Positive Thinking Positivt tänkande

Advanced Information Avancerad information

Over the last decade or so a host of best-selling books have urged people to take a "positive" attitude to life. Under det senaste årtiondet eller så en rad bästsäljande böcker har uppmanat folk att ta en "positiv" inställning till livet. Some of these have been written from an explicitly Christian perspective, but the majority have been clearly secular. Några av dessa har skrivits av en tydligt kristet perspektiv, men de flesta har varit klart sekulära. Titles such as Robert Ringer's Looking Out for No. Titlar som Robert Ringer's Looking Out for Nr 1 (1978), David Schwartz's The Magic of Self-Direction (1975), and Wayne Dyer's Pulling Your Own Strings (1978) are typical of this genre of literature in its secular guise. 1 (1978), David Schwartz The Magic of Self-Direction (1975), och Wayne Dyer's Pulling Your Own Strings (1978) är typiska för denna genre av litteratur i sin sekulära skepnad. The most popular religious writer in the new wave of positive thinkers is Robert Schuller with books such as Move Ahead with Possibility Thinking (1967) and his numerous seminars for church leaders and members. De mest populära religiösa författare i den nya vågen av positiv tänkare är Robert Schuller med böcker som går vidare med möjlighet Thinking (1967) och hans många seminarier för kyrkliga ledare och medlemmar.

Still popular today and a classic of its type is Dale Carnegie's How to Win Friends and Influence People (1936). Fortfarande populära idag och en klassiker i sitt slag är Dale Carnegie's How to Win Friends and Influence People (1936). Here the secular brand of positive thinking is seen at its best. Här sekulära varumärke positivt tänkande ses som bäst. Norman Vincent Peale represents the best of the older tradition of religiously motivated positive thinkers. Norman Vincent Peale representerar det bästa av de äldre tradition av religiöst motiverade positiv tänkare. Although he published several books in the 1930s, his first success was A Guide to Confident Living (1948), which was followed by his even more successful the Power of Positive Thinking (1952). Även om han publicerat flera böcker på 1930-talet, var hans första framgång A Guide to Confident Living (1948), som följdes av hans ännu mer framgångsrik Power of Positive Thinking (1952). In the writing of these works Peale's mentor was the liberal theologian Harry Emerson Fosdick, whose On Being a Real Person (1943) expresses his mature thought on the subject. I skrivandet av dessa verk Peales mentor var liberal teolog Harry Emerson Fosdick, vars på att vara en verklig person (1943) uttrycker sin mogna tänka på i frågan.

BELIEVE Religious Information Source web-siteTRO
Religiösa
Information
Källa
webbplats
Our List of 1,000 Religious Subjects Vår lista över 1000 religiösa Ämnesområden
E-mailE-post
The religious roots of positive thinking can be traced back to the revivalism of Charles G. Finney, whose emphasis on the human element in conversion and the ability of men to create revivals broke with the Calvinist heritage of New England. Den religiösa rötter positivt tänkande kan spåras tillbaka till väckelsens av Charles G. Finney, vars tonvikt på den mänskliga faktorn under omställning och möjlighet för män att skapa väckelser bröt med den kalvinistiska arvet från New England. As the inventor of "high pressure revivalism" Finney psychologized conversion and in his Lectures on Revivals of Religion (1854) gave his readers techniques for success. Som uppfinnare av "högt tryck väckelsens" Finney psychologized konvertering och i sina föreläsningar om väckelser Religion (1854) gav sina läsare tekniker för framgång.

The secular roots of positive thinking are found in New England transcendentalism, especially the works of Henry David Thoreau. Den sekulära rötter positivt tänkande finns i New England Transcendentalism, framför verk av Henry David Thoreau. His now classic Walden or Life in the Woods (1854) develops a vision of faith as a psychological faculty which expresses a profound self-confidence in the ability of men and women to triumph in the ability of men and women to triumph against all odds. Hans numera klassiska Walden eller livet i skogen (1854) utvecklar en vision av tro som en psykologisk fakultet som uttrycker en djup självförtroende i förmågan hos män och kvinnor att triumfera i förmågan hos män och kvinnor att segra mot alla odds.

This faith in the will found expression in New Thought and Frank Haddock's best seller, Power of will, published in 1906. Denna tro på den kommer till uttryck i New Thought och Frank Kolja bästa säljare, viljekraft, publicerad 1906. Traces of it are also to be found in Christian Science and a host of other nineteenth century new religious movements. Spår av den finns också att finna i Christian Science och en mängd andra artonhundratalet nya religiösa rörelser.

Today the popularity of books like Napoleon Hill's Think and Grow Rich, first published in 1937, shows the continuity of this tradition. At the same time a host of television evangelists and other preachers offer the public encouragement through books and cassette tapes that assure them of their self-worth and need to believe in themselves. Idag popularitet böcker som Napoleon Hill's Think and Grow Rich, som först publicerades 1937, visar kontinuiteten i denna tradition. Samtidigt har en mängd TV-evangelister och andra predikanter erbjuda allmänheten uppmuntran genom böcker och kassettband att försäkra dem om deras självkänsla och måste tro på sig själva.

