The Heidelberg Catechism, Palatinate Catechism Heidelberg katekesen, Pfalz Katekes

The Heidelberg Catechism is often grouped together with two other Protestant Christian documents, the Belgic Confession and the Canons of Dordt, as the basis of Faith for many Churches, particularly Reformed Churches. Heidelberg Katekesen är grupperas ofta tillsammans med två andra protestantiska kristna handlingar, Belgic bekännelsen och Canons av Dordt, som grund för tron för många kyrkor, särskilt Reformerta kyrkor. It received its name from the place of its origin, Heidelberg, the capital of the German Electorate of the Palatinate. Den fick sitt namn från platsen för sitt ursprung, Heidelberg, huvudstad i den tyska kurfurstendömet Pfalz. There, in order that the Reformed faith might be maintained in his domain, Elector Frederick III commissioned Zacharias Ursinus, professor at Heidelberg University, and Caspar Olevianus, the court preacher, to prepare a manual for catechetical instruction. Där för att den reformerta tron kan behållas i sitt område, beställd kurfursten Frederick III Zacharias ursinus, professor vid universitetet i Heidelberg, och Caspar Olevianus, domstolen predikant, att utarbeta en handbok för katekesundervisning. Out of this initiative came the Catechism, which was approved by the Elector himself and by the Synod of Heidelberg and first published in 1563. Ur detta initiativ kom katekesen, som godkändes av kurfursten själv och av synoden i Heidelberg och först publicerades år 1563.

With its comfort motif and its warm, personal style, the Catechism soon won the love of the people of God, as is evident from the fact that more editions of the Catechism had to be printed that same year. Med sin komfort motiv och varm, personlig stil, vann katekesen snart kärleken till Guds folk, vilket framgår av det faktum att fler utgåvor av katekesen skulle skrivas ut samma år. While the first edition had 128 questions and answers, in the second and third editions, at the behest of the Elector, the eightieth question and answer, which refers to the popish mass as an accursed idolatry, was added. Medan den första upplagan hade 128 frågor och svar, i andra och tredje upplagan, på uppdrag av kurfursten, den åttionde fråga och svar, där det hänvisas till PAPISTISK massa som en förbannad avgudadyrkan, har lagts till. In the third edition the 129 questions and answers were divided into 52 "Lord's Days" with a view to the Catechism's being explained in one of the services on the Lord's Day. I den tredje upplagan de 129 frågor och svar delades in i 52 "Herrens Dag" i syfte att katekesen s förklaras i en av tjänsterna på Herrens dag. That salutary practice is still maintained today, in harmony with the prescription of the Church Order of Dordrecht. Det välgörande praktiken är fortfarande kvar i dag, i harmoni med förskrivning av Kyrkoordningen i Dordrecht.

In the Netherlands the Heidelberg Catechism was translated into the Dutch language as early as 1566, and it soon became widely loved and used in the churches there. I Nederländerna Heidelberg katekes översattes till det nederländska språket så tidigt som 1566, och det blev snart älskade mycket och används i kyrkorna där. It was adopted by several National Synods during the later sixteenth century, and was finally included by the Synod of Dordrecht, 1618-1619, where it has remained to this day. Det antogs av flera nationella Biskopssynoderna under senare sextonde århundradet, och togs slutligen av synoden i Dordrecht, 1618-1619, där det har varit till denna dag.

The Heidelberg Catechism Heidelberg katekesen

(1563) (1563)

Catechisms usually have three functions: instruction for all ages, preparatory training for confirmation, and the statement of a confessional position. Katekesen har oftast tre funktioner: instruktion för alla åldrar, förberedande utbildning för bekräftelse, och redogörelsen för en konfessionell position. The Heidelberg Catechism fulfills these three functions. Heidelberg katekesen uppfyller dessa tre funktioner.

