja vårt andliga liv.

Now as it is certain and beyond all doubt that Jesus Christ hath not enjoined to us the use of His sacraments in vain, so He works in us all that He represents to us by these holy signs, though the manner surpasses our understanding, and cannot be comprehended by us, as the operations of the Holy Ghost are hidden and incomprehensible. Nu när det är säkert och bortom alla tvivel att Jesus Kristus har inte uppmanat oss att använda hans sakrament förgäves, så han arbetar i oss alla att han representerar oss genom dessa heliga tecken, men det sätt som överskrider vår förståelse, och kan inte kan förstås av oss, eftersom verksamheten i den Helige Ande är dolda och obegripligt. In the meantime we err not when we say that what is eaten and drunk by us is the proper and natural body, and the proper blood, of Christ. Under tiden vi fela inte när vi säger att det som ätit och druckit av oss är rätt och naturligt ämne i kroppen, och en god blod av Kristus. But the manner of our partaking of the same is not by the mouth, but by the Spirit through faith. Men även sättet att ta del av densamma är inte genom munnen, men genom Anden genom tron. Thus, then, though Christ always sits at the right hand of His Father in the heavens, yet doth He not, therefore, cease to make us partakers of Himself by faith. This feast is a spiritual table, at which Christ communicates Himself with all His benefits to us, and gives us there to enjoy both Himself and the merits of His sufferings and death, nourishing, strengthening, and comforting our poor comfortless souls, by the eating of His flesh, quickening and refreshing them by the drinking of His blood. Sålunda, då, även om Kristus alltid sitter i den högra av sin far i himlen, men doth han därför inte längre göra oss delaktiga av sig genom tron. Denna högtid är en andlig bord, där Kristus själv kommunicerar med alla Hans fördelar för oss och ger oss dit för att njuta av både honom själv och fördelarna med hans lidande och död, närande, stärkande och tröstande våra stackars obekväma själar, genom att äta hans kött, livgivande och uppfriskande dem genom att dricka hans blod .

Further, though the sacraments are connected with the thing signified, nevertheless both are not received by all men; the ungodly indeed receives the sacrament to his condemnation, but he doth not receive the truth of the sacrament. Ytterligare, även om sakramenten har samband med sak innebar dock båda inte får in alla män, de ogudaktiga verkligen får sakramentet till hans fördömande, men han gör inte ta emot sanningen av sakramentet. As Judas and Simon the sorcerer, both indeed received the sacrament, but not Christ who was signified by it, of whom believers only are made partakers. Som Judas och Simon the Sorcerer, båda verkligen fått sakramentet, men inte Kristus som var betecknad av det, varav troende endast görs delaktiga.

Lastly, we receive this holy sacrament in the assembly of the people of God, with humility and reverence, keeping up among us a holy remembrance of the death of Christ our Savior, with thanksgiving, making there confession of our faith and of the Christian religion. Slutligen får vi denna heliga sakrament vid monteringen av Guds folk, med ödmjukhet och vördnad, håller upp bland oss ett heligt minne av Kristi död, vår Frälsare, med tacksägelse, vilket gör det bekännelse av vår tro och den kristna religionen . Therefore no one ought to come to this table without having previously rightly examined himself; lest by eating of this bread and drinking of this cup he eat and drink judgment to himself. Därför ingen borde komma till tabellen utan att först ha undersökt rätta sig, så att inte genom att äta detta bröd och dricker av denna bägare han äta och dricka dom till sig själv. In a word, we are excited by the use of this holy sacrament to a fervent love towards God and our neighbor. Med ett ord, är vi glada genom användningen av denna heliga sakramentet till en brinnande kärlek till Gud och vår nästa.

Therefore we reject all mixtures and damnable inventions, which men have added unto and blended with the sacraments, as profanations of them, and affirm that we ought to rest satisfied with the ordinance which Christ and His apostles have taught us, and that we must speak of them in the same manner as they have spoken. Därför avvisar vi alla blandningar och förbannade uppfinningar, som man har lagt åt och blandas med sakramenten, som profanations av dem, och bekräftar att vi borde vila nöjd med förordningen som Kristus och hans apostlar har lärt oss, och att vi måste tala av dem på samma sätt som de har talat.