Several systems of counseling have developed along these lines, such as the Psycho-Cybernetics (1960) of Maxwell Maltz and various techniques of inner healing associated with the charismatic movement. Flera system för rådgivning har utvecklats i denna riktning, till exempel Psycho-Cybernetics (1960) av Maxwell Maltz och olika tekniker för inre helande i samband med den karismatiska rörelsen.

Psychologically, the need to think in positive ways has been severely criticized by Richard Lazarus in his book Psychological Stress and the Coping Process (1966). Psykologiskt, behovet tänka på ett positivt sätt har allvarligt kritiserats av Richard Lazarus i sin bok psykisk stress och Coping Process (1966). Sociologically, a telling critique of the trends found in positive thinking is presented in Christopher Lasch's The Culture of Narcissism (1979). Sociologiskt, är ett talande kritik av de tendenser som finns i positivt tänkande som presenteras i Christopher Lasch The Culture of Narcissism (1979).

Theologically, positive thinking encourages a form of humanism that has often led to the development of heretical movements along the lines of New Though, Christian Science, and a variety of semi-Christian groups today. Teologiskt uppmuntrar positivt tänkande en form av humanism som ofta har lett till utvecklingen av kätterska rörelser i linje med New Though, Christian Science, och en mängd semi-kristna grupper i dag. It overlooks biblical teachings about sin and the sovereignty of God to emphasize the essential goodness of humanity and the ability of people to solve their own problems through faith in their own abilities. Man bortser bibliska läran om synd och Guds suveränitet att understryka de grundläggande godhet i mänskligheten och människors förmåga att lösa sina egna problem genom att tro på sin egen förmåga. In its Christianized form this self-faith is mediated through reference to Christian symbols, which upon closer examination are devoid of their original meaning. I sin kristnades form detta själv tro medieras genom hänvisning till kristna symboler, som vid närmare granskning saknar sin ursprungliga innebörd.

I Hexham I Hexham
(Elwell Evangelical Dictionary) (Elwell evangelikal ordbok)

Bibliography Bibliografi
D. Meyer, The Positive Thinkers; PC Vitz, Psychology as Religion. D. Meyer, The Positive Thinkers, PC vitz, psykologi religion.


Positivism Positivism

Catholic Information Katolsk information

Positivism is a system of philosophical and religious doctrines elaborated by Auguste Comte. Positivism är ett system för filosofiska och religiösa doktriner som utarbetats av Auguste Comte. As a philosophical system or method, Positivism denies the validity of metaphysical speculations, and maintains that the data of sense experience are the only object and the supreme criterion of human knowledge; as a religious system, it denies the existence of a personal God and takes humanity, "the great being", as the object of its veneration and cult. Som ett filosofiskt system eller en metod, Positivism förnekar giltigheten av metafysiska spekulationer, och hävdar att uppgifterna om förnuft erfarenhet är de enda syfte och det högsta kriteriet för mänsklig kunskap, som ett religiöst system förnekar existensen av en personlig Gud och tar mänskligheten, "den stora är", som objekt för sin dyrkan och kult. We shall give a brief historical sketch of Positivism, an exposition of its fundamental principles, and a criticism of them. Vi skall ge en kort historisk skiss av Positivism, en redogörelse för dess grundläggande principer, och en kritik av dem.

