Hinduism - Brahmanism Hinduism - Brahmanism

General Information Allmän information

Developed in northern India about 950 BC Utvecklas i norra Indien ca 950 f.Kr.

The Four Vedas are the sacred books of the Hindi De fyra Vedas är heliga böckerna i hindi

Hinduism emphasizes the necessity of escaping from material life and of extinguishing desire. Hinduismen betonar behovet av att fly från materiella livet och att släcka önskan. Hinduism is very ritualistic and includes extreme self denial and self punishment. Hinduism är mycket rituella och omfattar extrem själv förnekelse och själv straff. Cows are considered sacred as are rivers. Kor anses heliga som är floder. Most Hindus believe in the transmigration of souls (reincarnation), where when a person dies, his soul enters the body of a newborn child or even the body of an animal. De flesta hinduer tror på själavandringen (reinkarnation), då när en person dör, träder hans själ kroppen av ett nyfött barn eller till och med djurets kropp. Over and over. Och om igen. Therefore, devout Hindus will not kill even a fly. Därför kommer fromma hinduer dödar inte ens en fluga. They are vegetarians, lest by eating meat they become cannibals. De är vegetarianer, så att genom att äta kött de blir kannibaler.

The caste system in India is directly related to their religious beliefs. Kastsystemet i Indien är direkt relaterade till deras religiösa övertygelse. About 2500 years before Christ, a white people called the Aryans came to India (probably from Persia.) Ca 2500 år före Kristus, en vit folk kallade arierna kom till Indien (troligen från Persien.)

The Aryans formed a caste system in order to maintain the purity of their blood and to maintain white supremacy. Arierna utgjorde ett kastsystem för att bibehålla renheten i deras blod och behålla den vita överhögheten. Originally, they recognized only four castes: Ursprungligen erkänt de bara fyra kaster:

BELIEVE Religious Information Source web-siteTRO
Religiösa
Information
Källa
webbplats
Our List of 1,000 Religious Subjects Vår lista över 1000 religiösa Ämnesområden
E-mailE-post

Later, these four castes multiplied until today where there are thousands of castes in India. Senare dessa fyra kaster multiplicerat tills idag där det finns tusentals kaster i Indien. Only Hindus practice the caste system; it is abandoned if a Hindu becomes a Mohammedan or a Christian. Endast hinduer praktiken kastsystemet, det är överges om en hindu blir muhammedan eller kristen.

The castes became hereditary which meant that all sons are necessarily members of the same caste as their fathers and that he has to follow his father's occupation. The kast blev ärftlig vilket innebar att alla söner nödvändigtvis är medlemmar i samma kast som sina föräldrar och att han måste följa sin fars yrke. The 7000 modern castes even include a caste of thieves! Att 7000 moderna kaster inkluderar även ett kast av tjuvar!

If someone is expelled from his caste or has no caste by birth, he is known as an Untouchable, a pariah, and such a person is in a hopeless and pitiable condition. There are currently more than 60,000,000 untouchables in India. Om någon avvisas från hans kast eller inte har några kast från födseln, är han känd som en Untouchable, en paria, och en sådan person är i en hopplös och ömkansvärda tillstånd. Det finns för närvarande mer än 60.000.000 kastlösa i Indien.

Hinduism teaches that anyone born into a lower caste or an Untouchable is being punished for the sins committed in his past life. Hinduismen lär att alla som föds in i en lägre kast eller en Untouchable straffas för de synder som begåtts i hans tidigare liv. If such a person is calmly resigned to his fate and lives rightly, he will be elevated in caste in his next life. This premise tends to make the members of the lower castes and the untouchables submissive to the terrible economic and social conditions under which they live. Om en sådan person är lugnt resignerat inför sitt öde och liv rätta, kommer han att vara förhöjda i kast i sitt nästa liv. Detta antagande brukar göra medlemmarna i lägre kaster och oberörbara undergiven fruktansvärda ekonomiska och sociala förhållanden under vilka de leva.

Brahma is the chief god, the omnipresent one who is father of the Brahman Trinity. Brahma är den främste guden, den allestädes närvarande en som är far till Brahman Treenigheten. He has four heads, three of which (representing their Trinity) can be seen from any point of view. Han har fyra huvuden, varav tre (som representerar deras Trinity) kan ses ur någon synpunkt.


Hinduism Hinduism

Advanced Information Avancerad information

Hinduism, one of the great religions of the world, is the major religion of India, where nearly 85 percent of the population is classified as Hindu. Hinduismen, en av de stora religionerna i världen, är den största religionen i Indien, där nästan 85 procent av befolkningen klassificeras som hinduer. Hinduism has developed over about 4,000 years and has no single founder or creed; rather, it consists of a vast variety of beliefs and practices. Organization is minimal and hierarchy nonexistent. Hinduismen har utvecklats under ca 4000 år och har ingen enskild grundare eller trosbekännelse, utan består av en mängd olika principer och praktik. Organisationen är minimal och hierarki obefintlig. In its diversity, Hinduism hardly fits most Western definitions of religion; rather, it suggests commitment to or respect for an ideal way of life, known as Dharma. I sin mångfald, passar hinduism knappast flesta västerländska definitioner av religion, utan ger intryck av engagemang och respekt för ett idealiskt sätt att leva, känd som Dharma.

Beliefs and Practices Principer och praktik

Caste System Kastsystem

The ideal way of life is sometimes referred to in classical sources and by Hindus as the "duties of one's class and station" (varnasramadharma). Det perfekta sättet att leva är ibland nämns i klassiska källor och av hinduer som "skyldigheter sin klass och station" (varnasramadharma). The term "class" (varna) is one of the words connoting the Caste system peculiar to India. The ancient texts suggest four great classes, or castes: the Brahmins, or priests; the Ksatriyas, or warriors and rulers; the Vaisyas, or merchants and farmers; and the Sudras, or peasants and laborers. Begreppet "klass" (Varna) är ett av orden connoting kastsystemet utmärkande för Indien. Antika texter föreslår fyra stora klasser eller kaster: brahminerna, eller präster, den Ksatriyas, eller krigare och härskare, det Vaisyas, eller köpmän och bönder, och Sudras, eller bönder och arbetare. A fifth class, Panchamas, or Untouchables, includes those whose occupations require them to handle unclean objects. En femte klass, Panchamas eller Untouchables, även dem vars yrken kräver att hantera orena objekt. It is speculated that the Untouchables were originally assigned such lowly tasks because of their non Aryan origins. Det har spekulerats att Untouchables var ursprungligen tilldelats sådan ödmjuk uppgifter på grund av deras icke ariskt ursprung. This classification system hardly does justice to the modern complexity of the caste system, however. Denna klassificering gör knappast rättvisa åt den moderna komplexitet kastsystemet, dock. The classical works on dharma specify distinct duties for different classes, in keeping with the distinct roles each is expected to play in the ideal society. Den klassiska verk Dharma ange separata tullar för olika klasser, i enlighet med sina skilda roller var och en förväntas spela i det ideala samhället.

Stages of Life Livets skeden

The classical works also outline four ideal stages (asrama), or stations of life, each with its own duties. Den klassiska verk också beskriva fyra ideal etapper (asrama), eller stationer i livet, alla med sina egna uppgifter. The first of these is studentship (brahmacarya), from initiation at 5 to 8 years of age until marriage; the second, householdership (grihasthya), when one marries, raises a family, and takes part in society; the third, forest dwelling (vanaprasthya), after one's children have grown; and the fourth, renunciation (samnyasa), when one gives up attachment to all worldly things and seeks spiritual liberation. Den första av dessa är STUDENTTILLVARO (brahmacarya), från inledande till 5 till 8 års ålder till äktenskapet, den andra householdership (grihasthya), när man gifter sig, väcker en familj, och deltar i samhället, den tredje, skog bostad ( vanaprasthya), efter ett barn har vuxit, och den fjärde, avstående (samnyasa), när man ger upp fastsättning alla världsliga ting och söker andlig befrielse. Besides the duties that are derived from an individual's class and station, general duties (sanatanadharma) are also incumbent on all moral beings. These include honesty, courage, service, faith, self control, purity, and nonviolence. Förutom de uppgifter som härrör från en persons klass och centralstationen, allmänna skyldigheter (sanatanadharma) är också som åligger alla moraliska varelser. Dessa innefattar ärlighet, mod, service, tro, självkontroll, renhet och ickevåld.

These ideal classes and stations encompass males only. Dessa ideal klasser och stationer omfattar endast för män. The position of women in Hinduism has always been ambiguous; they are, on the one hand, venerated as a symbol of the divine, on the other, treated as inferior beings. Kvinnors ställning i hinduismen har alltid varit tvetydig, de är, å ena sidan, vördas som en symbol för det gudomliga, å andra sidan betraktas som underlägsna varelser. Women were traditionally expected to serve their husbands and to have no independent interests. Kvinnor förväntades traditionellt att tjäna sina män och att ha någon oberoende intressen. Recent movements within Hinduism, however, such as the Brahmo Samaj, have succeeded in altering this situation. Senaste rörelser inom hinduismen, emellertid, såsom Brahma Samaj, lyckats förändra denna situation.

Aims of Life Aims of Life

Dharma is only one of the four aims of life (purusartha) distinguished within Hinduism. Dharma är bara en av de fyra målen i livet (purusartha) särskiljas inom hinduismen. It is thought of as superior to two others - kama, or enjoyment of desires, and artha, or material prosperity. Det är tänkt som överlägsen två andra - KAMA, eller åtnjutande av önskningar och Artha eller materiellt välstånd. These three constitute the aims of those in the world (pravritti). Dessa tre utgör delar av dessa i världen (pravritti). The fourth aim is liberation (moksa), the aim of those who renounce the world (nivritti), and this is classically viewed as the supreme end of man. Det fjärde målet är frigörelse (moksa), syftet med dem som avstår från världen (nivritti), och det är klassiskt ses som den högsta slutet av människan.

Karma and Rebirth Karma och Rebirth

A widespread feature of classical Hinduism is the belief in Transmigration of Souls, or samsara, the passage of a soul from body to body as determined by the force of one's actions, or Karma. Ett omfattande inslag av klassisk hinduismen är tron på själavandringen eller Samsara, passagen av en själ från kropp till kropp som fastställts av den kraft av ens handlingar, eller Karma. The strict karma theory specifies that one's type of birth, length of life, and kinds of experiences are determined by one's previous acts. Den strikta karma teori anger att ens typ av födelse, livslängd, och typer av erfarenheter bestäms av ens tidigare handlingar. This is modified in popular understanding, but it probably has remained a strong influence on most Hindus throughout history. Detta ändras i allmänhetens förståelse, men troligen har varit ett starkt inflytande på de flesta hinduer genom historien. Liberation is release from this cycle of rebirth. Liberation är befrielse från denna onda cirkel av återfödelse. It is typically to be achieved by working out those karmic residues which have already begun to mature, as well as by following certain practices to ensure that no further residues are produced to cause future rebirths. Det är oftast uppnås genom att utarbeta de karmiska restprodukter som redan har börjat mogna, samt genom att följa vissa rutiner för att säkerställa att inga rester produceras orsaka framtida återfödelser. The practices by which one can achieve this are frequently termed Yoga, and the theory of liberation is the core of Indian philosophy. De metoder genom vilka man kan uppnå detta ofta kallas Yoga, och teorin om frigörelse är kärnan i indisk filosofi.