Matt. Matt. 26:26; Mark 14:22; Luke 22:19; 1 Cor. 26:26, Mark 14:22, Luk 22:19, 1 Kor. 11:23-25 11:23-25
John 3:6 John 3:6
John 3:5 Johannes 3:5
John 5:23,25 Johannes 5:23,25
1 John 5:12; John 10:28 1 Joh 5:12, Joh 10:28
John 6:32-33,51 John 6:32-33,51
John 6:63 John 6:63
Mark 6:26 Mark 6:26
1 Cor. 1 Kor. 10:16-17; Eph. 10:16-17, Ef. 3:17; John 6:35 3:17, Joh 6:35
John 6:55-56; 1 Cor. Johannes 6:55-56, 1 Kor. 10:16 10:16
Acts 3:21; Mark 16:19; Matt. Apostlagärningarna 3:21, Mark 16:19, Matt. 26:11 26:11
Matt. Matt. 26:26, etc.; Luke 22:19-20; 1 Cor. 26:26, osv, Luk 22:19-20, 1 Kor. 10:2-4 10:2-4
Isa. Isa. 55:2; Rom. 55:2, Rom. 8:22-23 8:22-23
1 Cor. 1 Kor. 11:29; 2 Cor. 11:29, 2 Kor. 6:14-15; 1 Cor. 6:14-15, 1 Kor. 2:14 2:14
Acts 2:42; 20:7 Apg 2:42, 20:7
1 Cor. 1 Kor. 11:27-28 11:27-28


Article 36 - The Magistrates Artikel 36 - Åklagarenheten

We believe that our gracious God, because of the depravity of mankind, hath appointed kings, princes, and magistrates, willing that the world should be governed by certain laws and policies; to the end that the dissoluteness of men might be restrained, and all things carried on among them with good order and decency. Vi tror att vår nådige Gud, på grund av fördärv för mänskligheten, han har utsett kungar, furstar och domare, villig att världen bör styras av vissa lagar och politik, till slut att dissoluteness män kan hållas tillbaka, och alla saker som bedrivs bland dem med god ordning och anständighet. For this purpose He hath invested the magistracy with the sword, for the punishment of evil doers, and for the praise of them that do well. För detta ändamål Han har investerat rättsväsendet med svärdet, för bestraffning av det onda förövare, och för att prisa dem som göra väl. And their office is, not only to have regard unto and watch for the welfare of the civil state, but also that they protect the sacred ministry, and thus may remove and prevent all idolatry and false worship; that the kingdom of antichrist may be thus destroyed, and the kingdom of Christ promoted. Och dess kontor är inte bara att ta hänsyn åt och titta för välfärd för den civila staten, men också att de skyddar den heliga ministeriet, och därmed kan ta bort och förhindra all avgudadyrkan och falsk tillbedjan, att Konungariket antikrist kan således förstöras, och Kristi rike främjas. They must, therefore, countenance the preaching of the word of the gospel everywhere, that God may be honored and worshipped by every one, as He commands in His Word. De måste därför ansikte att predika ordet i evangeliet överallt, att Gud blir ärad och dyrkas av var och en, som han befaller i Hans Ord.

Moreover, it is the bounden duty of every one, of what state, quality, or condition soever he may be, to subject himself to the magistrates; to pay tribute, to show due honor and respect to them, and to obey them in all things which are not repugnant to the Word of God; to supplicate for them in their prayers, that God may rule and guide them in all their ways, and that we may lead a quiet and peaceable life in all godliness and honesty. Dessutom är det plikt för var och en, i vilket skick, kvalitet eller skick soever han kan vara, att utsätta sig för domare, hylla, för att visa vederbörlig ära och respekt för dem och lyda dem i alla saker som inte är motbjudande för Guds ord, att BEDJA för dem i sina böner, att Gud dömer och vägleda dem i alla sina vägar, och att vi kan leva ett lugnt och fredligt liv i all gudsfruktan och ärlighet.

Wherefore we detest the error of the Anabaptists and other seditious people, and in general all those who reject the higher powers and magistrates, and would subvert justice, introduce a community of goods, and confound that decency and good order which God hath established among men. Varför vi avskyr felaktig anabaptistsna och andra upproriska människor, och i allmänhet alla de som förkastar de högre makterna och domare, och skulle underminera rättvisa, införa en gemenskap av varor, och förundra att anständighet och god ordning som Gud har inrättats bland män .