HISTORY OF POSITIVISM HISTORIA POSITIVISM

The founder of Positivism was Auguste Comte (born at Montpellier, 19 Jan., 1798; died at Paris, 5 Sept., 1857). Grundaren av Positivism var Auguste Comte (född i Montpellier, 19 januari 1798, död i Paris den 5 september 1857). He entered the Ecole polytechnique at Paris in 1814, was a disciple of Saint-Simon until 1824, and began to publish his course of philosophy in 1826. Började han vid École Polytechnique i Paris 1814, var lärjunge till Saint-Simon fram till 1824, och började publicera sin utbildning i filosofi 1826. About this period he became temporarily deranged (1826-27). Om denna period blev han tillfälligt förvirrad (1826-27). After recovering, he was appointed instructor (1832-52) and examiner in mathematics (1837-44) at the Ecole polytechnique, giving meanwhile a course of public lectures on astronomy. Efter att återhämta sig, utsågs han instruktör (1832-52) och examinator i matematik (1837-44) vid Ecole Polytechnique, ger under tiden en kurs av offentliga föreläsningar om astronomi. The unhappiness of his married life and his strange infatuation for Mme Clotilde de Vaux (1845-46) greatly influenced his naturally sentimental character. Det olyckliga i sitt äktenskap och hans märkliga förälskelse för Mme Clotilde de Vaux (1845-46) starkt präglat hans naturligtvis sentimental karaktär. He realized that mere intellectual development is insufficient for life, and, having presented Positivism as the scientific doctrine and method, he aimed at making it a religion, the religion of humanity. Comte's chief works are his "Cours de philosophie positive" [6 vols.: Phiosophie mathématique (1830), astronomique et physique (1835), chimique et biologique (1838), partie dogmatique de la philosophie sociale (1839), partie historique (1840), complément de la philosophie sociale et conclusions (1842); translated by Harriet Martineau (London, 1853)] and his "Cours de politique positive" (3 vols., Paris 1815-54). Han insåg att blotta den intellektuella utveckling är otillräckligt för livet, och, efter att ha uppvisat positivismen som den vetenskapliga doktrin och metod, han syftar till att göra det en religion, religion mänskligheten. Comtes förnämsta verk är hans "Cours de philosophie positivt" [6 band .: Phiosophie mathématique (1830), astronomique et physique (1835), chimique et biologique (1838), partie dogmatique de la philosophie sociale (1839), partie historique (1840), kompletterar de la philosophie sociale et slutsatser (1842), översatt av Harriet Martineau (London, 1853)] och hans "Cours de politique positiva" (3 vols., Paris 1815-54). Various influences concurred to form Comte's system of thought: the Empiricism of Locke and the Scepticism of Hume, the Sensism of the eighteenth century and the Criticism of Kant, the Mysticism of the Middle Ages, the Traditionalism of De Maistre and de Bonald, and the Philanthropy of Saint-Simon. Olika influenser instämde att bilda Comtes tankesystem: den Empirism av Locke och skepticism hos Hume, den Sensism av sjuttonhundratalet och kritiken av Kant, mysticism av medeltiden, Traditionalism av De Maistre och de Bonald, och Filantropi av Saint-Simon. He maintains as a law manifested by history that every science passes through three successive stages, the theological, the metaphysical, and the positive; that the positive stage, which rejects the validity of metaphysical speculation, the existence of final causes, and the knowableness of the absolute, and confines itself to the study of experimental facts and their relations, represents the perfection of human knowledge. Han har som ett lag uttryck genom historien att varje vetenskap går genom tre etapper, den teologiska, det metafysiska och det positiva, att de positiva steg, som tillbakavisar giltigheten av metafysisk spekulation, förekomsten av yttersta orsaker, och knowableness av det absoluta, och begränsar sig till att studera experimentella fakta och deras relationer utgör fulländning av mänsklig kunskap. Classifying the sciences according to their degree of increasing complexity, he reduces them to six in the following order: mathematics, astronomy, physics, chemistry, biology, and sociology. Klassificera vetenskaperna i förhållande till graden av ökande komplexitet, reducerar han dem till sex i följande ordning: matematik, astronomi, fysik, kemi, biologi och sociologi. Religion has for its object the "great being" (humanity), the "great medium" (world-space), and the "great fetich" (the earth), which form the positivist trinity. Religionen har för ändamålet att "stor är" (mänskligheten), den "stora medium" (Världen-space), och den "stora Fetish" (jorden), som utgör den positivistiska treenigheten. This religion has its hierarchical priesthood, its positive dogmas, its organized cult, and even its calendar on the model of Catholicism (cf. Comte, "Catéchisme positiviste"). Denna religion har sin hierarkiska prästerskap, dess positiva dogmer, dess organiserade kult, och även sin kalender på modell av katolicism (jfr Comte, "Catéchisme positiviste").