The Palatinate, south and west of Mainz, became Lutheran in 1546 under Elector Frederick II, but soon Calvinist ideas spread into the area and a series of acrimonious theological disputes broke out over the issue of the "real presence" in Holy Communion. Pfalz, söder och väster om Mainz blev luthersk 1546 under Elector Frederick II, men snart kalvinistiska idéer sprider sig i området och en rad bittra teologiska tvister bröt ut över frågan om den "verkliga närvaro i nattvarden. When Frederick III the Pious (1515-76) inherited the area, he was aware of the disputes and studied both sides of the "real presence" argument. När Frederick III den fromme (1515-76) hade ärvt område var han medveten om tvister och studerade båda sidor av den "verkliga närvaro" argument. He came to the conclusion that Article XI of the Augsburg Confession was popish and opted for a Calvinist position. Han kom till slutsatsen att artikel XI i Augsburgska bekännelsen var PAPISTISK och valde calvinist position. To foster his position, even though he was opposed by other Lutheran princes who pressured him to support the Peace of Augsburg, which did not recognize the Reformed position, Frederick staffed the theological faculty of the Collegium Sapientiae in Heidelberg, his capital, with those of Reformed persuasion, and he began to reform the worship of the churches in the Palatinate. Att främja sin ställning, trots att han på motstånd från andra lutherska furstar som förmådde honom att stödja freden i Augsburg, som inte insåg den reformerta ståndpunkten, Fredrik bemannade den teologiska fakulteten vid Collegium Sapientiae i Heidelberg, sin huvudstad, med de Reformed övertalning, och han började reformera dyrkan av kyrkorna i Pfalz. In an effort to reconcile the theological parties, to bring about reform, and to defend himself against the Lutheran princes, Frederick asked the theological faculty to draw up a new catechism which could be used in the schools as a manual of instruction, a guide for preaching, and a confession of faith. I ett försök att förena de teologiska parterna, för att genomföra reformer, och att försvara sig mot den lutherska furstarna, frågade Fredrik den teologiska fakulteten att utarbeta en ny katekes som skulle kunna användas i skolorna som en handbok med instruktioner, en handledning för predika, och en trosbekännelse. Although many of the theological faculty were involved, as was Frederick himself, the two commonly acknowledged architects of the catechism were Caspar Olevianus and Zacharias Ursinus. Även om många av de teologiska fakulteten var inblandade, så var Fredrik själv, de två vanligaste erkända arkitekter katekesen var Caspar Olevianus och Zacharias ursinus. The German text, with a preface by Frederick III, was adopted by a synod in Heidelberg on January 19, 1653. Den tyska versionen, med ett förord av Frederick III, antogs av en synod i Heidelberg den 19 januari 1653. It was translated into Latin at the time of its publication. Det översattes till latin vid tidpunkten för offentliggörandet.

The catechism is important for at least three reasons. Katekesen är viktigt för åtminstone tre skäl. (1) It came to be translated into numerous languages and was adopted by many groups, making it the most popular of Reformed statements. (1) Det kom att översättas till många språk och antogs av många grupper, vilket gör den till den mest populära av reformerta uttalanden. (2) Although born in the midst of theological controversy, it is irenic in spirit, moderate in tone, devotional and practical in attitude. (2) Trots född i mitten av teologiska kontrovers, är det irenic i anden, måttlig i tonen, religiösa och praktisk attityd. It espouses Reformed theology as dictated by Frederick III, but Lutheran ideas were not slighted. Den ansluter sig till reformerta teologi som dikteras av Frederick III, men lutherska idéer tillbakasatta inte. The avoidance of polemics in the catechism, except for question 80, the use of clear language, and a sense of fervency helped to allay somewhat the theological controversies of that time and to guarantee an acceptance among the Reformed outside the Palatinate. Att undvika polemik i katekesen, med undantag för fråga 80, hjälpte användandet av tydliga språk, och en känsla av GLÖD att skingra något teologiska kontroverser i tid och att garantera en acceptans bland de reformerta utanför Pfalz. (3) The organization of the catechism is most unusual. (3) Organisationen av katekesen är mest ovanlig. The 129 questions and answers are divided into three parts patterned after the book of Romans. De 129 frågor och svar är uppdelad i tre delar mönstrat efter boken av romarna. Questions 1-11 deal with mankind's sin and misery; questions 12-85 are concerned with the redemption in Christ and faith; the last questions stress man's gratitude, expressed in action and obedience, for God's love. Frågorna 1-11 behandlar mänsklighetens synd och elände, frågor 12-85 sysslar med inlösen i Kristus och tron, de sista frågorna betona människans tacksamhet, uttryckt i handling och lydnad för Guds kärlek. The questions are further structured so that the whole catechism can be covered in fifty-two Sundays. Frågorna är dessutom utformad så att hela katekesen kan täckas i femtiotvå söndagar. In addition, the catechism provides an exposition of the Reformed view of the Apostles' Creed and the Ten Commandments. Dessutom ger katekes en redogörelse av den reformerta bakgrund av den apostoliska trosbekännelsen och de tio budorden. The use of the first person singular encourages the catechism to be a personal confession of faith. Användningen av första person singularis uppmuntrar katekesen som en personlig bekännelse av tro.