Philosophy Filosofi

Hinduism is usually said to include six philosophical systems. The systems called Nyaya, Vaisheshika, Samkhya, and Yoga emphasize yogic practices coupled with an understanding of basic principles of metaphysics and epistemology. Hinduism brukar sägas omfatta sex filosofiska system. Systemen kallas Nyāya, Vaisheshika, Samkhya och Yoga betona yogiska metoder i kombination med en förståelse av de principer om metafysik och kunskapsteori. Nyaya, in addition, includes an analysis of logic. Nyāya dessutom innehåller en analys av logik. The systems called Mimamsa identify the performance of ritual - the Vedic sacrifice, or actions performed in that spirit - as the means to liberation. The many Vedanta systems, taking their inspiration from the Upanishads, tend to emphasize understanding of the relationship between the self (Atman) and ultimate reality (Brahman) as the critical aspect of any path to liberation. Philosophies associated with sectarian movements, such as the Bhakti cults, frequently localized in a linguistic or cultural area within the subcontinent, emphasize the path of theistic devotion. Systemen kallas Mimamsa identifiera utförandet av rituell - det vediska offret, eller flera tjänster i samma anda - som ett medel till befrielse. De många Vedanta system, tar sin inspiration från Upanishaderna, tenderar att betona förståelsen för sambandet mellan jaget ( Atman) och yttersta verkligheten (Brahman) som den kritiska faktorn i alla viljan till frigörelse. Filosofier samband med sekteristiska rörelser, såsom Bhakti kulter, ofta lokaliserade till ett språkligt eller kulturellt område inom subkontinenten, betona väg teistiska hängivenhet.

Hindu Deities Hinduiska gudar

The two great theistic movements within Hinduism are Vaishnavism, the cult of Vishnu, and Shaivism, the cult of Shiva. De två stora teistiska rörelser inom hinduismen är Vaishnavism, kulten av Vishnu, och Shaivism, kulten av Shiva. Hindu belief, however, usually holds that the universe is populated by a multitude of gods. Hindu tro, dock oftast anser att universum är befolkat av en mångfald olika gudar. These gods share to some extent the features of the Godhead but are seen as behaving much as humans do and as being related to each other as humans are. Dessa gudar andel i viss mån funktionerna i Gudomen utan ses som beter sig mycket som människor gör och som är relaterade till varandra som människor är.

This view is similar to that of the ancient Greeks. Denna uppfattning är liknande sätt som de gamla grekerna. For example, the supreme gods Brahma, Vishnu, and Shiva and some of the other gods are often viewed as activated through their relationships with female deities. Till exempel de högsta gudarna Brahma, Vishnu och Shiva och några av de andra gudarna uppfattas ofta som aktiveras genom sina relationer med kvinnliga gudar. These female consorts to the deities are called Shakti. Dessa kvinnliga partners till gudar kallas Shakti. Other well known gods are said to be relatives of a supreme god, such as Ganesha, the elephant - headed god, a son of Shiva and Parvati. Andra välkända gudar sägs vara släkt med en högsta gud, såsom Ganesha, elefanten - rubriken Gud, en son till Shiva och Parvati. Kali, or Durga, the consort of Shiva, is worshiped widely throughout India in the autumn. Kali eller Durga, maka till Shiva, är dyrkade brett hela Indien under hösten. Hanuman, the monkey - faced god, is depicted in many shrines, and along with Lakshmi, Vishnu's wife, is among the most important deities associated with Vaishnavism. The sets of gods recognized by different sects are by no means mutually exclusive, however. Hanuman, apan - inför Gud, är avbildad i många helgedomar, och tillsammans med Lakshmi, Vishnus hustru, är bland de viktigaste gudarna i samband med Vaishnavism. Raderna av gudar igen av olika sekter är inte alls utesluter varandra, dock.

Forms of Worship Dyrkan

Hindu worship takes many forms. Hindu tillbedjan tar sig många former. One of the least frequent is the congregational form so familiar in the West. En av de minst ofta är congregational form så vana vid i väst. Vedic sacrifices were conducted in any open place properly consecrated. Typical Hindu daily worship (puja) includes a stop at several shrines, a visit to a temple, and home worship. A Hindu may be devoted to several gods: the image of one god, frequently a family deity, is commonly installed in a small shrine in the home; a second god, worshiped at a nearby temple, may be the divinity to which the person's caste is committed; and still another may be the god to whom the individual makes obeisance as his Guru (teacher) or his guru's tutor. Vedic offer utfördes på någon öppen plats ordentligt invigd. Typiska Hindu dagliga tillbedjan (puja) ingår ett stopp vid flera helgedomar, ett besök i ett tempel, och hem tillbedjan. Hindu kan användas till flera gudar: bilden av en gud, ofta en familj gudomlighet, ofta installeras i ett litet altare i hemmet, en annan gud, dyrkad i ett närliggande tempel, kan vara den gudomlighet som personen har kasten begås, och ännu en annan kan vara Gud som den enskilde gör vördnad som hans Guru (lärare) eller hans guru handledare. Because everything is sacred in a Hindu's eyes, almost anything may be considered worthy of devotion; rivers, cowpens, and the retreats of holy men are among the holy places frequented by the devout. Eftersom allting är heligt i en hindu ögon, kan nästan vad som helst anses värda hängivenhet, floder, Cowpens och reträtt av heliga män är bland de heliga platser som besöks av fromma.

Home Worship Home Worship

Home worship typically involves purification of the area through fire, water, and the drawing of symbolic diagrams. Depending on one's class and station, the frequency with which a Hindu is expected to perform the rites, and the role performed in them, will differ. Hem tillbedjan handlar vanligtvis om rening av området genom eld, vatten, och dra symboliska diagram. Beroende på ens klass och station kommer ofta som en hindu förväntas utföra riter, och den roll som spelats i dem, skiljer sig åt. The rites involve offering food, flowers, or incense to the deity, together with appropriate recitations of sacred words or texts. De riter vara att erbjuda mat, blommor och rökelse till gudomen, tillsammans med lämpliga recitation av heliga ord och texter. An especially important ritual is known as sraddha, in which Hindu males symbolically support their father, grandfathers, and great - grandfathers in other worlds by offering water and balls of rice; this ritual dates from Vedic times. En särskilt viktig ritual är känt som sraddha, där hinduiska män symboliskt stöd för sin far, far-och stora - förfäder i andra världar genom att vatten och bollar av ris, denna ritual är från vedisk tid. The worshiper requires the services of a priest on this occasion, as for other life cycle ceremonies such as birth, initiation, marriage, and death. Det tillbedjaren kräver tjänster av en präst vid detta tillfälle, liksom för andra ceremonier livscykeln såsom födelse, initiering, äktenskap och död.

Temple Worship Tempeldyrkan

The priests also carry out temple worship, although the devotee may participate in the reading of certain hymns or prayers and may give flowers or money to the god directly. Prästerna utför också tempeldyrkan, även om anhängare får delta i behandlingen av vissa psalmer och böner och kan ge blommor eller pengar till Gud direkt. The image of a god is believed to be the god, and the cycle of worship in a temple centers on the daily life of the god, involving preparation of the god for worship - waking him up with bells, purifying him with incense, bathing him, dressing him, and feeding him. Bilden av en gud tros vara Gud, och cykeln för dyrkan i ett tempel centra på det dagliga livet av guden, där förberedelserna av Gud för tillbedjan - vaknade upp med bjällror, rening honom med rökelse, bad honom , dressing honom och mata honom. The worshiper comes to the temple to view (darshana) the god and to receive the food (prasada) that the god has touched. Det tillbedjaren kommer till templet för att visa (darshana) Gud och att få mat (prasada) att Gud har berört. As in the cycle of an ordinary person, special days occur in the cycle of the god of the temple, and on these days special ceremonies are held. Liksom i cykeln för en vanlig människa, speciella dagar förekommer i cykeln av guden i templet, och dessa dagar speciella ceremonier hålls. These are frequently the times of festivals and may involve elaborate ceremonies: pilgrimages of vast numbers of devotees, processions bearing the god's image throughout the city or countryside, and special music, plays, and dances for the occasion. Dessa är ofta de tider av festivaler och kan innebära utarbeta ceremonier: pilgrimsfärder i stort antal hängivna, processioner som bär Guds avbild i hela staden eller landsbygden, och speciellt musik, spelar och dansar för tillfället.

Sacred Cities and Festivals Heliga städer och festivaler

The seven sacred cities of Hinduism are the following: Varanasi (Benares), Hardwar, Ayodhya, Dwarka, Mathura, Kanchipuram (Conjeeveram), and Ujjain. De sju heliga städer av hinduismen är följande: Varanasi (Benares), hudkräm, Ayodhya, Dwarka, Mathura, Kanchipuram (Conjeeveram), och Ujjain. Other important pilgrimage spots include Madurai, Gaya, Prayaga (Allahabad), Tirupati, and Puri. Andra viktiga pilgrimsfärd platser omfatta Madurai, Gaya, Prayaga (Allahabad), Tirupati och Puri.

Each of these places has one or more temples where annual festivals are celebrated that attract large numbers of pilgrims. Var och en av dessa platser har en eller flera tempel där årliga högtiderna firas som lockar ett stort antal pilgrimer.

Certain festival days are celebrated throughout India on a day fixed according to the Hindu lunisolar calendar. Vissa högtidsdagar firas i hela Indien på en bestämd dag enligt den hinduiska Lunisolarkalender. Prominent among these is Dipavali, the "Festival of Lights," occurring in October and November, at which lamps are placed around the house to welcome Lakshmi, the goddess of prosperity. Framträdande bland dessa är Dipavali, den "Festival of Lights," som sker i oktober och november, då lamporna är placerade runt huset för att välkomna Lakshmi, gudinnan välstånd. Holi, a spring festival in February or March, is a day of riotous funmaking; this frequently involves temporary suspension of caste and social distinctions, and practical jokes are the order of the day. Holi, en vårfest i februari eller mars, är en dag av gungande funmaking, vilket ofta innebär ett tillfälligt upphävande av kast och sociala skillnader, och practical jokes är ordningen för dagen. In the fall (September and October) a ten day period is set aside to honor the Mother Goddess, culminating in Dashara, the tenth day, a day of processions and celebrations. På hösten (september och oktober) tio dagar har avsatts för att hedra Modergudinnan, kulminerade i Dashara, den tionde dagen, en dag med processioner och festligheter. This festival is extremely important in Bengal, where it is known as Durga Puja. Denna festival är oerhört viktigt i Bengalen, där den är känd som Durga Puja.

History and Literature Historia och litteratur

Scholars sometimes distinguish Vedism, the religion of ancient India based on the Vedas, from Hinduism, although it is difficult to pinpoint a time that demarcates them. Scholars ibland skilja Vedism, religionen i det antika Indien bygger på Vedas, från hinduismen, även om det är svårt att fastställa en tid som avgränsar dem. The Vedas were hymns of the Aryans, who invaded in the 2d millennium BC. Vedasen var hymner av arierna, som invaderade i 2d årtusendet f.Kr..

Vedism stressed hope for a future existence in heaven and lacked the concepts of karma and rebirth; Hinduism characteristically includes karma and rebirth, and the greatest hope is for eventual release from their sway. Vedism betonade hopp om en framtida existens i himlen och saknade begrepp om karma och återfödelse, hinduism karakteristiskt inkluderar karma och återfödelse, och det största hoppet är att slutligen släppa från sitt välde.