At the death of Comte, a division arose among the Positivists, the dissident group being formed with Littré as its leader, and the orthodox group under the direction of Pierre Laffitte. Vid död Comte, uppstod en splittring bland positivisterna, den utbrytargrupp håller på att bildas med Littré som dess ledare, och den ortodoxa grupp under ledning av Pierre Laffitte. Emile Littré (qv) accepted Positivism in its scientific aspect: for him Positivism was essentially a method, viz, that method which limits human knowledge to the study of experimental facts and neither affirms nor denies anything concerning what may exist outside of experience. Emile Littré (qv) accepteras Positivism i sitt vetenskapliga aspekter: för honom Positivism var i huvudsak en metod, nämligen, den metod som begränsar den mänskliga kunskapen till att studera experimentella fakta och varken bekräftar eller förnekar något om vad som kan finnas utanför erfarenhet. He rejected as unreal the religious organization and cult of Positivism. Han förkastade som overklig den religiösa organisation och kult av Positivism. He considered all religions from the philosophical point of view, to be equally vain, while he confessed that, from the historical point of view, Catholicism was superior to all other religions. Han ansåg att alla religioner ur filosofisk synvinkel, är lika fåfänga, men han erkände att, ur historiskt perspektiv, var katolicismen överlägsen alla andra religioner. The true end of man, he maintained, was to work for the progress of humanity by studying it (science and education), loving it (religion), beautifying it (fine arts), and enriching it (industry). Den verkliga slutet av människan vidhöll han skulle arbeta för mänsklighetens utveckling genom att studera det (forskning och utbildning), loving it (religion), försköna det (Fine Arts), och berikas (industri). The official successor of Comte and leader of the orthodox group of Postivists was Pierre Laffitte, who became professor of the general history of sciences in the Collège de France in 1892. Den officiella efterträdare Comte och ledare för den ortodoxa gruppen Postivists var Pierre Laffitte, som blev professor i allmän historia vetenskaperna på Collège de France 1892. He maintained both the scientific and the religious teaching of Positivism with its cult, sacraments, and ceremonies. Han upprätthöll både den vetenskapliga och den religiösa undervisningen i Positivism med dess kult, sakrament, och ceremonier. Other orthodox groups were formed in England with Harrison as its leader and Congreve, Elliot, Hutton, Morrison etc. as its chief adherents; in Sweden with A. Nystrom. Andra ortodoxa grupper bildades i England med Harrison som dess ledare och Congreve, Elliot, Hutton, Morrison etc. som sin främsta anhängare och i Sverige med A. Nyström. An active and influential group was also founded in Brazil and Chile with Benjamin Constant and Miguel Lemos as leaders and a temple of humanity was built at Rio Janeiro in 1891. En aktiv och inflytelserik grupp bildades också i Brasilien och Chile med Benjamin Constant och Miguel Lemos som ledare och ett tempel för mänskligheten byggdes i Rio Janeiro 1891. The principles of Positivism as a philosophical system were accepted and applied in England by J. Stuart Mill, who had been in correspondence with Comte (cf. "Lettres d'Aug. Comte à John Stuart Mill, 1841-1844", Paris, 1877), Spencer, Bain, Lewes, Maudsley, Sully, Romanes, Huxley, Tyndall etc.; in France by Taine, Ribot, de Roberty etc.; in Germany by Dühring, Avenarius etc. Thus, the principles and spirit of Positivism pervaded the scientific and philosophical thought of the nineteenth century and exercised a pernicious influence in every sphere. Principerna för positivismen som ett filosofiskt system skulle accepteras och tillämpas i England av J. Stuart Mill, som hade varit i kontakt med Comte (jfr "Lettres d'augusti Comte à John Stuart Mill, 1841-1844", Paris, 1877 ), Spencer, Bain, Lewes, Maudsley, Sully, Romanes, Huxley, Tyndall etc. i Frankrike av Taine, Ribot, de Roberty etc. i Tyskland av Dühring, Avenarius etc. Därför principer och anda Positivism genomsyrade den vetenskapliga och filosofiska tankar från artonhundratalet och har en skadlig inverkan på alla områden. They had their practical consequences in the systems of positive or so-called scientific morality and utilitarianism in ethics, of neutrality and naturalism in religion. De hade deras praktiska konsekvenser i systemen för positiv eller så kallad vetenskaplig moral och utilitarismen i etik, om neutralitet och naturalism i religionen.

PRINCIPLES OF POSITIVISM PRINCIPER FÖR POSITIVISM

The fundamental principle of Positivism is, as already said, that sense experience is the only object of human knowledge as well as its sole and supreme criterion. Den grundläggande principen i Positivism är, som sagt, den bemärkelsen erfarenhet är det enda föremålet för mänsklig kunskap samt dess enda och högsta kriterium. Hence abstract notions or general ideas are nothing more than collective notions; judgments are mere empirical colligations of facts. Reasoning includes induction and the syllogism: induction has for its conclusion a proposition which contains nothing more than the collection of a certain number of sense experiences, and the syllogism, taking this conclusion as its major proposition is necessarily sterile or even results in a vicious circle. Thus, according to Positivism, science cannot be, as Aristotle conceived it, the knowledge of things through their ultimate causes, since material and formal causes are unknowable, final causes illusions, and efficient causes simply invariable antecedents, while metaphysics, under any form, is illegitimate. Positivism is thus a continuation of crude Empiricism, Associationism, and Nominalism. Därför abstrakta begrepp eller allmänna tankar är inget annat än kollektiva föreställningar, dom är bara empiriska colligations av fakta. Resonemang inkluderar induktion och syllogism: induktion har för sin slutsats en proposition som innehåller något mer än att samla in ett visst antal sinnliga njutningen, och syllogism mot denna slutsats som sina viktigaste förslag är nödvändigtvis sterila eller till och med resulterar i en ond cirkel. således enligt Positivism, kan vetenskapen inte, som Aristoteles tänkt det, kunskap om tingen genom sin yttersta orsakerna, eftersom material och formella orsaker ej kan fattas, slutorsaker illusioner, och verkande orsaker enkelt oföränderlig föregångare, medan metafysik, under någon form, är illegitim. Positivism är alltså en fortsättning av råolja Empirism, föreningsliv och Nominalism. The arguments advanced by Positivism, besides the assertion that sense experiences are the only object of human knowledge, are chiefly two: the first is that psychological analysis shows that all human knowledge can be ultimately reduced to sense experiences and empirical associations; the second, insisted upon by Comte, is historical, and is based on his famous "law of the three stages", according to which the human mind in its progress is supposed to have been successively influenced by theological preoccupations and metaphysical speculation, and to have finally reached at the present time the positive stage, which marks, according to Comte, its full and perfect development (cf. "Cours de philosophie positive", II, 15 sqq.). De argument som positivism, förutom påståendet att sinnliga njutningen är det enda föremålet för mänsklig kunskap, är främst två: den första är att psykologisk analys visar att all mänsklig kunskap kan slutligen reduceras till förnuft erfarenheter och empiriska föreningar, den andra krävde på av Comte, är historiskt, och är baserad på hans berömda "lagen i de tre etapperna", enligt vilken det mänskliga sinnet i sin utveckling ska ha varit successivt påverkats av teologiska bekymmer och metafysisk spekulation, och att äntligen har nått på För närvarande är positivt steg, som markerar, enligt Comte, dess fullständiga och perfekta utveckling (se "Cours de philosophie positivt", II, 15 ff.).