The Reformed theological perspective is found (1) in the doctrine of the sacraments, particularly the Eucharist, where believers are partakers in the true body and blood of Christ through the working of the Holy Spirit; (2) in the centrality of Scripture as authority; (3) in good works as the Christian response to divine grace; and (4) in the church as the true source of Christian discipline. Den reformerade teologiskt perspektiv konstateras (1) i läran om sakramenten, särskilt eukaristin, där troende är delaktiga i den sanna kropp och blod av Kristus genom bearbetning av den Helige Ande, (2) i centrala Skriften som auktoritet , (3) i goda gärningar som det kristna svaret på Guds nåd, och (4) i kyrkan som den verkliga källan till kristen disciplin. The issue of predestination is found in question 54, where election is affirmed but reprobation and limited atonement are not. Frågan om predestination finns i fråga 54, där valet är bekräftade men kritiken och begränsad försoning inte. An example of Lutheran concepts is found in the section on man's sinful condition. Ett exempel på luthersk begrepp återfinns i avsnittet om människans syndiga tillstånd.

RV Schnucker RV Schnucker
(Elwell Evangelical Dictionary) (Elwell evangelikal ordbok)

Bibliography Bibliografi
K. Barth, Heidelberg Catechism; H. Hoeksema, The Heidelberg Catechism; H. Ott, Theology and Preaching; C. Van Til, Heidelberg Catechism; Z. Ursinus, Commentary on the Heidelberg Catechism. K. Barth, Heidelberg katekesen, H. Hoeksema, The Heidelberg Katekesen, H. Ott, Teologi och predikan, C. Van Til, Heidelberg katekesen, Z. ursinus, Commentary on the Heidelberg katekesen.

The Heidelberg Catechism Heidelberg katekesen

The 129 Catechism Questions, and the 52 Weeks De 129 katekesen frågorna, och 52 veckor

I. Lord's Day I. Lord's Day

Question 1 . Fråga 1. What is thy only comfort in life and death? Vad är din enda tröst i livet och döden?

Question 2 . Fråga 2. How many things are necessary for thee to know, that thou, enjoying this comfort, mayest live and die happily? Hur många saker som är nödvändiga för dig att veta, att du och åtnjuter komfort, må leva och dö lycklig?

THE FIRST PART--OF THE MISERY OF MAN Den första delen - av elände MAN

II. II. Lord's Day Lord's Day

Question 3 . Fråga 3. Whence knowest thou thy misery? Varifrån vet du din elände?

Question 4 . Fråga 4. What doth the law of God require of us? Vad doth Guds lag kräver av oss?

Question 5 . Fråga 5. Canst thou keep all these things perfectly? Kan du hålla alla dessa saker perfekt?

III. III. Lord's Day Lord's Day

Question 6 . Fråga 6. Did God then create man so wicked and perverse? Skapade Gud då människan så elak och pervers?

Question 7 . Fråga 7. Whence then proceeds this depravity of human nature? Varifrån diskuteras sedan detta fördärv i den mänskliga naturen?

Question 8 . Fråga 8. Are we then so corrupt that we are wholly incapable of doing any good, and inclined to all wickedness? Är vi då så skadat att vi är helt oförmögen att göra något gott, och beredd att all ondska?

IV. IV. Lord's Day Lord's Day

Question 9 . Fråga 9. Doth not God then do injustice to man, by requiring from him in his low, that which he cannot perform? Gör inte Gud göra så orättvisa mot mannen, genom att kräva av honom i hans låga, det som han inte kan utföra?

Question 10 . Fråga 10. Will God suffer such disobedience and rebellion to go unpunished? Gud kommer att lida sådan olydnad och uppror gå ostraffade?

Question 11 . Fråga 11. Is not God then also merciful? Inte Gud då också barmhärtig?

THE SECOND PART--OF MAN'S DELIVERANCE Den andra delen - MAN: s RÄDDNING

V. Lord's Day V. Lord's Day

Question 12 . Fråga 12. Since then, by the righteous judgment of God, we deserved temporal and eternal punishment, is there no way by which we may escape that punishment, and be again received into favor? Sedan dess, med de rättfärdiga Guds dom förtjänade vi timliga och eviga straff, finns det inget sätt genom vilket vi kan undgå att straff, och återigen vara mottagen i tjänst?