The Vedic deities were somewhat different from those which dominate in Hinduism, although scholars have traced the origins of Vishnu and Shiva back to Vedic counterparts. Den vediska gudomligheter skilde sig något från dem som dominerar i hinduismen, men forskare har spårat ursprunget till Vishnu och Shiva tillbaka till Vedic motsvarigheter. Later Vedism is sometimes called Brahmanism because of the authority accorded the Brahmins, or priests, who performed the ritual Vedic sacrifice. Senare Vedism kallas ibland Brahmanism grund av den myndighet som ges brahminerna, eller präster, som utförde rituella vediska offer. However, the challenge of non - Vedic religions, notably Buddhism and Jainism, led to the replacement of the rigid Brahmanical rules by more relaxed and varied forms of worship. Men utmaningen icke - Vedic religioner, främst buddhism och Jainism, ledde till att ersätta den stela Brahmanical reglerna mer avslappnad och olika former av tillbedjan.

Although the Vedas continue to be spoken of as the final authority in Hinduism, other texts of equal importance exist. Thus, a literature was developed for each of the four aims of life: various Dharmasastras, such as the Code of Manu, which detail the duties of class and station; Kamasastras, such as the Kamasutras of Vatsyayana, handbooks of pleasure, erotic and otherwise; the Arthasastra, attributed to Kautilya (fl. 300 BC), which, like Machiavelli's The Prince, offers advice to a ruler as to how to keep the throne; and the philosophical literature of the various systems, which deals with liberation and how to achieve it. Även om Vedasen fortsätter att bli omtalad som sista myndighet i hinduismen, andra texter av lika stor betydelse existerar. Således utvecklades en litteratur för var och en av de fyra målen i livet olika Dharmasastras, t.ex. Code of Manu, som detalj plikter klass och station; Kamasastras, såsom Kamasutras av Vatsyayana, handböcker av njutning, erotik och annat, det Arthasastra, tillskriven Kautilya (fl. 300 f.Kr.), som i likhet med Machiavellis Fursten, ger råd till en härskare som till hur man håller tronen, och den filosofiska litteraturen i de olika systemen, som handlar om frigörelse och hur man ska uppnå det.

In addition, certain collections of tales came to be widely known in popular life, especially the two great epics, the Mahabarata and the Ramayana. Dessutom kom vissa samlingar av berättelser att bli allmänt känd i populära livet, särskilt de två stora epos, den Mahabarata och Ramayana. The Mahabharata tells of five princes who were cheated out of their kingdom and who, after a period of banishment in the forest, returned to fight a victorious and righteous war to regain it. The Mahabharata berättar fem furstar som var lurad på sitt rike och som efter en tid av exilen i skogen, återvände för att bekämpa ett segerrikt och rättfärdigt krig för att återfå det. An especially beloved portion of this epic is the section called the Bhagavad Gita, in which Arjuna, one of the brothers, is counseled by his charioteer Krishna, an incarnation of Lord Vishnu. Ett särskilt älskad del av detta episka är det avsnitt som kallas Bhagavad Gita, där Arjuna, är en av bröderna, rådgjort med sin kusk Krishna, en inkarnation av Lord Vishnu. The Ramayana tells the story of the ideal Hindu man, Rama, whose wife Sita is abducted by a demon, and of Rama's journey to Sri Lanka to recapture her. The Ramayana berättar historien om den ideala hinduiska mannen, Rama, vars hustru Sita blir bortförd av en demon, och Rama resa till Sri Lanka för att återta henne. Both epics are filled with didactic tales, edifying poems, and fables. It is probably through their constant retelling in the village that Hinduism is most efficiently disseminated from generation to generation. Another source of Hindu lore is the Puranas, collections of legends and myths. Båda epos är fyllda med didaktiska berättelser, uppbygglig dikter och fabler. Det är antagligen genom sin ständiga återberättar i byn att hinduismen är mest effektivt sprids från generation till generation. En annan källa till hinduisk visdom är den Puranas, samlingar av legender och myter.

The period from roughly 500 BC to 1000 AD is sometimes spoken of as that of classical Hinduism. Perioden från omkring 500 f.Kr. till 1000 e.Kr. ibland omtalas som den klassiska hinduismen. It was during this period that the major literature was composed, the great philosophical systems developed, and the basic Vaishnava and Shaiva sects organized. Det var under denna period som den stora litteraturen bestod den stora filosofiska system som utvecklats, och den grundläggande Vaishnavism och Shaiva sekter organiserad. After 1000, beginning in south India somewhat earlier, a spirit of devotional fervor coupled with social reform swept through India, and the period from that time until near the present is known as the bhakti period. During this time the forms of religious worship changed and diversified further. Efter 1000, med början i södra Indien något tidigare, en anda av andäktiga glöd tillsammans med social reform svepte genom Indien, och perioden från den tiden förrän i nuvarande kallas bhakti perioden. Under denna tid de former av religiös dyrkan förändrats och diversifierad ytterligare. Singing of devotional songs and poems in the vernacular rather than in Sanskrit, the language in which practically all classical Hindu literature was written, is one example. Sjunga religiösa sånger och dikter i folkmun snarare än på sanskrit, är det språk där praktiskt taget alla klassiska hinduiska litteratur skrevs ett exempel. Direct approach to the god was emphasized, and the mediating role of the priest somewhat curtailed. Direkt strategi för guden underströks, och den medlande roll som prästen något beskuren. Love, a sentiment common to all but particularly to the most ordinary villager, is now celebrated as the way to the highest end; some bhakti philosophies hold that liberation is not the supreme goal and that loving service to God is a higher one. Kärlek, en känsla gemensam för alla men särskilt för de mest vanlig bybo, numera firas som vägen till högsta slut, några bhakti filosofier hålla den frigörelsen är inte det högsta målet och kärleksfull tjänst till Gud är ett högre.

Recent developments in Hinduism are indicative of a movement away from certain aspects of classical practice, such as Suttee, a widow's suicide at her husband's funeral; caste distinctions; and even karma and rebirth. Den senaste utvecklingen inom hinduismen är tecken på en rörelse bort från vissa aspekter av klassiska metoder, såsom Suttee, Änkans självmord på sin mans begravning, kast skillnader, och även karma och återfödelse.

Karl H Potter Karl H Potter

Bibliography: Bibliografi
AL Basham, The Origins and Development of Classical Hinduism (1989); S Chennakesavan, A Critical Study of Hinduism (1980); TJ Hopkins, The Hindu Religion Tradition (1971); D Kinsley, Hinduism (1982); KK Klostermaier, A Survey of Hinduism (1988); R Lannoy, The Speaking Tree (1974); WD O'Flaherty, Dreams, Illusions and Other Realities (1984); LSS O'Malley, Popular Hinduism (1935); KM Sen, Hinduism (1961); P Thomas, Hindu Religion, Customs and Manners (1981); RC Zaehner, Hinduism (1962). AL Basham, uppkomst och utveckling av klassisk hinduism (1989), S Chennakesavan, en kritisk studie av hinduismen (1980), TJ Hopkins, The Hindu Religion Tradition (1971), D Kinsley, hinduism (1982), KK Klostermaier, A Survey av hinduismen (1988), R Lannoy, The Speaking Tree (1974), WD O'Flaherty, drömmar, illusioner och andra verkligheter (1984), LSS O'Malley, Popular Hinduism (1935), KM Sen, hinduism (1961); P Thomas, Hindu Religion, Customs and Manners (1981), RC Zaehner, hinduism (1962).


Shiva Shiva

General Information Allmän information

Shiva (Sanskrit for "auspicious one"), also called Siva, is the Hindu god who personifies both the destructive and the procreative forces of the universe. Shiva (sanskrit för "en lyckobringande"), även kallad Shiva, är den hinduiska guden som personifierar både destruktiva och fortplantningssyfte krafterna i universum. As the destroyer, he is represented wearing a necklace of skulls and surrounded by demons. Som jagare, är han representerad bär ett halsband av dödskallar och omgiven av demoner. His reproductive aspect is symbolized by the lingam, a phallic emblem. Hans reproduktiv aspekt symboliseras av lingam, en falliska emblem. Shiva is also the god of asceticism and of art, especially dancing. Shiva är också gud askes och av konst, speciellt dansa. He rides on the bull Nandi, and his consort is the mother goddess Uma, or Kali. Some Hindus worship Shiva as the supreme deity and consider him a benevolent god of salvation as well as a god of destruction. Han rider på tjuren Nandi, och hans gemål är mor gudinnan Uma, eller Kali. Vissa hinduer dyrkar Shiva som den högste guden och betraktar honom som en välvillig gud frälsning samt en gud förstörelse.


Some Important Hindu Religious Documents Follow: Några viktiga hinduiska Religiösa Dokument Följ:


The Laws of Manu Laws of Manu

1500 BC 1500 f.Kr.

translated by G Buhler översatt av G Buhler

Chapter I Kapitel I

1. 1. The great sages approached Manu, who was seated with a collected mind, and, having duly worshipped him, spoke as follows: Den stora vise närmade Manu, som satt med en samlad sinne, och, med vederbörlig tillbad honom, yttrade sig enligt följande:
2. 2. 'Deign, divine one, to declare to us precisely and in due order the sacred laws of each of the (four chief) castes (varna) and of the intermediate ones. "Deign, en gudomlig, att förklara för oss exakt och i vederbörlig ordning heliga lagar varje (fyra chef) kaster (Varna) och mellanliggande dem.
3. 3. 'For thou, O Lord, alone knowest the purport, (ie) the rites, and the knowledge of the soul, (taught) in this whole ordinance of the Self existent (Svayambhu), which is unknowable and unfathomable.' "Ty du, Herre, ensam vet innebörden (dvs.) de ritualer, och kunskapen om själen, (undervisat) i hela den här förordningen från Self alls (Svayambhu), som är omöjlig att känna och obegripligt."
4. 4. He, whose power is measureless, being thus asked by the high minded great sages, duly honoured them, and answered, 'Listen!' Han, vars makt är omätliga, som alltså bett höga sinnade stora vise, vederbörligen hedrad dem, och svarade: "Lyssna!"
5. 5. This (universe) existed in the shape of Darkness, unperceived, destitute of distinctive marks, unattainable by reasoning, unknowable, wholly immersed, as it were, in deep sleep. Detta (universum) fanns i form av Darkness, unperceived, utblottade ett kännetecken, ouppnåeligt genom resonemang, ogripbara helt under vatten, så att säga, i djup sömn.

6. 6. Then the divine Self existent (Svayambhu, himself) indiscernible, (but) making (all) this, the great elements and the rest, discernible, appeared with irresistible (creative) power, dispelling the darkness. Då gudomliga Self alls (Svayambhu själv) urskiljbara, (men) att göra (alla) det verkade elementen och resten, urskiljas, med oemotståndlig (kreativ) makt, skingra mörkret.
7. 7. He who can be perceived by the internal organ (alone), who is subtile, indiscernible, and eternal, who contains all created beings and is inconceivable, shone forth of his own (will). Han som kan uppfattas av inre organ (ensam), som är subtile urskilja, och evig, som innehåller alla skapade varelser och är otänkbart, lyst med sin egen (kommer).
8. 8. He, desiring to produce beings of many kinds from his own body, first with a thought created the waters, and placed his seed in them. Han önskar producera varelser av många slag från sin egen kropp, först med en tanke skapade vatten och placerade hans säd i dem.
9. 9. That (seed) became a golden egg, in brilliancy equal to the sun; in that (egg) he himself was born as Brahman, the progenitor of the whole world. That (frö) blev ett guldägg i glans lika med sol, på det (ägg) han själv föddes som Brahman, den stamfader hela världen.
10. 10. The waters are called narah, (for) the waters are, indeed, the offspring of Nara; as they were his first residence (ayana), he thence is named Narayana. Vattnen kallas narah, (för) vattnet är, tvärtom, avkomman till Nara, eftersom de var hans första bostad (Ayana) han därifrån heter Narayana.