CRITICISM KRITIK

Positivism asserts that sense experiences are the only object of human knowledge, but does not prove its assertion. Positivism hävdar att sinnliga njutningen är det enda föremålet för mänsklig kunskap, men inte bevisa sitt påstående. It is true that all our knowledge has its starting point in sense experience, but it is not proved that knowledge stops there. Det är sant att all vår kunskap har sin utgångspunkt i bemärkelse erfarenhet, men det är inte bevisat att kunskapen stannar där. Positivism fails to demonstrate that, above particular facts and contingent relations, there are not abstract notions, general laws universal and necessary principles, or that we cannot know them. Positivism, bevisar inte att, framför allt fakta och eventualförpliktelser relationer, det är inte abstrakta begrepp, allmänna lagar universella och nödvändiga principer, eller att vi inte kan känna dem. Nor does it prove that material and corporeal things constitute the whole order of existing beings, and that our knowledge is limited to them. Inte heller visar det sig att materiella och kroppsliga ting utgör hela beställningen av befintliga varelser, och att vår kunskap är begränsad till dem. Concrete beings and individual relations are not only perceptible by our senses, but they have also their causes and laws of existence and constitution; they are intelligible. Konkreta varelser och individuella relationer är inte bara uppfattas av våra sinnen, men de har också sina orsaker och lagar existens och författning, de är begripligt. These causes and laws pass beyond the particularness and contingency of individual facts, and are elements as fundamentally real as the individual facts which they produce and control. They cannot be perceived by our senses, but why can they not be explained by our intelligence? Dessa orsaker och lagar passera particularness och oförutsedda enskilda fakta, och är faktorer som i grunden riktiga som de enskilda fakta som de producerar och kontroll. De kan inte uppfattas av våra sinnen, men varför kan de inte förklaras med vår intelligens? Again, immaterial beings cannot be perceived by sense experience, it is true, but their existence is not contradictory to our intelligence, and, if their existence is required as a cause and a condition of the actual existence of material things, they certainly exist. Återigen kan immateriellt väsen inte att uppfatta mening erfarenhet, det är sant, men deras existens är inte strider mot vår intelligens, och om deras existens är nödvändig som en orsak och en förutsättning för den faktiska förekomsten av materiella ting, de verkligen existerar. We can infer their existence and know something of their nature. Vi kan sluta sin existens och vet något om deras natur. They cannot indeed be known in the same way as material things, but this is no reason for declaring them unknowable to our intelligence (see AGNOSTICISM; ANALOGY). De kan visserligen inte vara känt på samma sätt som materiella ting, men det finns ingen anledning att förklara dem att känna för vår intelligens (se AGNOSTICISM, analogi). According to Positivism, our abstract concepts or general ideas are mere collective representations of the experimental order - for example, the idea of "man" is a kind of blended image of all the men observed in our experience. Enligt positivismen, våra abstrakta begrepp och allmänna idéer är rena kollektiva representationer av den experimentella ordningen - till exempel är idén om "man" en slags blandad bild av alla de män som observerats i vår erfarenhet. This is a fundamental error. Detta är ett grundläggande fel. Every image bears individual characters; an image of man is always an image of a particular man and can represent only that one man. Varje bild bär enskilda tecken, en bild av människan är alltid en bild av en viss människa och får representera endast som en man. What is called a collective image is nothing more than a collection of divers images succeeding one another, each representing an individual and concrete object, as may be seen by attentive observation. Vad kallas en kollektiv bild är inget annat än en samling av dykare bilder efterträder varandra, var och en representerar en individuell och konkret föremål, som kan ses av uppmärksam iakttagelse. An idea, on the contrary, abstracts from any concrete determination, and may be applied identically to an indefinite number of objects of the same class. En idé, tvärtom, referat från några konkreta beslutsamhet, och kan tillämpas på samma sätt till ett obestämt antal objekt av samma klass. Collective images are more or less confused, and are the more so as the collection represented is larger; an idea remains always clear. Kollektiva bilder är mer eller mindre förvirrad, och är så mycket mera som insamlingen företrädda är större, en idé är alltid tydlig. There are objects which we cannot imagine (eg a myriagon, a substance, a principle), and which we can nevertheless distinctly conceive. Det finns objekt som vi inte kan föreställa sig (t.ex. en myriagon, ett ämne, en princip), och som vi kan ändå tydligt föreställa sig. Nor is the general idea a name substituted as a sign for all the individual objects of the same class, as stated by Taine (De l'Intelligence, I, 26). Inte heller är den allmänna idén ett namn stället som ett tecken för alla enskilda objekt av samma klass, enligt uppgift från Taine (De l'Intelligence, I, 26). If a certain perception, says Taine, always coincides with or follows another perception (eg the perception of smoke and that of fire, the smell of a sweet odour and the sight of a rose), then the one becomes the sign of the other in such a way that, when we perceive one, we instinctively anticipate the presence of the other. Om en viss uppfattning, säger Taine, alltid sammanfaller med eller följer en annan uppfattning (t.ex. uppfattningen av rök och brand, doften av en söt lukt och åsynen av en ros), då man blir tecknet på andra i ett sådant sätt att när vi ser en räknar vi instinktivt närvaro av andra. So it is, Taine adds, with our general ideas. Så det är, tillägger Taine, med våra idéer. When we have perceived a number of different trees, there remains in our memory a certain image made up of the characters common to all trees, namely the image of a trunk with branches. När vi har uppfattat en rad olika träd finns kvar i vårt minne en viss bild som består av tecken som är gemensamma för alla träd, nämligen bilden av en stam med grenar. We call it "tree", and this word becomes the exclusive sign of the class "tree"; it evokes the image of the individual objects of that class as the perception of every one of these evokes the image of the sign substituted for the whole class. Vi kallar det "träd", och detta ord blir den ende tecken klassen "träd", det frammanar bilden av de enskilda objekten i samma kategori som de uppfattas av var och en av dessa frammanar bilden av kännetecknet ersätta hela klass.