Ex. Ex. 18:20, etc.; Rom. 18:20, etc. Rom. 13:1; Prov. 13:1, Ords. 8:15; Jer. 8:15; Jer. 21:12; 22:2-3; Ps. 21:12, 22:2-3, Ps. 82:1,6;101:2; Deut. 82:1,6; 101:2, Mos. 1:15-16; 16:18; 17:15; Dan. 1:15-16, 16:18, 17:15, Dan. 2:21,37; 5:18 Isa. 2:21,37, 5:18 Isa. 49:23,25; 1 Kings 15:12; 2 Kings 23:2-4 49:23,25; 1 Kung 15:12, 2 Kon 23:2-4
Tit. Tit. 3:1; Rom. 3:1; Rom. 13:1 13:1
Mark 12:17; Matt. Mark 12:17, Matt. 17:24 17:24
Acts 4:17-19; 5:29; Hos. Apg 4:17-19, 5:29, Hos. 5:11 5:11
Jer. Jer. 29:7; 1 Tim. 29:7, 1 Tim. 2:1-2 2:1-2
2 Pet. 2 Petr. 2:10 2:10
Jude 8, 10 Jude 8, 10


Article 37 - The Last Judgment Artikel 37 - The Last Judgment

Finally, we believe, according to the Word of God, when the time appointed by the Lord (which is unknown to all creatures) is come, and the number of the elect complete, that our Lord Jesus Christ will come from heaven, corporally and visibly, as He ascended, with great glory and majesty, to declare Himself Judge of the quick and the dead, burning this old world with fire and flame to cleanse it. Slutligen anser vi, i enlighet med Guds ord, när tiden utses av Herren (som är okänd för alla varelser) har kommit och antalet av de utvalda fullständiga, att vår Herre Jesus Kristus kommer från himlen, corporally och synligt, som uppstigen, att med stor ära och härlighet, förklara sig domare i snabba och de döda, bränna den gamla världen med eld och lågor för att rena det. And then all men will personally appear before this great Judge, both men and women and children, that have been from the beginning of the world to the end thereof, being summoned by the voice of the archangel, and by the sound of the trumpet of God. Och alla män kommer att personligen infinna sig denna stora Domare, både män och kvinnor och barn, som har från början av världen till slut, och att ha kallats av ärkeängels röst, och genom basunljudet av gud. For all the dead shall be raised out of the earth, and their souls joined and united with their proper bodies in which they formerly lived. För alla de döda skall tas upp ur jorden, och deras själar och samlade med lämpliga organ där de tidigare bodde. As for those who shall then be living, they shall not die as the others, but be changed in the twinkling of an eye, and from corruptible become incorruptible. Vad gäller de som sedan skall leva, skall de dö inte som de andra, men ändras i ett ögonblick, och från förgängliga bli omutlig.

Then the books (that is to say, the consciences) shall be opened, and the dead judged according to what they shall have done in this world, whether it be good or evil. Då böcker (det vill säga den samveten) skall öppnas och de döda bedömas efter vad de skall ha gjort i den här världen, oavsett om det är gott eller ont. Nay, all men shall give an account of every idle word they have spoken, which the world only counts amusement and jest; and then the secrets and hypocrisy of men shall be disclosed and laid open before all. Nej, ska alla män redogöra för varje inaktivt ord de har talat, som världens enda som räknas är nöjen och skämt, och sedan hemligheter och hyckleri av männen skall anges, och som öppet inför alla.

And, therefore, the consideration of this judgment is justly terrible and dreadful to the wicked and ungodly, but most desirable and comfortable to the righteous and the elect; because then their full deliverance shall be perfected, and there they shall receive the fruits of their labor and trouble which they have borne. Och därför är bedömningen att denna dom rättvist fruktansvärt och hemskt att de onda och ogudaktiga, men mest önskvärda och bekväma att rättfärdiga och utvalda, för då deras fullständiga befrielse skall finslipas, och där de skall få frukterna av sina arbete och möda som de har fött. Their innocence shall be known to all, and they shall see the terrible vengeance which God shall execute on the wicked, who most cruelly persecuted, oppressed, and tormented them in this world; and who shall be convicted by the testimony of their own consciences, and, being immortal, shall be tormented in that everlasting fire which is prepared for the devil and his angels. Deras oskuld skall vara kända för alla, och de skall se de fruktansvärda hämnd som Gud skall utföra på de onda, som de flesta grymt förföljda, förtryckta och plågade dem i denna värld, och som skall dömas av vittnesmål från sina egna samveten, och är odödlig, skall plågas i den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar.

But on the contrary, the faithful and elect shall be crowned with glory and honor; and the Son of God will confess their names before God His Father, and His elect angels; all tears shall be wiped from their eyes; and their cause, which is now condemned by many judges and magistrates as heretical and impious, will then be known to be the cause of the Son of God. Utan tvärtom, skall de trogna och välja krönas med ära och härlighet, och Guds son ska bekänna sina namn inför Gud fadern och hans utvalda änglar, alla tårar skall utraderas från deras ögon, och deras orsaker, som Nu fördöms av många domare och åklagare som kättersk och ogudaktig, kommer då vara kända för att vara orsaken till Guds Son. And for a gracious reward, the Lord will cause them to possess such a glory as never entered into the heart of man to conceive. Och för en nådig belöning, kommer Herren få dem att inneha en sådan härlighet som aldrig trädde i människans hjärta att bli gravid.