Question 13 . Fråga 13. Can we ourselves then make this satisfaction? Kan vi själva gör då denna tillfredsställelse?

Question 14 . Fråga 14. Can there be found anywhere, one, who is a mere creature, able to satisfy for us? Kan det finnas någonstans, en, som endast är en varelse med förmåga att uppfylla för oss?

Question 15 . Fråga 15. What sort of a mediator and deliverer then must we seek for? Vilken typ av medlare och befriare då måste vi söka efter?

VI. VI. Lord's Day Lord's Day

Question 16 . Fråga 16. Why must he be very man, and also perfectly righteous? Varför måste han vara mycket människor, och även helt rättfärdig?

Question 17 . Fråga 17. Why must he in one person be also very God? Varför måste han på en person också mycket Gud?

Question 18 . Fråga 18. Who then is that Mediator, who is in one person both very God, and a real righteous man? Vem är då som Medlare, som är i en person både mycket Gud, och ett verkligt rättfärdig människa?

Question 19 . Fråga 19. Whence knowest thou this? Varifrån vet du detta?

VII. VII. Lord's Day Lord's Day

Question 20 . Fråga 20. Are all men then, as they perished in Adam, saved by Christ? Är alla män då, eftersom de gick i Adam, sparas genom Kristus?

Question 21 . Fråga 21. What is true faith? Vad är sann tro?

Question 22 . Fråga 22. What is then necessary for a christian to believe? Vad är då nödvändigt för en kristen tro?

Question 23 . Fråga 23. What are these articles? Vilka är dessa artiklar?

VIII. VIII. Lord's Day Lord's Day

Question 24 . Fråga 24. How are these articles divided? Hur är dessa skilda artiklar?

Question 25 . Fråga 25. Since there is but one only divine essence, why speakest thou of Father, Son, and Holy Ghost? Eftersom det finns bara en enda gudomliga väsen, varför talar du om Fadern, Sonen och den Helige Ande?

OF GOD THE FATHER Gud Faders

IX. IX. Lord's Day Lord's Day

Question 26 . Fråga 26. What believest thou when thou sayest, "I believe in God the Father, Almighty, Maker of heaven and earth"? Vilka Tror du när du säger, "Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare"?

X. Lord's Day X. Lord's Day

Question 27 . Fråga 27. What dost thou mean by the providence of God? Hvad menar med Guds försyn?

Question 28 . Fråga 28. What advantage is it to us to know that God has created, and by his providence doth still uphold all things? Vilken fördel är det för oss att veta att Gud har skapat och genom hans försyn doth fortfarande upprätthålla alla saker?

OF GOD THE SON GUDS SON

XI. XI. Lord's Day Lord's Day

Question 29 . Fråga 29. Why is the Son of God called Jesus, that is a Savior? Varför är Guds son som heter Jesus, som är en Frälsare?

Question 30 . Fråga 30. Do such then believe in Jesus the only Savior, who seek their salvation and welfare of saints, of themselves, or anywhere else? Tror sådan tro på Jesus den ende Frälsaren, som söker sin frälsning och välfärd helgon, av sig själva, eller någon annanstans?

XII. XII. Lord's Day Lord's Day

Question 31 . Fråga 31. Why is he called Christ, that is anointed? Varför är han kallas Kristus, som är smord?

Question 32 . Fråga 32. But why art thou called a christian? Men varför är du kallas kristen?

XIII. XIII. Lord's Day Lord's Day

Question 33 . Fråga 33. Why is Christ called the only begotten Son of God, since we are also the children of God? Varför är Kristus kallas enfödde Son of God, eftersom vi är också Guds barn?

Question 34 . Fråga 34. Wherefore callest thou him our Lord? Varför callest du honom, vår Herre?

XIV. XIV. Lord's Day Lord's Day

Question 35 . Fråga 35. What is the meaning of these words-"He was conceived by the Holy Ghost, born of the Virgin Mary"? Vad är meningen med dessa ord: "Han är avlad av den Helige Ande, född av jungfrun Maria"?

Question 36 . Fråga 36. What profit dost thou receive by Christ's holy conception and nativity? Vilken vinst säger du få av Kristi heliga begrepp och nativitet?