Cardinal Mercier rightly remarks that this theory rests upon a confusion between experimental analogy and abstraction (Critériologie générale l, III c. iii, 2, pp. 237 sqq.). Cardinal Mercier anmärkningar rätta att denna teori vilar på en sammanblandning mellan experimentella analogi och abstraktion (Critériologie générale l, III C. III, 2, pp. 237 ff.). Experimental analogy plays indeed a large part in our practical life, and is an important factor in the education of our senses (cf. St. Thomas, "Anal. post.", II, xv). Experimental analogi spelar faktiskt en stor del i vårt praktiska livet, och är en viktig faktor i utbildning av våra sinnen (jfr St Thomas, "Anal. Post.", II, xv). But it should be remarked that experimental analogy is limited to the individual objects observed, to particular and similar objects; its generality is essentially relative. Men det bör påpekas att det experimentella analogi är begränsad till de enskilda objekten observeras att särskilt och liknande föremål, dess allmängiltighet är huvudsakligen relativt. Again, the words which designate the objects correspond to the characters of these objects, and we cannot speak of "abstract names" when only individual objects are given, Such is not the case with our general ideas. Återigen, de ord som utser de objekt som motsvarar de tecken av dessa objekt, och vi kan inte tala om abstrakta namn "när endast enstaka objekt är givna, Så är inte fallet med våra idéer. They are the result of an abstraction, not of a mere perception of individual objects, however numerous; they are the conception of a type applicable in its unity and identity to an indefinite number of the objects of which it is the type. De är resultatet av en abstraktion, inte bara en uppfattning om enskilda objekt, men många, de är utformningen av en typ som tillämpas i sin enhet och identitet till ett obegränsat antal av de objekt som den är typen. They thus have a generality without limit and independent of any concrete determination. De har således en allmängiltighet utan begränsning och oberoende av betong beslutsamhet. If the words which signify them can be the sign of all the individual objects of the same class, it is because that same class has first been conceived in its type; these names are abstract because they signify an abstract concept. Om det ord som betyder dem kan vara ett tecken på alla de enskilda objekten i samma klass, är det därför samma klass har först har uppfattats i sitt slag, dessa namn är abstrakta, eftersom de betecknar ett abstrakt begrepp. Hence mere experience is insufficient to account for our general ideas. Därför Enbart erfarenhet är tillräcklig för att redovisa våra allmänna idéer. A careful study of Taine's theory and the illustrations given shows that the apparent plausibility of this theory comes precisely from the fact that Taine unconsciously introduces and employs abstraction. En noggrann undersökning av Taine teori och illustrationer tanke visar att den uppenbara rimligheten i denna teori kommer just från det faktum att Taine omedvetet införs och sysselsätter abstraktion. Again, Positivism, and this is the point especially developed by John Stuart Mill (following Hume), maintains that what we call "necessary truths" (even mathematical truths, axioms, principles) are merely the result of experience, a generalization of our experiences. Återigen, Positivism, och detta är den punkt speciellt utvecklad av John Stuart Mill (efter Hume), hävdar att det vi kallar "nödvändiga sanningar" (även matematiska sanningar, axiom, principer) är endast ett resultat av erfarenhet, en generalisering av våra erfarenheter . We are conscious, eg that we cannot at the same time affirm and deny a certain proposition, that one state of mind excludes the other; then we generalize our observation and express as a general principle that a proposition cannot be true and false at the same time. Such a principle is simply the result of a subjective necessity based on experience. Vi är medvetna om, t.ex. att vi inte samtidigt bejaka och förneka en viss proposition, som ett sinnestillstånd utesluter det andra, då vi generalisera vår observation och uttrycka som en allmän princip att ett förslag inte kan vara sant och falskt på samma tid. sådan princip är helt enkelt ett resultat av en subjektiv nödvändighet baseras på erfarenhet. Now, it is true that experience furnishes us with the matter out of which our judgments are formed, and with the occasion to formulate them. Nu är det sant att erfarenheten förser oss med den fråga som våra åsikter bildas, och med tillfälle att formulera dem. But mere experience does not afford either the proof or the confirmation of our certitude concerning their truth. Men enbart erfarenhet inte ger vare sig bevis eller bekräftelse av våra vissheten om deras sanning. If it were so, our certitude should increase with every new experience, and such is not the case, and we could not account for the absolute character of this certitude in all men, nor for the identical application of this certitude to the same propositions by all men. Om det vore så, skulle vår visshet ökar med varje ny erfarenhet, och så inte är fallet, och vi kunde inte står för den absoluta karaktären hos detta vissheten i alla människor, eller för den identiska tillämpningen av vissheten att samma satser som alla människor. In reality we affirm the truth and necessity of a proposition, not because we cannot subjectively deny it or conceive its contradictory, but because of its objective evidence, which is the manifestation of the absolute, universal, and objective truth of the proposition, the source of our certitude, and the reason of the subjective necessity in us. I verkligheten vi bejaka sanningen och nödvändigheten av ett förslag, inte för att vi inte kan subjektivt förneka det eller fatta dess motsägelsefulla, men på grund av dess objektiva omständigheter, som är en manifestation av det absoluta, universella och objektiva sanningen i påståendet, källan våra vissheten, och skälet till det subjektiva nödvändighet på oss.