Therefore we expect that great day with a most ardent desire, to the end that we may fully enjoy the promises of God in Christ Jesus our Lord. Vi förväntar oss därför att stora dagen med en ivrigaste önskan, på det att vi kan fullt åtnjuta Guds löften i Kristus Jesus, vår Herre. Amen. Amen. Even so, come, Lord Jesus (Rev. 22:20). Ja, kom, Herre Jesus (Upp. 22:20).

Matt. Matt. 24:36; 25:13; 1 Thes. 24:36, 25:13, 1 Thess. 5:1-2; Rev. 6:11; Acts 1:7; 2 Pet. 5:1-2, Rev 6:11; Apg 1:7; 2 Pet. 3:10 Acts 1:11 3:10 Apg 1:11
2 Thes. 2 Thes. 1:7-8; Acts 17:31; Matt. 1:7-8, Apg 17:31, Matt. 24:30; 25:31; Jude 15; 1 Pet. 24:30, 25:31, Jude 15, 1 Pet. 4:5; 2 Tim. 4:1 4:5; 2 Tim. 4:1
2 Pet. 2 Petr. 3:7,10; 2 Thes. 3:7,10, 2 Thess. 1:8 1:8
Rev. 20:12-13; Acts 17:31; Heb. Upp. 20:12-13, Apg 17:31, Heb. 6:2; 9:27; 2 Cor. 6:2; 9:27, 2 Kor. 5:10; Rom. 5:10, Rom. 14:10 14:10
1 Cor. 1 Kor. 15:42; Rev. 20:12-13; 1 Thes. 15:42; Upp. 20:12-13, 1 Thess. 4:16 4:16
John 5:28-29; 6:54; Dan. Johannes 5:28-29, 6:54, Dan. 12:2; Job 19;26-27 12:2; Job 19, 26-27
1 Cor. 1 Kor. 15:51-53 15:51-53
Rev. 20:12-13; 1 Cor. Upp. 20:12-13, 1 Kor. 4:5; Rom. 4:5; Rom. 14:11-12; Job 34:11; John 5:24; Dan. 14:11-12; Job 34:11, Joh 5:24, Dan. 12:2; Ps. 12:2; Ps. 62:13; Matt. 62:13, Matt. 11:22; 23:33; John 5:29; Rom. 11:22, 23:33, Joh 5:29, Rom. 2:5-6; 2 Cor. 2:5-6, 2 Kor. 5:10; Heb. 5:10, Heb. 6:2;:27 6:2;: 27
Rom. Rom. 2:5; Jude 15; Matt. 2:5; Jude 15, Matt. 12:36 12:36
1 Cor. 1 Kor. 4:5; Rom. 4:5; Rom. 2:1-2,16; Matt. 2:1-2,16, Matt. 7:1-2 7:1-2
Rev. 6:15-16; Heb. Rev 6:15-16, Heb. 10:27 10:27
Luke 21:28; 1 John 3:2; 4:17; Rev. 14:7; 2 Thes. Lukas 21:28, 1 Joh 3:2, 4:17, 14:7, 2 Thess. 1:5-7; Luke 14:14 1:5-7, Luk 14:14
Dan. Dan. 7:26 7:26
Matt. Matt. 25:46; 2 Thes. 25:46, 2 Thess. 1:6-8; Mal. 1:6-8, Mal. 4:3 4:3
Rom. Rom. 2:15 2:15
Rev. 21:8; 2 Pet. Rev 21:8; 2 Pet. 2:9 2:9
Mal. Mal. 4:1; Matt. 4:1; Matt. 25:41 25:41
Matt. Matt. 25:34; 13:43 25:34, 13:43
Matt. Matt. 10:32 10:32
Isa. Isa. 25:8; Rev. 21:4 25:8; Rev 21:4
Isa. Isa. 66:5 66:5
Isa. Isa. 64:4; 1 Cor. 64:4, 1 Kor. 2:9 2:9
Heb. Heb. 10:36-38 10:36-38

Also, see: Se även:
Belgic Confession Belgic Confession

This subject presentation in the original English language Denna fråga presenteras i den ursprungliga engelska språket

Send an e-mail question or comment to us: E-mailSkicka ett e-mail eller kommentar till oss: E-post

The main BELIEVE web-page (and the index to subjects) is at De viktigaste TROR web-sida (och indexet till personer) är