XV. XV. Lord's Day Lord's Day

Question 37 . Fråga 37. What dost thou understand by the words, "He suffered"? Hvad menar med orden "Han led"?

Question 38 . Fråga 38. Why did he suffer under Pontius Pilate, as judge? Varför måste han lider under Pontius Pilatus, som domare?

Question 39 . Fråga 39. Is there anything more in his being crucified, than if he had died some other death? Finns det något mer för att denne blev korsfäst, än om han hade dött någon annan död?

XVI. XVI. Lord's Day Lord's Day

Question 40 . Fråga 40. Why was it necessary for Christ to humble himself even unto death? Varför var det nödvändigt för Kristus att ödmjuka sig ända till döden?

Question 41 . Fråga 41. Why was he also "buried"? Varför var han också "begravda"?

Question 42 . Fråga 42. Since then Christ died for us, why must we also die? Sedan dess Kristus dog för oss, varför måste vi också dö?

Question 43 . Fråga 43. What further benefit do we receive from the sacrifice and death of Christ on the cross? Vilka ytterligare fördel vi får från offer och Kristi död på korset?

Question 44 . Fråga 44. Why is there added, "he descended into hell"? Varför finns det tillade han ned i helvetet "?

XVII. XVII. Lord's Day Lord's Day

Question 45 . Fråga 45. What doth the resurrection of Christ profit us? Vad doth Kristi uppståndelse vinst oss?

XVIII. XVIII. Lord's Day Lord's Day

Question 46 . Fråga 46. How dost thou understand these words, "he ascended into heaven"? Vad säger du förstå dessa ord, "han uppsteg till himlen"?

Question 47 . Fråga 47. Is not Christ then with us even to the end of the world, as he hath promised? Inte Kristus då med oss ända till slutet av världen, såsom han har lovat?

Question 48 . Fråga 48. But if his human nature is not present wherever his Godhead is, are not then these two natures in Christ separated from one another? Men om hans mänskliga natur inte är närvarande överallt där hans gudomen är, är inte då dessa två naturer i Kristus separeras från varandra?

Question 49 . 49. Of what advantage to us is Christ's ascension into heaven? Vad fördelen för oss är Kristi him?

XIX. XIX. Lord's Day Lord's Day

Question 50 . Fråga 50. Why is it added, "and sitteth at the right hand of God"? Varför läggs det, "och sitter på Guds högra sida"?

Question 51 . Fråga 51. What profit is this glory of Christ, our head, unto us? Vilken vinst är härligheten hos Kristus, huvudet, åt oss?

Question 52 . Fråga 52. What comfort is it to thee that "Christ shall come again to judge the quick and the dead"? Vilken tröst är det för dig att "Kristus skall återkomma för att döma den snabba och de döda"?

OF GOD THE HOLY GHOST I Gud den helige Ande

XX. XX. Lord's Day Lord's Day

Question 53 . Fråga 53. What dost thou believe concerning the Holy Ghost? Hvad tro om den Helige Ande?

XXI. XXI. Lord's Day Lord's Day

Question 54 . Fråga 54. What believest thou concerning the "holy catholic church" of Christ? Vilka Tror du om "den heliga katolska kyrkan" i Kristus?

Question 55 . Fråga 55. What do you understand by "the communion of saints"? Hur uppfattar du med "de heligas samfund"?

Question 56 . Fråga 56. What believest thou concerning "the forgiveness of sins"? Vilka Tror du om "syndernas förlåtelse"?

XXII. XXII. Lord's Day Lord's Day

Question 57 . Fråga 57. What comfort doth the "resurrection of the body" afford thee? Vilken tröst doth för "kroppens uppståndelse" kosta dig?

Question 58 . Fråga 58. What comfort takest thou from the article of "life everlasting"? Vilken tröst tager du från artikeln om "evigt liv"?

XXIII. XXIII. Lord's Day Lord's Day

Question 59 . Fråga 59. But what doth is profit thee now that thou believest all this? Men vad doth är vinst dig nu att du tror allt detta?

Question 60 . Fråga 60. How are thou righteous before God? Hur är du rättfärdig inför Gud?

Question 61 . Fråga 61. Why sayest thou, that thou art righteous by faith only? Varför säger du, att du är rättfärdig genom tro bara?