As to the so-called "law of the three stages", it is not borne out by a careful study of history. När det gäller den så kallade "lagen i de tre etapperna", är det inte bekräftas genom en noggrann studie av historien. It is true that we meet with certain epochs more particularly characterized by the influence of faith, or metaphysical tendencies, or enthusiasm for natural science. Det är sant att vi uppfyller vissa epoker särskilt kännetecknas av inflytandet från tron eller metafysiska tendenser, eller entusiasm för naturvetenskap. But even then we do not see that these characteristics realize the order expressed in Comte's law. Men även då vi ser inte att dessa egenskaper inser att uttryckas i Comtes lag. Aristotle was a close student of natural science, while after him the neo-Platonic School was almost exclusively given to metaphysical speculation. Aristoteles var nära student i naturvetenskap, men efter honom den neo-platonska skolan fick nästan uteslutande till metafysisk spekulation. In the sixteenth century there was a great revival of experimental sciences; yet it was followed by the metaphysical speculation of the German idealistic school. I det sextonde århundradet fanns en stor väckelse i experimentella vetenskaper, men det följdes av metafysisk spekulation i den tyska idealistiska skolan. The nineteenth century beheld a wonderful development of the natural sciences, but we are now witnessing a revival of the study of metaphysics. Artonhundratalet såg en underbar utveckling av naturvetenskap, men vi nu bevittnar en återhämtning av studiet av metafysik. Nor is it true that these divers tendencies cannot exist during the same epoch. Inte heller är det sant att dessa olika tendenser inte kan existera under samma epok. Aristotle was a metaphysician as well as a scientist. Aristoteles var en metafysiker samt en vetenskapsman. Even in the Middle Ages, which are so generally considered as exclusively given to a priori metaphysics, observation and experiment had a large place, as is shown by the works of Roger Bacon and Albertus Magnus. Även under medeltiden, som är så allmänt betraktas som enbart ges till a priori metafysik, observation och experiment hade en stor plats, vilket framgår av verk av Roger Bacon och Albertus Magnus. St. Thomas himself manifests a remarkably keen spirit of psychological observation in his "Commentaries" and in his "Summa theologica", especially in his admirable treatise on the passions. Thomas själv uppvisar en anmärkningsvärt gärna anda av psykologisk iakttagelse i hans "kommentarer" och hans "Summa theologica, särskilt i hans beundransvärda avhandling om passionerna. Finally, we see a harmonious combination of faith, metaphysical reasoning, and experimental observation in such men as Kepler, Descartes, Leibniz, Paschal etc. The so-called "law of the three stages" is a gratuitous assumption, not a law of history. Slutligen ser vi en harmonisk kombination av tro, metafysiska resonemang och experimentella observationer på män som Kepler, Descartes, Leibniz, Paschalis etc. Den så kallade "lagen i de tre etapperna" är en kostnadsfri antagande, inte ett lag av historien .