11. 11. From that (first) cause, which is indiscernible, eternal, and both real and unreal, was produced that male (Purusha), who is famed in this world (under the appellation of) Brahman. Från den (första) orsak, som är urskiljbara, eviga, och både verkliga och overkliga, producerades att manliga (Purusha), som är kända i världen (under benämningen) Brahman.
12. 12. The divine one resided in that egg during a whole year, then he himself by his thought (alone) divided it into two halves; Den gudomliga en bosatt i ägg under ett helt år, då han genom sin tanke (enbart) delade den i två halvor;
13. 13. And out of those two halves he formed heaven and earth, between them the middle sphere, the eight points of the horizon, and the eternal abode of the waters. Och ur dessa två halvor bildade han himmel och jord, mellan dem mitten området, de åtta punkterna i horisonten, och den eviga boningen i vatten.
14. 14. From himself (atmanah) he also drew forth the mind, which is both real and unreal, likewise from the mind egoism, which possesses the function of self consciousness (and is) lordly; Från sig själv (atmanah) han drog fram sinne, som är både verkliga och overkliga, också från sinnet egoism, som har en funktion med eget medvetande (och är) förnäm;
15. 15. Moreover, the great one, the soul, and all (products) affected by the three qualities, and, in their order, the five organs which perceive the objects of sensation. Dessutom är en stor, själen, och alla (produkter) som påverkas av de tre kvaliteter, och i sin ordning, de fem organ som uppfattar föremål för sensation.

16. 16. But, joining minute particles even of those six, which possess measureless power, with particles of himself, he created all beings. Men, partiklar gå minut ens av de sex, som äger måttlösa kraft, med partiklar av sig själv, han skapade alla varelser.
17. 17. Because those six (kinds of) minute particles, which form the (creator's) frame, enter (a - sri) these (creatures), therefore the wise call his frame sarira, (the body.) Eftersom dessa sex (sorters) minimala partiklar, som utgör (skaparens) frame anger (a - SRI) dessa (varelser), därför kloka samtalet hans kropp sarira, (kroppen.)
18. 18. That the great elements enter, together with their functions and the mind, through its minute parts the framer of all beings, the imperishable one. Att stora delar in, tillsammans med sina funktioner och sinne, genom sitt minut delar av Framer av alla varelser, den oförgängliga en.
19. 19. But from minute body ( - framing) particles of these seven very powerful Purushas springs this (world), the perishable from the imperishable. Men från min kropp (- utformning) partiklar av dessa sju mycket kraftfulla Purushas fjädrar detta (världen), de ömtåliga från oförgängligt.
20. 20. Among them each succeeding (element) acquires the quality of the preceding one, and whatever place (in the sequence) each of them occupies, even so many qualities it is declared to possess. Bland dem varje efterföljande (element) förvärvar kvaliteten på den föregående, och vilken plats (i ordningsföljd) var och en av dem ockuperar ens så många kvaliteter att det har förklarats ha.

21. 21. But in the beginning he assigned their several names, actions, and conditions to all (created beings), even according to the words of the Veda. Men i början han tilldelas sina flera namn, åtgärder och villkor för alla (skapade varelser), även enligt orden i Veda.
22. 22. He, the Lord, also created the class of the gods, who are endowed with life, and whose nature is action; and the subtile class of the Sadhyas, and the eternal sacrifice. Han, Herren, skapade också klassen av gudar, som äro utrustade med livet, och vars natur är handling, och subtile klass i Sadhyas, och det eviga offer.
23. 23. But from fire, wind, and the sun he drew forth the threefold eternal Veda, called Rik, Yagus, and Saman, for the due performance of the sacrifice. Men från eld, vind, och solen han drog fram den trefaldiga eviga Veda, kallad Rik, Yagus och Saman, för fullgörande av offret.
24. 24. Time and the divisions of time, the lunar mansions and the planets, the rivers, the oceans, the mountains, plains, and uneven ground. Tid och divisionerna av tid, månens herrgårdar och planeterna, floder, hav, berg, slätter, och ojämn mark.
25. 25. Austerity, speech, pleasure, desire, and anger, this whole creation he likewise produced, as he desired to call these beings into existence. Åtstramning, tal, glädje, lust och ilska, det hela skapelsen han också producerade, som han önskade att kalla dessa varelser in i existens.

26. 26. Moreover, in order to distinguish actions, he separated merit from demerit, and he caused the creatures to be affected by the pairs (of opposites), such as pain and pleasure. Dessutom, för att skilja handlingar, han skilde meriter från svagheten, och han orsakade varelser som påverkas av par (av motsatser), såsom smärta och njutning.
27. 27. But with the minute perishable particles of the five (elements) which have been mentioned, this whole (world) is framed in due order Men med minuten förgängliga partiklar av de fem (faktorer) som har nämnts, hela denna (världen) är inramad i vederbörlig ordning
28. 28. But to whatever course of action the Lord at first appointed each (kind of beings), that alone it has spontaneously adopted in each succeeding creation. Men att allt agerande Herrens först utses varje (typ av varelser), som ensamt har spontant antas i varje efterföljande skapande.
29. 29. Whatever he assigned to each at the (first) creation, noxiousness or harmlessness, gentleness or ferocity, virtue or sin, truth or falsehood, that clung (afterwards) spontaneously to it. Vad han tilldelas varje på den (första) bildande, skadlighet eller ofarlighet, mildhet eller grymhet, dygd eller synd, sanning eller lögn, som hängde fast (efteråt) spontant till det.
30. 30. As at the change of the seasons each season of its own accord assumes its distinctive marks, even so corporeal beings (resume in new births) their (appointed) course of action. Som vid förändring av årstidernas varje säsong på eget initiativ tar sitt kännetecken, även så kroppsliga varelser (återupptas i ny födslar) sin (utsedd) agerande.

31. 31. But for the sake of the prosperity of the worlds he caused the Brahmana, the Kshatriya, the Vaisya, and the Sudra to proceed from his mouth, his arms, his thighs, and his feet. Men för den skull välståndet i världen han orsakade Brahmana den Kshatriya de Vaisya, och Sudra att gå från munnen, armarna, låren och fötterna.
32. 32. Dividing his own body, the Lord became half male and half female; with that (female) he produced Virag. Dela hans egen kropp, blev Herren halv manlig och hälften kvinnlig, med den (kvinnliga) han producerade Virag.
33. 33. But know me, O most holy among the twice born, to be the creator of this whole (world), whom that male, Virag, himself produced, having performed austerities. Men känner mig, O heligaste bland de två gånger född, vara skaparen av hela denna (värld), vem som manliga, Virag, producerade själv, att ha utfört austerities.
34. 34. Then I, desiring to produce created beings, performed very difficult austerities, and (thereby) called into existence ten great sages, lords of created beings, Och jag önskar att producera skapade varelser, utvecklades mycket svårt austerities, och (därmed) kallas till stånd tio stora vise, herrar skapade varelser,
35. 35. Mariki, Atri, Angiras, Pulastya, Pulaha, Kratu, Praketas, Vasishtha, Bhrigu, and Narada. Mariki, Atri, Angiras, Pulastya, Pulaha, Kratu, Praketas, Vasishtha, Bhrigu och Narada.

36. 36. They created seven other Manus possessing great brilliancy, gods and classes of gods and great sages of measureless power, De skapade sju andra Manus besitter stor glans, gudar och klasser av gudar och stora vise måttlösa makt,
37. 37. Yakshas (the servants of Kubera, the demons called) Rakshasas and Pisakas, Gandharvas (or musicians of the gods), Apsarases (the dancers of the gods), Asuras, (the snake deities called) Nagas and Sarpas, (the bird deities called) Suparnas and the several classes of the manes, Yakshas (tjänare Kubera, som kallas demoner) Rakshasas och Pisakas, Gandharvas (eller musiker av gudarna), Apsarases (dansarna av gudarna), Asuras, (ormen gudarna heter) Nagas och Sarpas, (fågeln gudar kallas ) Suparnas och flera klasser av Manes,
38. 38. Lightnings, thunderbolts and clouds, imperfect (rohita) and perfect rainbows, falling meteors, supernatural noises, comets, and heavenly lights of many kinds, Blixtar, blixtar och moln, ofullkomliga (rohita) och perfekt regnbågar, fallande meteorer, övernaturliga ljud, kometer och himmelska ljus av många slag,
39. 39. (Horse faced) Kinnaras, monkeys, fishes, birds of many kinds, cattle, deer, men, and carnivorous beasts with two rows of teeth, (Horse belagt) Kinnaras, apor, fiskar, fåglar av många slag, nötkreatur, hjort, män och köttätande bestar med två rader av tänder,
40. 40. Small and large worms and beetles, moths, lice, flies, bugs, all stinging and biting insects and the several kinds of immovable things. Små och stora maskar och skalbaggar, nattfjärilar, löss, flugor, skalbaggar, alla stickande och bitande insekter och flera olika typer av fast saker.

41. 41. Thus was this whole (creation), both the immovable and the movable, produced by those high minded ones by means of austerities and at my command, (each being) according to (the results of) its actions. Det är också det hela (skapandet), både fasta och rörliga, som produceras av de stora minded dem genom austerities och på mitt kommando, (bägge) enligt (resultat) sin verksamhet.
42. 42. But whatever act is stated (to belong) to (each of) those creatures here below, that I will truly declare to you, as well as their order in respect to birth. Men oavsett handling anges (tillhöra) till (varje) dessa varelser här nere, att jag verkligen kommer att förklara för dig, liksom deras order avseende till födelse.
43. 43. Cattle, deer, carnivorous beasts with two rows of teeth, Rakshasas, Pisakas, and men are born from the womb. Nötkreatur, hjortar, köttätande bestar med två rader av tänder, Rakshasas, Pisakas och män föds ur livmodern.
44. 44. From eggs are born birds, snakes, crocodiles, fishes, tortoises, as well as similar terrestrial and aquatic (animals). Från ägg föds fåglar, ormar, krokodiler, fiskar, sköldpaddor, samt liknande land och i vattnet (djur).
45. 45. From hot moisture spring stinging and biting insects, lice, flies, bugs, and all other (creatures) of that kind which are produced by heat. Från heta fukt våren stickande och bitande insekter, löss, flugor, skalbaggar, och alla andra (varelser) av detta slag som tillverkas av värme.

46. 46. All plants, propagated by seed or by slips, grow from shoots; annual plants (are those) which, bearing many flowers and fruits, perish after the ripening of their fruit; Alla växter förökas genom frö eller glider växa, från skott, ettåriga växter (finns sådana) som, med många blommor och frukter, förgås efter mognaden av sin frukt;
47. 47. (Those trees) which bear fruit without flowers are called vanaspati (lords of the forest); but those which bear both flowers and fruit are called vriksha. (Dessa träd) som bär frukt utan blommor kallas vanaspati (Lords of the forest), men de som bär både blommor och frukt kallas vriksha.
48. 48. But the various plants with many stalks, growing from one or several roots, the different kinds of grasses, the climbing plants and the creepers spring all from seed or from slips. Men de olika anläggningar med många stjälkar, allt från en eller flera rötter, glider de olika sorters gräs, den klätterväxter och klängväxter våren allt från frö eller från.
49. 49. These (plants) which are surrounded by multiform Darkness, the result of their acts (in former existences), possess internal consciousness and experience pleasure and pain. Dessa (anläggningar) som är omgivna av komplex Darkness, resultatet av deras handlingar (i tidigare existenser), ha inre medvetenhet och uppleva glädje och smärta.
50. 50. The (various) conditions in this always terrible and constantly changing circle of births and deaths to which created beings are subject, are stated to begin with (that of) Brahman, and to end with (that of) these (just mentioned immovable creatures). De (olika) villkoren i denna alltid fruktansvärt och ständigt föränderliga cirkel av födslar och dödsfall som skapade varelser omfattas, anges att börja med (som) Brahman, samt att upphöra med (som) dessa (nyss fast varelser) .