XXIV. XXIV. Lord's Day Lord's Day

Question 62 . Fråga 62. But why cannot our good works be the whole, or part of our righteousness before God? Men varför kan inte våra goda gärningar vara hela, eller delar av vår rättfärdighet inför Gud?

Question 63 . Fråga 63. What! Vad! do not our good works merit, which yet God will reward in this and in a future life? inte våra goda gärningar förtjänar, som ändå Gud kommer att belöna i detta och i ett framtida liv?

Question 64 . Fråga 64. But doth not this doctrine make men careless and profane? Men gör inte denna doktrin göra människor vårdslösa och profant?

OF THE SACRAMENTS Sakrament

XXV. XXV. Lord's Day Lord's Day

Question 65 . Fråga 65. Since then we are made partakers of Christ and all his benefits by faith only, whence doth this faith proceed? Sedan dess har vi blir delaktiga av Kristus och alla hans fördelar genom tro bara, varifrån doth denna tro vidare?

Question 66 . Fråga 66. What are the sacraments? Vilka är sakramenten?

Question 67 . Fråga 67. Are both word and sacraments, then, ordained and appointed for this end, that they may direct our faith to the sacrifice of Jesus Christ on the cross, as the only ground of our salvation? Är både ord och sakrament, då ordinerade och utses för detta ändamål, att de får direkt vår tro på offret av Jesus Kristus på korset, som den enda grunden för vår frälsning?

Question 68 . Fråga 68. How many sacraments has Christ instituted in the new covenant, or testament? Hur många sakrament har Kristus inletts i det nya förbundet, eller testamente?

OF HOLY BAPTISM I dopet

XXVI. XXVI. Lord's Day Lord's Day

Question 69 . Fråga 69. How art thou admonished and assured by holy baptism, that the one sacrifice of Christ upon the cross is of real advantage to thee? Hur är du förmanade och försäkrade genom dopet, att en Kristi offer på korset är en verklig fördel för dig?

Question 70 . Fråga 70. What is it to be washed with the blood and Spirit of Christ? Vad är det som ska tvättas med blod och Kristi Ande?

Question 71 . Fråga 71. Where has Christ promised us, that he will as certainly wash us by his blood and Spirit, as we are washed with the water of baptism? Där har Kristus lovat oss, att han som säkert kommer att tvätta oss med hans blod och Ande som vi sköljs med vatten i dopet?

XXVII. XXVII. Lord's Day Lord's Day

Question 72 . Fråga 72. Is then the external baptism with water the washing away of sin itself? Är då den yttre dop med vatten bortspolning av synden själv?

Question 73 . Fråga 73. Why then doth the Holy Ghost call baptism "the washing of regeneration," and "the washing away of sins"? Varför då doth den Helige Andes dop kallar "tvättningen av förnyelse" och "bortspolning av synder"?

Question 74 . Fråga 74. Are infants also to be baptized? Finns spädbarn också bli döpt?

OF THE HOLY SUPPER OF OUR LORD JESUS CHRIST I den heliga nattvarden av vår Herre Jesus Kristus

XXVIII. XXVIII. Lord's Day Lord's Day

Question 75 . Fråga 75. How are thou admonished and assured in the Lord's Supper, that thou are a partaker of that one sacrifice of Christ, accomplished on the cross, and of all his benefits? Hur är du förmanas och försäkrade i Herrens nattvard, att du är delaktig i att en Kristi offer, utföras på korset, och alla hans förmåner?

Question 76 . Fråga 76. What is it then to eat the crucified body, and drink the shed blood of Christ? Vad är det då att äta den korsfäste kroppen och dricka boden Kristi blod?

Question 77 . Fråga 77. Where has Christ promised that he will as certainly feed and nourish believers with his body and blood, as they eat of this broken bread, and drink of this cup? Där har Kristus lovat att han som säkert kommer att foder och näring troende med sin kropp och blod, eftersom de äter av det brutna bröd och dricker av denna bägare?

XXIX. XXIX. Lord's Day Lord's Day

Question 78 . Fråga 78. Do then the bread and win become the very body and blood of Christ? Gör sedan brödet och vinn bli mycket kropp och blod av Kristus?

Question 79 . Fråga 79. Why then doth Christ call the bread his body, and the cup his blood, or the new covenant in his blood; and Paul the "communion of the body and blood of Christ"? Varför då doth Kristus kalla brödet hans kropp, och koppen hans blod, eller det nya förbundet i sitt blod, och Paulus "gemenskap mellan kropp och blod av Kristus"?