The positivist religion is a logical consequence of the principles of Positivism. Den positivistiska religion är en logisk följd av principerna för Positivism. In reality human reason can prove the existence of a personal God and of His providence, and the moral necessity of revelation, while history proves the existence of such a revelation. I verkligheten är det mänskliga förnuftet kan bevisa förekomsten av en personlig Gud och hans omsorg, och den moraliska nödvändigheten av uppenbarelse, men historien visar att det finns en sådan uppenbarelse. The establishment of a religion by Positivism simply shows that for man religion is a necessity. Inrättandet av en religion som Positivism visar helt enkelt att för människan religion är en nödvändighet.

Publication information Written by George M. Sauvage. Information om publikation skriven av George M. Sauvage. Transcribed by Douglas J. Potter. Kopierat av Douglas J. keramikern. Dedicated to the Sacred Heart of Jesus Christ The Catholic Encyclopedia, Volume XII. Dedikerad till Sacred Heart of Jesus Christ The Catholic Encyclopedia, Volume XII. Published 1911. År 1911. New York: Robert Appleton Company. New York: Robert Appleton Company. Nihil Obstat, June 1, 1911. Nihil Obstat, 1 juni 1911. Remy Lafort, STD, Censor. Remy Lafort, STD, censurerar. Imprimatur. +John Cardinal Farley, Archbishop of New York Imprimatur. + John huvudsakliga Farley, ärkebiskop av New York

Bibliography Bibliografi

ROBINET, Notice sur l'œuvre et la vie d' A. Comte (Paris, 1860); Testament d' A. Comte (Paris, 1884); MILL, A. Comte and Positivism (London. 1867, 1882); CARE, Littré et le positivisme (Paris, 1883); CAIRD, The Social Philosophy and Religion of Comte (Glasgow, 1885); LAURENT, La philos. Robinet, Notice sur l'œuvre et la vie d'A. Comte (Paris, 1860); Testamentet d 'A. Comte (Paris, 1884); MILL, A. Comte och Positivism (London. 1867, 1882), CARE, Littré et le Positivisme (Paris, 1883); Caird, The Social filosofi och religion Comte (Glasgow, 1885), LAURENT, La philos. de Stuart Mill (Paris. 1886); GRUBER, A Comte, der Begrunder d. de Stuart Mill (Paris. 1886); GRUBER, A Comte, der Begrunder d. Positivismus (Freiburg, 1889); IDEM, Der Positivismus vom Tode A. Comte's bis auf unsere Tage (Freiburg, 1891); Stimmen aus Maria-Laach, supplements xiv and lii; RAVAISSON, La philos. Positivismus (Freiburg, 1889); IDEM Der Positivismus vom Tode A. Comte 's bis auf unsere Tage (Freiburg, 1891); Stimmen aus Maria-Laach, kompletterar XIV och LII, Ravaisson, La philos. en France, au XIXe Siécle (Paris, 1894); MERCIER, Psychologie (6th ed., Louvain, 1894); IDEM, Critériologie générale (4th ed., Louvain, 1900); PEILLLAUBE, La théorie des concepts (Paris, 1895); PIAT, L'idée (Paris, 1901); MAHER, Psychology (5th ed., London, 1903); BALFOUR, Defense of Philosophic Doubt (London, 1895); TURNER, Hist. en France, au XIXe Siécle (Paris, 1894); MERCIER, Psychologie (6th ed., Louvain, 1894); IDEM Critériologie Générale (4th ed., Louvain, 1900); PEILLLAUBE, La théorie des begrepp (Paris, 1895) ; PIAT, L'idée (Paris, 1901), Maher, Psychology (5th ed., London, 1903), Balfour, Defense of Philosophic Doubt (London, 1895), Turner, Hist. of Philos. av Philos. (Boston, 1903); DEHERME, A. Comte et son œuvre (Paris, 1909). (Boston, 1903); DEHERME, A. Comte et son œuvre (Paris, 1909).


This subject presentation in the original English language Denna fråga presenteras i den ursprungliga engelska språket


Send an e-mail question or comment to us: E-mailSkicka ett e-mail eller kommentar till oss: E-post

The main BELIEVE web-page (and the index to subjects) is at De viktigaste TROR web-sida (och indexet till personer) är