51. 51. When he whose power is incomprehensible, had thus produced the universe and men, he disappeared in himself, repeatedly suppressing one period by means of the other. När han vars makt är obegripligt, vilket hade producerat universum och män, försvann han i sig själv upprepade gånger undertrycka en period med hjälp av andra.
52. 52. When that divine one wakes, then this world stirs; when he slumbers tranquilly, then the universe sinks to sleep. När det gudomliga en vaknar, då denna värld uppviglar, när han slumrar stilla, då universum sänkor att sova.
53. 53. But when he reposes in calm sleep, the corporeal beings whose nature is action, desist from their actions and mind becomes inert. Men när han vilar i lugn sömn, den kroppsliga varelser vars natur är handling, avstå från sina åtgärder och sinne blir inert.
54. 54. When they are absorbed all at once in that great soul, then he who is the soul of all beings sweetly slumbers, free from all care and occupation. När de absorberas på en gång i stor själ, då han som är själen i alla varelser slumrar sött, fri från all vård och yrke.
55. 55. When this (soul) has entered darkness, it remains for a long time united with the organs (of sensation), but performs not its functions; it then leaves the corporeal frame. När detta (själ) har trätt mörker, återstår det för lång tid förenat med organ (känsel), men fyller inte sin funktion, och därefter lämnar den fysiska ramen.

56. 56. When, being clothed with minute particles (only), it enters into vegetable or animal seed, it then assumes, united (with the fine body), a (new) corporeal frame. När är klädda med mycket små partiklar (endast), träder lagen i vegetabiliska eller animaliska utsäde, då det förutsätter, United (med fin kropp), (ny) kroppslig ram.
57. 57. Thus he, the imperishable one, by (alternately) waking and slumbering, incessantly revivifies and destroys this whole movable and immovable (creation). Därmed är han, den oförgängliga en, av (omväxlande) vakna och slumrande, oupphörligt revivifies och förstör hela lös och fast (skapande).
58. 58. But he having composed these Institutes (of the sacred law), himself taught them, according to the rule, to me alone in the beginning; next I (taught them) to Mariki and the other sages. Men han ha komponerat dessa institut (den heliga lagen), själv lärt dem, enligt regelboken, för mig ensam i början, kommer jag (lärt dem) till Mariki och andra vise.
59. 59. Bhrigu, here, will fully recite to you these Institutes; for that sage learned the whole in its entirety from me. Bhrigu, här kommer helt recitera dig dessa institut, för att salvia lärde hela i sin helhet från mig.
60. 60. Then that great sage Bhrigu, being thus addressed by Manu, spoke, pleased in his heart, to all the sages, 'Listen!' Då att stora salvia Bhrigu, är således upp av Manu, talade, glad i sitt hjärta, att alla de vise, "Lyssna!"

61. 61. Six other high minded, very powerful Manus, who belong to the race of this Manu, the descendant of the Self existent (Svayambhu), and who have severally produced created beings, Sex andra höga minded, mycket kraftfulla Manus, som tillhör den ras denna Manu, ättling av Self existerande (Svayambhu), och som har solidariskt producerade skapade varelser,
62. 62. (Are) Svarokisha, Auttami, Tamasa, Raivata, Kakshusha, possessing great lustre, and the son of Vivasvat. (Are) Svarokisha, Auttami, Tamasa, Raivata, Kakshusha, som har stor lyster, och son till Vivasvat.
63. 63. These seven very glorious Manus, the first among whom is Svayambhuva, produced and protected this whole movable and immovable (creation), each during the period (allotted to him). Dessa sju mycket härlig Manus, den första bland dem är Svayambhuva, produceras och skyddas hela denna lös och fast (skapandet), var under perioden (som tilldelats honom).
64. 64. Eighteen nimeshas (twinklings of the eye, are one kashtha), thirty kashthas one kala, thirty kalas one muhurta, and as many (muhurtas) one day and night. Arton nimeshas (twinklings i ögat, är en kashtha), trettio kashthas en Kala, trettio kalas en muhurta, och lika många (muhurtas) en dag och natt.
65. 65. The sun divides days and nights, both human and divine, the night (being intended) for the repose of created beings and the day for exertion. Solen delar dagar och nätter, både mänskligt och gudomligt, natten (är avsedda) för vila skapade varelser och dagen efter ansträngning.

66. 66. A month is a day and a night of the manes, but the division is according to fortnights. En månad är en dag och en natt av Manes, men fördelningen är enligt fortnights. The dark (fortnight) is their day for active exertion, the bright (fortnight) their night for sleep. Den mörka (två veckor) är deras dag för aktiv ansträngning, de ljusa (två veckor) deras natten för att sova.
67. 67. A year is a day and a night of the gods; their division is (as follows): the half year during which the sun progresses to the north will be the day, that during which it goes southwards night. Ett år är en dag och en natt av gudarna, deras division är (följande): det halvår då solen fortskrider i norr kommer att vara den dag, den månad då den går söderut natten.
68. 68. But hear now the brief (description of) the duration of a night and a day of Brahman and of the several ages (of the world, yuga) according to their order. Men hör nu den korta (beskrivning av) hur länge en natt och en dag av Brahman och flera åldrar (i världen, Yuga) enligt deras ordning.
69. 69. They declare that the Krita age (consists of) four thousand years (of the gods); the twilight preceding it consists of as many hundreds, and the twilight following it of the same number. De förklarar att Krita ålder (består av) fyra tusen år (för gudarna), den skymning som föregår det består av så många hundra, och skymningen efter det i samma nummer.
70. 70. In the other three ages with their twilights preceding and following, the thousands and hundreds are diminished by one. I de övriga tre åldrar med sina twilights före och efter, är de tusentals och hundratals minskade med en.

71. 71. These twelve thousand (years) which thus have been just mentioned as the total of four (human) ages, are called one age of the gods. Dessa tolv tusen (år) som alltså har nämnt som summan av de fyra (mänskliga) åldrar, kallas en ålder av gudarna.
72. 72. But know that the sum of one thousand ages of the gods (makes) one day of Brahman, and that his night has the same length. Men vet att summan av ettusen åldrar av gudarna (gör) en dag av Brahman, och att hans natten har samma längd.
73. 73. Those (only, who) know that the holy day of Brahman, indeed, ends after (the completion of) one thousand ages (of the gods) and that his night lasts as long, (are really) men acquainted with (the length of) days and nights. Dessa (endast som) veta att den heliga dagen av Brahman, ja, slutar efter (fullborda) ettusen åldrar (mellan gudarna) och att hans natten varar så länge, (verkligen) män bekanta med (längden på ) dagar och nätter.
74. 74. At the end of that day and night he who was asleep, awakes and, after awaking, creates mind, which is both real and unreal. Vid slutet av dagen och kvällen han som sov, vaknar och efter uppvaknandet, skapar sinne, som är både verkliga och overkliga.
75. 75. Mind, impelled by (Brahman's) desire to create, performs the work of creation by modifying itself, thence ether is produced; they declare that sound is the quality of the latter. Sinne, drivna av (Brahman s) önskan att skapa, utför arbete skapas genom att ändra sig, därifrån eter produceras, de förklarar att ljudet är kvaliteten på de senare.

76. 76. But from ether, modifying itself, springs the pure, powerful wind, the vehicle of all perfumes; that is held to possess the quality of touch. Men från eter, ändra sig, fjädrar den rena, starka vinden, fordon av alla parfymer, som hålls för att ha kvalitet beröring.
77. 77. Next from wind modifying itself, proceeds the brilliant light, which illuminates and dispels darkness; that is declared to possess the quality of colour; Nästa från vinden ändrar sig, fortsätter den strålande ljus, som lyser och skingrar mörkret, som förklaras äga kvalitet färg;
78. 78. And from light, modifying itself, (is produced) water, possessing the quality of taste, from water earth which has the quality of smell; such is the creation in the beginning. Och från ljus, ändrar sig (produceras) vatten, som har kvalitet smak, från vatten jorden som har kvaliteten på lukt, sådan är skapandet i början.
79. 79. The before mentioned age of the gods, (or) twelve thousand (of their years), being multiplied by seventy one, (constitutes what) is here named the period of a Manu (Manvantara). Den före nämnda ålder gudar, (eller) tolvtusen (av år), multipliceras med seventy en, (är det) är här kallas den period då en Manu (Manvantara).
80. 80. The Manvantaras, the creations and destructions (of the world, are) numberless; sporting, as it were, Brahman repeats this again and again. Den Manvantaras, skapelserna och destruktionen (i världen, är) oräkneliga, sport, så att säga, Brahman upprepar detta gång på gång.

81. 81. In the Krita age Dharma is four footed and entire, and (so is) Truth; nor does any gain accrue to men by unrighteousness. I Krita ålder Dharma är fyra footed och hela, och (det är) sanningar inte heller någon vinst tillfaller män med orättfärdighet.
82. 82. In the other (three ages), by reason of (unjust) gains (agama), Dharma is deprived successively of one foot, and through (the prevalence of) theft, falsehood, and fraud the merit (gained by men) is diminished by one fourth (in each). I den andra (tre åldrar) med anledning av (obehörig) vinster (AGAMA), är Dharma berövas successivt i ena foten, och genom (prevalensen av) stöld, lögn och bedrägeri meriter (som gjorts av män) minskar efter fjärdedel (i varje).
83. 83. (Men are) free from disease, accomplish all their aims, and live four hundred years in the Krita age, but in the Treta and (in each of) the succeeding (ages) their life is lessened by one quarter (Män) fria från sjukdomen, att fullgöra alla sina mål och leva fyra hundra år i Krita ålder, men i Treta och (i varje) efterföljande (åldrar) deras liv har minskat med en fjärdedel
84. 84. The life of mortals, mentioned in the Veda, the desired results of sacrificial rites and the (supernatural) power of embodied (spirits) are fruits proportioned among men according to (the character of) the age. The life of dödliga, som nämns i Veda, av vilka resultat som offer-riter och (övernaturliga) makt för förkroppsligad (sprit) är frukten proportioner bland män, enligt (karaktär) års ålder.
85. 85. One set of duties (is prescribed) for men in the Krita age, different ones in the Treta and in the Dvapara, and (again) another (set) in the Kali, in a proportion as those ages decrease in length. En uppsättning av tullar (krävs) för män i Krita ålder, olika kära i Treta och i Dvapara, och (återigen) en annan (SET) i Kali, i en proportion som de åldrar minskar i längd.

86. 86. In the Krita age the chief (virtue) is declared to be (the performance of) austerities, in the Treta (divine) knowledge, in the Dvapara (performance of) sacrifices, in the Kali liberality alone. I Krita ålder chefen (dygd) förklaras vara (prestanda) austerities, i Treta (gudomlig) kunskap, i Dvapara (prestanda) uppoffringar i Kali frikostighet ensam.
87. 87. But in order to protect this universe He, the most resplendent one, assigned separate (duties and) occupations to those who sprang from his mouth, arms, thighs, and feet. Men för att skydda detta universum Han, den mest lysande en, överlåtas separat (tullar och) yrken för dem som hoppade ur hans mun, armar, lår och fötter.
88. 88. To Brahmanas he assigned teaching and studying (the Veda), sacrificing for their own benefit and for others, giving and accepting (of alms). Att Brahmanas han tilldelats undervisning och studier (det Veda), offra för sin egen skull och för andra, ge och emot (av allmosa).
89. 89. The Kshatriya he commanded to protect the people, to bestow gifts, to offer sacrifices, to study (the Veda), and to abstain from attaching himself to sensual pleasures; Den Kshatriya han befallde att skydda folket, att skänka gåvor, att offra, studera (det Veda), och att avstå från att fästa sig till sinnliga njutningar;
90. 90. The Vaisya to tend cattle, to bestow gifts, to offer sacrifices, to study (the Veda), to trade, to lend money, and to cultivate land. Den Vaisya att sköta boskap, att skänka gåvor, att offra, studera (det Veda), handelshinder, att låna ut pengar, och att odla marken.