XXX. XXX. Lord's Day Lord's Day

Question 80 . Fråga 80. What difference is there between the Lord's supper and the popish mass? Vad är skillnaden mellan Herrens nattvard och PAPISTISK massa?

Question 81 . Fråga 81. For whom is the Lord's supper instituted? För vem är Herrens nattvard väckas?

Question 82 . Fråga 82. Are they also to be admitted to this supper, who, by confession and life, declare themselves unbelieving and ungodly? Är de också att få tillträde till denna supé, som genom bekännelse och liv, förklarar sig otrogna och ogudaktiga?

THE THIRD PART--OF THANKFULNESS Den tredje delen - av TACKSAMHET

XXXI. XXXI. Lord's Day Lord's Day

Question 83 . Fråga 83. What are the keys of the kingdom of heaven? Vilka är nycklarna till himmelriket?

Question 84 . Fråga 84. How is the kingdom of heaven opened and shut by the preaching of the holy gospel? Hur är himmelriket öppnas och stängas genom att predika heliga evangeliet?

Question 85 . Fråga 85. How is the kingdom of heaven shut and opened by christian discipline? Hur är det himmelriket stängas och öppnas av Christian disciplin?

XXXII. XXXII. Lord's Day Lord's Day

Question 86 . Fråga 86. Since then we are delivered from our misery, merely of grace, through Christ, without any merit of ours, why must we still do good works? Sedan dess har vi levereras från vårt elände, bara av nåd, genom Kristus, utan någon förtjänst för oss, varför måste vi fortfarande göra goda gärningar?

Question 87 . Fråga 87. Cannot they then be saved, who, continuing in their wicked and ungrateful lives, are not converted to God? Kan de inte sedan sparas, som fortsätter i sina onda och otacksam liv, inte omvandlas till Gud?

XXXIII. XXXIII. Lord's Day Lord's Day

Question 88 . Fråga 88. Of how many parts doth the true conversion of man consist? Hur många delar doth sanna omvandlingen av människan består?

Question 89 . Fråga 89. What is the mortification of the old man? Vad är dödande gubben?

Question 90 . Fråga 90. What is the quickening of the new man? Vad är den livgivande av den nya mannen?

Question 91 . Fråga 91. But what are good works? Men vad är goda gärningar?

XXXIV. XXXIV. Lord's Day Lord's Day

Question 92 . Fråga 92. What is the law of God? Vad är Guds lag?

Question 93 . Fråga 93. How are these commandments divided? Hur är dessa indelade bud?

Question 94 . Fråga 94. What doth God enjoin in the first commandment? Vad doth Gud är utarbetade i första budet?

Question 95 . Fråga 95. What is idolatry? Vad är avgudadyrkan?

XXXV. XXXV. Lord's Day Lord's Day

Question 96 . Fråga 96. What doth God require in the second commandment? Vad doth Gud, i det andra budet?

Question 97 . Fråga 97. Are images then not at all to be made? Finns bilder då inte alls göras?

Question 98 . Fråga 98. But may not images be tolerated in the churches, as books to the laity? Men får inte bilder tolereras i kyrkorna, såsom böcker till lekmännen?

XXXVI. XXXVI. Lord's Day Lord's Day

Question 99 . Fråga 99. What is required in the third commandment? Vad som krävs i det tredje budordet?

Question 100 . Fråga 100. Is then the profaning of God's name, by swearing and cursing, so heinous a sin, that his wrath is kindled against those who do not endeavor, as much as in them lies, to prevent and forbid such cursing and swearing? Sedan är det profaning Guds namn genom att svära och förbanna, så avskyvärt en synd, att hans vrede är upptänd mot dem som inte strävan, lika mycket som i dessa lögner, för att hindra och förbjuda sådana svärande och svordomar?

XXXVII. XXXVII. Lord's Day Lord's Day

Question 101 . Fråga 101. May we then swear religiously by the name of God? Får vi svär sedan religiöst av Guds namn?

Question 102 . Fråga 102. May we also swear by saints or any other creatures? Kan vi svär också av helgon eller andra varelser?

XXXVIII. XXXVIII. Lord's Day Lord's Day

Question 103 . Fråga 103. What doth God require in the fourth commandment? Vad doth Gud, i det fjärde budet?