91. 91. One occupation only the lord prescribed to the Sudra, to serve meekly even these (other) three castes. Ett yrke Endast Herren föreskrivna till Sudra, att tjäna ödmjukt även dessa (andra) tre kast.
92. 92. Man is stated to be purer above the navel (than below); hence the Self existent (Svayambhu) has declared the purest (part) of him (to be) his mouth. Människan är uppges vara renare ovanför naveln (än nedan), varför den i sig själv alls (Svayambhu) har förklarat renaste (delvis) av honom (skall) munnen.
93. 93. As the Brahmana sprang from (Brahman's) mouth, as he was the first born, and as he possesses the Veda, he is by right the lord of this whole creation. Eftersom Brahmana sprang från (Brahman's) mun, eftersom han var den förstfödde, och eftersom han besitter Veda, är han genom att högerklicka Herren av hela skapelsen.
94. 94. For the Self existent (Svayambhu), having performed austerities, produced him first from his own mouth, in order that the offerings might be conveyed to the gods and manes and that this universe might be preserved. För Self alls (Svayambhu), har utförts austerities, producerade han först från hans egen mun, så att utbudet skulle kunna förmedlas till gudarna och man och att detta universum kan bevaras.
95. 95. What created being can surpass him, through whose mouth the Vad skapad varelse kan överträffa honom, genom vars mun den

(contimues . . . ) (contimues...)



The Song Celestial Song Celestial

400 BC 400 f.Kr.

or eller

Bhagavad - Gita Bhagavad - Gita

translated by Sir Edwin Arnold översatt av Sir Edwin Arnold

Chapter I Kapitel I

Dhritirashtra. Dhritirashtra. Ranged thus for battle on the sacred plain - Varierade alltså efter Slaget på den heliga slätten --
On Kurukshetra - say, Sanjaya! På Kurukshetra - säger, Sanjaya! say säga
What wrought my people, and the Pandavas? Vad smidda mitt folk, och Pandavas?
Sanjaya. Sanjaya. When he beheld the host of Pandavas, När han såg den mängd Pandavas,
Raja Duryodhana to Drona drew, Raja Duryodhana till Drona drog,
And spake these words: "Ah, Guru! see this line, Och talade dessa ord: "Ack, Guru! Se denna linje,
How vast it is of Pandu fighting men, Hur stor den är Pandu krigsfolk,
Embattled by the son of Drupada, Kämpande av son Drupada,
Thy scholar in the war! Din vetenskapsman i kriget! Therein stand ranked Däri står rankad
Chiefs like Arjuna, like to Bhima chiefs, Hövdingar som Arjuna, vilja Bhima hövdingar,
Benders of bows; Virata, Yuyudhan, Benders av stråkar, Virata, Yuyudhan,
Drupada, eminent upon his car, Drupada, framstående på hans bil,
Dhrishtaket, Chekitan, Kasi's stout lord, Dhrishtaket, Chekitan, Kasi's stout herre,
Purujit, Kuntibhoj, and Saivya, Purujit, Kuntibhoj och Saivya,
With Yudhamanyu, and Uttamauj Med Yudhamanyu och Uttamauj
Subhadra's child; and Drupadi's; - all famed! Subhadra's Child, och Drupadi's; - alla berömd!

All mounted on their shining chariots! Alla monterade på deras lysande vagnar!
On our side, too, - thou best of Brahmans! Från vår sida också - du bäst av Brahmans! see se
Excellent chiefs, commanders of my line, Excellent hövdingar, befälhavare på min linje,
Whose names I joy to count: thyself the first, Vars namn jag glädjen att räkna: dig den första,
Then Bhishma, Karna, Kripa fierce in fight, Då Bhishma, Karna, Kripa hård i kampen,
Vikarna, Aswatthaman; next to these Vikarna, Aswatthaman; bredvid dessa
Strong Saumadatti, with full many more Stark Saumadatti, med full många fler
Valiant and tried, ready this day to die Valiant och försökte, klart i dag att dö
For me their king, each with his weapon grasped, För mig är deras kung, var och en med sitt vapen grep,
Each skilful in the field. Varje skickliga på området. Weakest - meseems - Svagast - meseems --
Our battle shows where Bhishma holds command, Vår kamp visar var Bhishma innehar kommando,
And Bhima, fronting him, something too strong! Och Bhima, fronting honom, något för stark!
Have care our captains nigh to Bhishma's ranks Har hand våra kaptener nära att Bhishma egna leden
Prepare what help they may! Förbered vilken hjälp de kan! Now, blow my shell!" Nu blåser mitt skal! "

Then, at the signal of the aged king, Därefter, vid signal i åldern kung,
With blare to wake the blood, rolling around Med skrälla vakna blodet, rulla runt
Like to a lion's roar, the trumpeter Vilja ett lejon rytande, trumpetaren
Blew the great Conch; and, at the noise of it, Blåste stora Conch, och vid ljudet av det,
Trumpets and drums, cymbals and gongs and horns Trumpeter och trummor, cymbaler och gonggonger horn
Burst into sudden clamour; as the blasts Brast i plötslig larm, som blaster
Of loosened tempest, such the tumult seemed! Av lossade storm, verkade så tumultet!
Then might be seen, upon their car of gold Då kan ses, på deras bil av guld
Yoked with white steeds, blowing their battle shells, Spände med vita hästar, blåste deras kamp skal,
Krishna the God, Arjuna at his side: Krishna Gud, Arjuna vid hans sida:
Krishna, with knotted locks, blew his great conch Krishna, med knutna lås, blåste hans stora conch
Carved of the "Giant's bone;" Arjuna blew Ristade av "Giant's ben;" Arjuna blåste
Indra's loud gift; Bhima the terrible - Indras loud gåva, Bhima den fruktansvärda --
Wolf - bellied Bhima - blew a long reed - conch; Wolf - bellied Bhima - blåste en lång vass - Conch;
And Yudhisthira, Kunti's blameless son, Och Yudhisthira, Kunti är utan skuld son,
Winded a mighty shell, "Victory's Voice;" Omständlig en mäktig skal, "Victory's Voice;"
And Nakula blew shrill upon his conch Och Nakula blåste gäll på sin conch

Named the "Sweet sounding," Sahadev on his Döpte "Sweet klingande," Sahadev på hans
Called "Gem bedecked," and Kasi's Prince on his. Kallade "Gem bedecked" och Kasi Prince på hans.
Sikhandi on his car, Dhrishtadyumn, Sikhandi på hans bil, Dhrishtadyumn,
Virata, Satyaki the Unsubdued, Virata, Satyaki the olydiga,
Drupada, with his sons, (O Lord of Earth!) Drupada, med hans söner (O Herre Earth!)
Long armed Subhadra's children, all blew loud, Lång beväpnade Subhadra barn, alla blåste högt,
So that the clangour shook their foemen's hearts, Så att den LARM skakade sina foemen hjärtan,
With quaking earth and thundering heav'n. Med skakande jord och bullrande heav'n.
Then 'twas - Then 'Twas --
Beholding Dhritirashtra's battle set, Skåda Dhritirashtra kamp som,
Weapons unsheathing, bows drawn forth, the war Vapen unsheathing, bågar dras fram, kriget
Instant to break - Arjun, whose ensign badge Instant att bryta - Arjun, vars fanbärare badge
Was Hanuman the monkey, spake this thing Var Hanuman apan, talade den här grejen
To Krishna the Divine, his charioteer: Att Krishna det gudomliga, hans kusk:
"Drive, Dauntless One! to yonder open ground "Drive, Dauntless One! Till därborta öppen mark
Betwixt the armies; I would see more nigh BETWIXT arméer, jag vill se mer nära

These who will fight with us, those we must slay De som kommer att slåss med oss, som vi måste dräpa
Today, in war's arbitrament; for, sure, Idag, i krigets arbitrament, för, säker,
On bloodshed all are bent who throng this plain, På blodsutgjutelse alla är böjd som hopen detta vanligt,
Obeying Dhritirashtra's sinful son." Lyder Dhritirashtra's syndiga son. "

Thus, by Arjuna prayed, (O Bharata!) Genom att Arjuna bad, (O Bharata!)
Between the hosts that heavenly Charioteer Mellan värdar som himmelska Körsvennen
Drove the bright car, reining its milk white steeds Körde den ljusa bilen, tygla sin mjölk vita hästar
Where Bhishma led, and Drona, and their Lords. Om Bhishma ledde, och Drona och deras Lords.
"See!" "Se!" spake he to Arjuna, "where they stand, sade han till Arjuna, "där de står,
Thy kindred of the Kurus:" and the Prince Din släkt av kurus: "och Prince
Marked on each hand the kinsmen of his house, Märkas på vardera sidan släktingar i sitt hus,
Grandsires and sires, uncles and brothers and sons, Grandsires och sires, farbröder och bröder och söner,
Cousins and sons - in - law and nephews, mixed Kusiner och söner - i - Lag och brorsöner, blandat
With friends and honoured elders; some this side, Med vänner och hedrad äldste, vissa denna sida,
Some that side ranged: and, seeing those opposed, Några den sidan varierade: och såg dem som motsätter,
Such kith grown enemies - Arjuna's heart Sådana KITH vuxit fiender - Arjuna hjärta
Melted with pity, while he uttered this: Smält med medlidande, samtidigt som han yttrade detta:
Arjuna. Arjuna. Krishna! Krishna! as I behold, come here to shed jag skåda, kom hit för att sprida
Their common blood, yon concourse of our kin, Deras gemensamma blod, yon härskaran av våra anhöriga,
My members fail, my tongue dries in my mouth, Mina medlemmar misslyckas, min tunga torkar i min mun,
A shudder thrills my body, and my hair En rysning känslor för min kropp och mitt hår

Bristles with horror; from my weak hand slips Borst med fasa, från min svaga hand gpl
Gandiv, the goodly bow; a fever burns Gandiv, den vackra båge, feber brinner
My skin to parching; hardly may I stand; Min hud att FÖRTORKNING, knappast kan jag stå;
The life within me seems to swim and faint; Det liv inom mig verkar simma och svag;
Nothing do I foresee save woe and wail! Ingenting jag förutser spara ve och klaga!
It is not good, O Keshav! Det är inte bra, O Keshav! nought of good nolla god
Can spring from mutual slaughter! Kan våren från ömsesidigt slakt! Lo, I hate Lo, I hate
Triumph and domination, wealth and ease, Triumf och dominans, rikedom och lätthet,
Thus sadly won! Således sorgset vann! Aho! Aho! what victory Vad seger
Can bring delight, Govinda! Kan ge glädje, Govinda! what rich spoils vad rika krigsbyten
Could profit; what rule recompense; what span Kan vinst, vilken regel ersättning, vad span
Of life itself seem sweet, bought with such blood? Livet självt verkar söt, köpte med sådana blod?
Seeing that these stand here, ready to die, Ser att dessa står här, redo att dö,
For whose sake life was fair, and pleasure pleased, För vars skull liv var rättvist och nöje glad,
And power grew precious: - grandsires, sires, and sons, Och makt växte ädla: - grandsires, tjurar och söner,
Brothers, and fathers - in - law, and sons - in - law, Bröder och fäder - i - rätt och söner - i - rätt
Elders and friends! Äldste och vänner! Shall I deal death on these Ska jag ta död på dessa

Even though they seek to slay us? Även om de försöker döda oss? Not one blow, Inte ett slag,
O Madhusudan! O Madhusudan! will I strike to gain jag i strejk för att vinna
The rule of all Three Worlds; then, how much less Regeln om alla tre Worlds; då, hur mycket mindre
To seize an earthly kingdom! Beslagta ett jordiskt rike! Killing these Killing dessa
Must breed but anguish, Krishna! Måste rasen utan ångest, Krishna! If they be Om de
Guilty, we shall grow guilty by their deaths; Guilty, ska vi växa skyldiga av deras död;
Their sins will light on us, if we shall slay Deras synder kommer att lysa på oss, om vi skall dräpa
Those sons of Dhritirashtra, and our kin; Dessa söner Dhritirashtra, och vår kin;
What peace could come of that, O Madhava? Vad fred kan komma av detta, O Madhava?
For if indeed, blinded by lust and wrath, För om faktiskt, förblindad av lust och vrede,
These cannot see, or will not see, the sin Dessa kan inte se, eller inte kommer att se, synd
Of kingly lines o'erthrown and kinsmen slain, Av konungslig linjer o'erthrown och dödad fränder,
How should not we, who see, shun such a crime - Hur skulle vi, som ser, skyr sådana brott --
We who perceive the guilt and feel the shame - Vi som uppfattar skuld och känner skam --
O thou Delight of Men, Janardana? O du Delight of Men, Janardana?
By overthrow of houses perisheth Genom störtande hus förgås

Their sweet continuous household piety, Deras söta kontinuerlig hushåll fromhet,
And - rites neglected, piety extinct - Och - försummad riter, fromhet utdöd --
Enters impiety upon that home; Träder gudlöshet på att hem;
Its women grow unwomaned, whence there spring Dess kvinnor växa unwomaned, varifrån det vår
Mad passions, and the mingling up of castes, Mad passioner, och blandar upp av kaster,
Sending a Hellward road that family, Skicka ett Hellward väg som familj,
And whoso wrought its doom by wicked wrath. Och den som åstadkom dess undergång genom wicked vrede.
Nay, and the souls of honoured ancestors Nej, och själar hedrade förfäderna
Fall from their place of peace, being bereft Fall från platsen för fred, är berövad
Of funeral cakes and the wan death water. Av begravning kakor och WAN död vatten.
So teach our holy hymns. Så lär vår heliga hymner. Thus, if we slay Således, om vi dräpa
Kinsfolk and friends for love of earthly power, Fränder och vänner av kärlek till världslig makt,
Ahovat! Ahovat! what an evil fault it were! vad en ond fel det blev!
Better I deem it, if my kinsmen strike, Bättre jag bedömer det, om min släkt strejk,
To face them weaponless, and bare my breast Att möta dem vapenlös och födde mitt bröst
To shaft and spear, than answer blow with blow. Att axel och spjut, än svar slag med slag.

So speaking, in the face of those two hosts, Så sett mot bakgrund av dessa två värdar,
Arjuna sank upon his chariot seat, Arjuna sjönk på sin vagn säte,
And let fall bow and arrows, sick at heart. Och låt falla båge och pilar, sjuk i hjärtat. Here Endeth Chapter I of the Här Endeth kapitel I i

Bhagavad-Gita, Bhagavad-Gita,

Entitled "Arjun - Vishad," Titeln "Arjun - Vishad,"

Or "The Book of the Distress of Arjuna." Eller "The Book of nöden för Arjuna."

Chapter II Kapitel II

Sanjaya. Sanjaya. Him, filled with such compassion and such grief, Honom, fylld med sådan medkänsla och en sådan sorg,
With eyes tear dimmed, despondent, in stern words Med ögon tår nedtonat, förtvivlad, med stränga ord
The Driver, Madhusudan, thus addressed: Driver, Madhusudan, vilket behandlas:
Krishna. Krishna. How hath this weakness taken thee? Hur Hath denna svaghet tagit dig?
Whence springs Varifrån springs
The inglorious trouble, shameful to the brave, Den snöpligt problem, skamligt att de modiga
Barring the path of virtue? Spärra dygdens stig? Nay, Arjun! Nej, Arjun!
Forbid thyself to feebleness! Förbjud dig till svaghet! it mars Det Mars
Thy warrior name! Thy krigare namn! cast off the coward - fit! avm ynkryggen - fit!
Wake! Vakna! Be thyself! Var dig själv! Arise, Scourge of thy Foes! Stå upp, gissel dina fiender!
Arjuna. Arjuna. How can I, in the battle, shoot with shafts Hur kan jag, i striden, skjuta med skaft
On Bhishma, or on Drona - O thou Chief! På Bhishma, eller på Drona - O du Chief! - --
Both worshipful, both honourable men? Båda vördnadsfull, både ärliga män?

Better to live on beggar's bread Bättre att leva på tiggare bröd
With those we love alive, Med dem vi älskar livet,
Than taste their blood in rich feasts spread, Än smak deras blod i rika fester spridning,
And guiltily survive! Och skuldmedvetet överleva!
Ah! Ack were it worse - who knows? var det värre - vem vet? - to be - Att
Victor or vanquished here, Segrare eller besegrade här,
When those confront us angrily När de möter oss ilsket
Whose death leaves living drear? Vars död lämnar levande drear?
In pity lost, by doubtings tossed, I pity förlorade, genom doubtings kastade,
My thoughts - distracted - turn Mina tankar - distraherad - vända
To Thee, the Guide I reverence most, Till dig, den Guide jag vördnad mest,
That I may counsel learn: Att jag får råd att lära sig:
I know not what would heal the grief Jag vet inte vad som skulle läka sorgen
Burned into soul and sense, Bränns in i själ och sinne,
If I were earth's unchallenged chief - Om jag var jordens oemotsagda Chief --
A god - and these gone thence! En gud - och dessa borta därifrån!

Sanjaya. Sanjaya. So spake Arjuna to the Lord of Hearts, Så talade Arjuna till Lord of Hearts,
And sighing, "I will not fight!" Och suckande: "Jag kommer inte att slåss!" held silence then. höll tyst då.
To whom, with tender smile, (O Bharata!) Till vem, med ömma leende, (O Bharata!)
While the Prince wept despairing 'twixt those hosts, Medan Prince grät förtvivlat "twixt dessa värdar,
Krishna made answer in divinest verse: Krishna svarade på gudomliga vers:
Krishna. Krishna. Thou grievest where no grief should be! Du grievest där ingen sorg borde vara! thou speak'st du speak'st
Words lacking wisdom! Ord saknas visdom! for the wise in heart för kloka i hjärtat
Mourn not for those that live, nor those that die. Sörjer inte för dem som bor, eller de som dör.
Nor I, nor thou, nor any one of these, Inte jag, eller du, eller någon av dessa,
Ever was not, nor ever will not be, Någonsin var inte heller någonsin kommer inte att,
For ever and for ever afterwards. För alltid och för alltid efteråt.
All, that doth live, lives always! Alla, mal som bor, lever alltid! To man's frame Människans ram
As there come infancy and youth and age, Eftersom det kommer barndom och ungdom och ålderdom,
So come there raisings - up and layings - down Så kom det raisings - upp och layings - ner
Of other and of other life - abodes, Av andra och av andra liv - boningar,
Which the wise know, and fear not. Som de vise vet, och var inte rädda. This that irks - Detta som irriterar --

Thy sense - life, thrilling to the elements - Thy mening - livet spännande att elementen --
Bringing thee heat and cold, sorrows and joys, Bringing dig värme och kyla, sorger och glädjeämnen,
'Tis brief and mutable! 'Tis kort och föränderligt! Bear with it, Prince! Bear med det, prins!
As the wise bear. Som den kloka björnen. The soul which is not moved, Själen som inte flyttas,
The soul that with a strong and constant calm Den själ, som med en stark och konstant lugn
Takes sorrow and takes joy indifferently, Tar sorg och glädje tar likgiltig,
Lives in the life undying! Bor i livet Undying! That which is Det som
Can never cease to be; that which is not Kan aldrig upphöra att vara, det som inte är
Will not exist. Inte kommer att existera. To see this truth of both För att se denna sanning i båda
Is theirs who part essence from accident, Är deras som en del väsen av olycka,
Substance from shadow. Ämne från skugga. Indestructible, Oförstörbar
Learn thou! Lär du! the Life is, spreading life through all; Life är, sprider liv genom alla;
It cannot anywhere, by any means, Det kan inte någonstans, på något sätt,
Be anywise diminished, stayed, or changed. Var Anywise minskat, stannade, eller ändras.
But for these fleeting frames which it informs Men för dessa flyktiga ramar som den informerar
With spirit deathless, endless, infinite, Med andan odödlig, oändligt, oändligt,

They perish. De förgås. Let them perish, Prince! Låt dem falla, prins! and fight! och slåss!
He who shall say, "Lo! I have slain a man!" Han som skall säga: "Se, jag har dödat en människa!"
He who shall think, "Lo! I am slain!" Han som ska tänka, "Lo! Jag stupade!" those both de båda
Know naught! Vet ingenting! Life cannot slay. Livet kan inte dräpa. Life is not slain! Livet är inte dräpt!
Never the spirit was born; the spirit shall cease to be never; Aldrig andan föddes, vars anda skall upphöra att aldrig;
Never was time it was not; End and Beginning are dreams! Aldrig var dags var det inte, slut och början är drömmar!
Birthless and deathless and changeless remaineth the spirit for ever; Birthless och odödliga och oföränderliga förbliver andan för evigt;
Death hath not touched it at all, dead though the house of it seems! Death Hath berörde inte alls, döda fastän huset verkar det!
Who knoweth it exhaustless, self sustained, Vem vet det outtömliga, själv ihållande,
Immortal, indestructible, - shall such Immortal, oförstörbar, - skall dessa
Say, "I have killed a man, or caused to kill?" Säg, "Jag har dödat en människa eller låtit döda?"

Nay, but as when one layeth Nej, men som när man layeth
His worn out robes away, Hans slitna kläder bort,
And, taking new ones, sayeth, Och, med nya, sayeth,
"These will I wear today!" "Dessa kommer jag att bära idag!"
So putteth by the spirit Så putteth genom Anden
Lightly its garb of flesh, Lätt sin dräkt av kött,
And passeth to inherit Och övergår till arv
A residence afresh. En bostad på nytt.

I say to thee weapons reach not the Life; Jag säger till dig vapen inte nå Life;
Flame burns it not, waters cannot o'erwhelm, Lågan brinner det inte, kan vatten o'erwhelm inte,
Nor dry winds wither it. Eller torra vindar vissna det. Impenetrable, Ogenomträngliga,
Unentered, unassailed, unharmed, untouched, Unentered, unassailed, oskadad, orörd,
Immortal, all - arriving, stable, sure, Odödlig, - anländer, stabil, säker,
Invisible, ineffable, by word Osynlig, outsäglig, genom ord
And thought uncompassed, ever all itself, Och tänkte uncompassed, ständigt allt själv,
Thus is the Soul declared! Således är själen förklarat! How wilt thou, then, - Hur vill du då, --
Knowing it so, - grieve when thou shouldst not grieve? Veta det så, - sörjer när du skulle inte sörja?
How, if thou hearest that the man new - dead Så, om du hör att den nya mannen - död
Is, like the man new - born, still living man - Är liksom mannen nytt - född, lever fortfarande man --
One same, existent Spirit - wilt thou weep? En samma, existerande Spirit - vill du gråta?
The end of birth is death; the end of death Slutet av födelse är döden, i slutet av dödsfall
Is birth: this is ordained! Är födelse: detta är instiftat! and mournest thou, och mournest du,
Chief of the stalwart arm! Chef för trogen arm! for what befalls för det som drabbar
Which could not otherwise befall? Som annars inte skulle hända? The birth Förlossningen

Of living things comes unperceived; the death Av levande varelser kommer unperceived, död
Comes unperceived; between them, beings perceive: Comes unperceived, mellan dem, varelser uppfatta:
What is there sorrowful herein, dear Prince? Vad är det sorgligt häri, käre prins?