XXXIX. XXXIX. Lord's Day Lord's Day

Question 104 . Fråga 104. What doth God require in the fifth commandment? Vad doth Gud, i femte budet?

XL. XL. Lord's Day Lord's Day

Question 105 . Fråga 105. What doth God require in the sixth commandment? Vad doth Gud, i det sjätte budet?

Question 106 . Fråga 106. But this commandment seems only to speak of murder? Men det budet verkar bara tala om mord?

Question 107 . Fråga 107. But is it enough that we do not kill any man in the manner mentioned above? Men räcker det att vi inte döda någon människa på det sätt som nämns ovan?

XLI. XLI. Lord's Day Lord's Day

Question 108 . Fråga 108. What doth the seventh commandment teach us? Vad doth det sjunde budordet lär oss?

Question 109 . Fråga 109. Doth God forbid in this commandment, only adultery, and such like gross sins? Doth Gud förbjude i detta bud, bara äktenskapsbrott, och liknande grova synder?

XLII. XLII. Lord's Day Lord's Day

Question 110 . Fråga 110. What doth God forbid in the eighth commandment? Vad doth Gud förbjude i åttonde budet?

Question 111 . Fråga 111. But what doth God require in this commandment? Men vad doth Gud, i det här budet?

XLIII. XLIII. Lord's Day Lord's Day

Question 112 . Fråga 112. What is required in the ninth commandment? Vad som krävs i det nionde budet?

XLIV. XLIV. Lord's Day Lord's Day

Question 113 . Fråga 113. What doth the tenth commandment require of us? Vad doth det tionde budordet kräver av oss?

Question 114 . Fråga 114. But can those who are converted to God perfectly keep these commandments? Men kan de som omvandlas till Gud perfekt hålla dessa bud?

Question 115 . Fråga 115. Why will God then have the ten commandments so strictly preached, since no man in this life can keep them? Varför kommer Gud då har de tio budorden så strikt predikade, eftersom ingen människa i detta livet kan behålla dem?

OF PRAYER BÖNENS

XLV. XLV. Lord's Day Lord's Day

Question 116 . Fråga 116. Why is prayer necessary for christians? Varför är bönen nödvändig för de kristna?

Question 117 . Fråga 117. What are the requisites of that prayer, which is acceptable to God, and which he will hear? Vilka är förutsättningar för att bönen, som är godtagbar för Gud, och som han kommer att höra?

Question 118 . Fråga 118. What hath God commanded us to ask of him? Vad har Gud befallt oss att be för honom?

Question 119 . Fråga 119. What are the words of that prayer? Vad är ord i bönen?

XLVI. XLVI. Lord's Day Lord's Day

Question 120 . Fråga 120. Why hath Christ commanded us to address God thus: "Our Father"? Varför Hath Kristus befallde oss att ta itu med Gud sålunda: "Fader vår"?

Question 121 . Fråga 121. Why is it here added, "Which art in heaven"? Varför läggs det här, "som är i himmelen"?

XLVII. XLVII. Lord's Day Lord's Day

Question 122 . Fråga 122. Which is the first petition? Vilken är den första framställningen?

XLVIII. XLVIII. Lord's Day Lord's Day

Question 123 . Fråga 123. Which is the second petition? Vilken är den andra framställningen?

XLIX. XLIX. Lord's Day Lord's Day

Question 124 . Fråga 124. Which is the third petition? Vilken är den tredje bön?

L. Lord's Day L. Lord's Day

Question 125 . Fråga 125. Which is the fourth petition? Vilken är den fjärde bön?

LI. LI. Lord's Day Lord's Day

Question 126 . Fråga 126. Which is the fifth petition? Vilken är den femte bön?

LII. LII. Lord's Day Lord's Day

Question 127 . Fråga 127. Which is the sixth petition? Vilken är den sjätte bön?

Question 128 . Fråga 128. How dost thou conclude thy prayer? Vad säger du avsluta din bön?

Question 129 . Fråga 129. What doth the word "Amen" signify? Vad doth ordet "Amen" betyda?

Canons of Dort Normer för Dort
Belgic Confession Belgic Confession

This subject presentation in the original English language Denna fråga presenteras i den ursprungliga engelska språket

Send an e-mail question or comment to us: E-mailSkicka ett e-mail eller kommentar till oss: E-post

The main BELIEVE web-page (and the index to subjects) is at De viktigaste TROR web-sida (och indexet till personer) är