Wonderful, wistful, to contemplate! Wonderful, tankfull, att begrunda!
Difficult, doubtful, to speak upon! Svårt, osäkra, att tala på!
Strange and great for tongue to relate, Strange och bra för tunga att berätta,
Mystical hearing for every one! Mystical gehör för var och en!
Nor wotteth man this, what a marvel it is, Heller wotteth man på, hur ett underverk det är,
When seeing, and saying, and hearing are done! När man ser, och säger, och hörsel är klar!

This Life within all living things, my Prince! This Life i alla levande varelser, min prins!
Hides beyond harm; scorn thou to suffer, then, Hudar efter skada, hånar du att lida, då
For that which cannot suffer. För den som inte kan lida. Do thy part! Gör din del!
Be mindful of thy name, and tremble not! Var medveten om ditt namn, och darrar inte!
Nought better can betide a martial soul Noll bättre kan VEDERFARAS en krigisk själ
Than lawful war; happy the warrior Än lagliga krig, lycklig krigaren
To whom comes joy of battle - comes, as now, Till vem kommer glädje striden - kommer, liksom nu,
Glorious and fair, unsought; opening for him Glorious och rättvisa, unsought; öppning för honom
A gateway unto Heav'n. En gateway åt Heav'n. But, if thou shunn'st Men om du shunn'st
This honourable field - a Kshattriya - Detta ärade fält - en Kshattriya --
If, knowing thy duty and thy task, thou bidd'st Om veta din plikt och din uppgift, du bidd'st
Duty and task go by - that shall be sin! Plikt och uppgift åka med - som skall vara synd!
And those to come shall speak thee infamy Och kommande skall tala dig fotbollskarriären

From age to age; but infamy is worse Från tid till tid, men fotbollskarriären är värre
For men of noble blood to bear than death! För män av ädel blod att bära än döden!
The chiefs upon their battle chariots Hövdingarna på deras kamp vagnar
Will deem 'twas fear that drove thee from the fray. Kommer anse "Twas rädsla som drev dig ur striden.
Of those who held thee mighty souled the scorn Av dem som höll dig mäktig Souled föraktet
Thou must abide, while all thine enemies Du måste följa, medan alla dina fiender

(continues . . . ) (fortsätter...)


Hinduism Hinduism

Catholic Information Katolsk information

Hinduism in its narrower sense, is the conglomeration of religious beliefs and practices existing in India that have grown out of ancient Brahminism, and which stand in sharp contrast to orthodox, traditional Brahminism today. Hinduismen i dess snävare bemärkelse är gytter av religiös tro och praxis som finns i Indien som har vuxit fram ur gamla brahmanismen, och som står i skarp kontrast till de ortodoxa, traditionella brahmanismen idag. Hinduism is the popular, distorted, corrupted side of Brahminism. Hinduismen är den populära, förvrängda, felaktiga sidan brahmanismen. In its broad sense, it comprises those phases of religous, social, and intellectual life that are generally recognized in India today as the legitimate outgrowth of ancient Brahmin institutions, and hence are tolerated by the Brahmin priests as compatible with Brahmin traditions. I dess vida bemärkelse, innefattar detta de skeden av religiösa, sociala och intellektuella livet som är allmänt erkända i Sverige idag som den legitima utväxt av antika brahminen institutioner, och följaktligen inte tolereras av brahminen präster som förenlig med brahminen traditioner. Far from being a uniform system of worship, Hinduism, in this large sense, comprises, besides orthodox Brahminism, the numerous sectarian developments of cult in honour of Vishnu, Siva, and their associates, in which for centuries the great mass of the people have found satisfaction for their religious cravings. Långt ifrån ett enhetligt system av dyrkan, hinduism, i denna vida bemärkelse, omfattar, förutom ortodoxa brahmanismen, de många sekteristiska utvecklingen av kult i ära av Vishnu, Shiva och deras medarbetare, som under århundraden den stora massan av människor har hittade tillfredsställelse för sin religiösa begär. In Hinduism, as distinguished from the heretical sects of India, it is of minor importance what sort of worship is adopted, provided one recognizes the supremacy of the Brahmins and the sacredness of Brahmin customs and traditions. I hinduismen, till skillnad från de kätterska sekterna i Indien, den är av mindre betydelse vilken sorts dyrkan antas, förutsatt att ett erkänner överhöghet brahminerna och helighet brahminen seder och traditioner. In the pantheistic all-god Brahma, the whole world of deities, spirits, and other objects of worship is contained, so that Hinduism adapts itself to every form of religion, from the lofty monotheism of the cultivated Brahmin to the degraded nature-worship of the ignorant, half savage peasant. I panteistiska all-guden Brahma, hela världen av gudar, andar, och andra föremål för dyrkan finns, så att hinduismen anpassar sig till varje form av religion, från de höga monoteismen i den odlade brahminen till försämrade natur-dyrkan av okunniga, halv vilde bonde. Hinduism, to quote Monier Williams, "has something to offer which is suited to all minds. Its very strength lies in its infinite adaptability to the infinite diversity of human characters and human tendencies. It has its highly spiritual and abstract side suited to the metaphysical philosopher151its practical and concrete side suited to the man of affairs and the man of the world-its esthetic and ceremonial side suited to the man of poetic feeling and imagination-its quiescent and contemplative side suited to the man of peace and lover of seclusion. Nay, it holds out the right hand of brotherhood to nature-worshippers, demon-worshippers, Hinduismen, för att citera Monier Williams, "har något att erbjuda som är anpassat till alla sinnen. Dess mycket styrka ligger i dess oändliga anpassning till den oändliga mångfalden av mänskliga karaktärer och mänskliga tendenser. Det har ett starkt andligt och abstrakt sida anpassade till metafysiska philosopher151its praktisk och konkret sida anpassade till människan i affärer och mannen i världen, dess estetiska och ceremoniella sida anpassade till människan av poetiska känsla och fantasi, sitt lugn och kontemplativa sidor anpassade till fridens man och älskare av avskildhet. Nay , håller ut till höger av broderskap till natur-troende, demon-dyrkare,

animal-worshippers, tree-worshippers, fetish-worshippers. djur-dyrkare, träd-dyrkare, fetisch-dyrkare. It does not scruple to permit the most grotesque forms of idolatry, and the most degrading varieties of superstition. Det är inte skrupler att tillåta de mest groteska former av avgudadyrkan, och det mest förnedrande sorter av vidskepelse. And it is to this latter fact that yet another remarkable peculiarity of Hinduism is mainly due-namely, that in no other system in the world is the chasm more vast which separates the religion of the higher, cultured, and thoughtful classes from that of the lower, uncultured, and unthinking masses" (Brahmanism and Hinduism, 1891, p. 11). Hinduism is thus a national, not a world religion, it has never made any serious effort to proselytize in countries outside of India. The occasional visits of Brahmins to countries of Europe and America, and their lectures on religious metaphysics are not to be mistaken for genuine missionary enterprises. Not to speak of its grosser phases, Hinduism, even in its highest form known as Brahminism, could not take root and flourish in countries where the caste system and the intricate network of social and domestic customs it implies do not prevail. Nor has Hinduism exercised any notable influence on European thought and culture. The pessimism of Schopenhauer and his school is indeed very like the pessimism of Buddhism and of the Vedanta system of philosophy, and seems to have been derived from one of these sources. But apart from this unimportant line of modern speculation, and from the abortive theosophic movement of more recent times, one finds no trace of Hindu influence on Western civilization. We have nothing to learn from India that makes for higher culture. On the other hand, India has much of value to learn from Christian civilization. Och det är detta sistnämnda faktum att ännu en märklig egenhet av hinduismen är främst, nämligen att i något annat system i världen är klyftan mer omfattande som skiljer religion högre, odlade, och eftertänksamma klasser från de lägre, obildade och tanklösa massorna "(Brahmanism och hinduism, 1891, s. 11). hinduismen är alltså en nationell, inte en världsreligion, har aldrig gjort något allvarligt försök att missionera i länder utanför Indien. Tillfällig besök brahminerna till länder i Europa och Amerika, och deras föreläsningar om religiösa metafysiken inte skall förväxlas med äkta missionär företag. att inte tala om sina Grosser faser, hinduism, även i dess högsta form kallas brahmanismen, kunde inte slå rot och frodas i länder där kastsystemet och de intrikata nätverk av sociala och husliga tullen det innebär inte företräde. Inte heller har hinduismen utövat någon betydande inflytande på europeiskt tänkande och kultur. pessimismen hos Schopenhauer och hans skola är verkligen mycket lik pessimismen hos buddhismen och the Vedanta filosofiskt system, och verkar ha hämtats från en av dessa källor. Men bortsett från denna oviktig linje av modern spekulation, och från det misslyckade teosofiska rörelsen på senare tid, finner man inget spår av hinduiska inflytande på den västerländska civilisationen. Vi har inget att lära av Indien, som leder till högre kultur. Å andra sidan har Indien mycket av värde att lära av kristna civilisationen.

According to the census of 1901, the total population of India is a little more than 294,000,000 souls, of which 207,000,000 are adherents of Hinduism. Enligt folkräkningen från 1901 är den totala befolkningen i Indien lite mer än 294.000.000 själar, varav 207.000.000 är anhängare av hinduismen. The provinces in which they are most numerous are Assam, Bengal, Bombay, Berrar, Madras, Agra, and Oudh, and the Central Provinces. De provinser som de är flest till antalet är Assam, Bengalen, Bombay, berrar, Madras, Agra, och Oudh och centrala provinserna. Of foreign religions, Mohammedanism has, by dint of long domination, made the deepest impression on the natives, numbering in India today nearly 62,500,000 adherents. Av främmande religioner, har muhammedanismen, att uppkomsten av långa dominans gjorde djupast intryck på de infödda, numrering i Sverige idag nästan 62.500.000 anhängare. Christianity, considering the length of time it has been operative in India, has converted but an insignificant fraction of the people from Hinduism. Kristendomen, med tanke på hur lång tid det har varit verksam i Indien, har konverterat men en obetydlig bråkdel av befolkningen från hinduismen. The Christians of all sects, foreign officials included, number but 2,664,000, nearly one-half being Catholics. De kristna i alla sekter, ingår utländska tjänstemän, men nummer 2.664.000, nästan hälften är katoliker.

It was not till towards the end of the eighteenth century that Europeans-excepting Father de Nobili and a few other early missionaries-acquired any knowledge of Sanskrit and allied tongues in which the sacred literature of India was preserved. Det var inte förrän i slutet av sjuttonhundratalet som européerna-utom Fadern de Nobili och några andra tidiga missionärer-förvärvat några kunskaper i sanskrit och allierade tungor där heliga litteraturen i Indien var bevarad. The extensive commerce which the English developed in Bombay and other parts of India gave occasion to English scholars to make extensive studies in this new field of Oriental research. Den omfattande handeln som engelska utvecklats i Bombay och andra delar av Indien gav tillfälle till engelska forskare att göra omfattande studier på detta nya område för orientaliska forskning. Sir William Jones was one of the first European scholars to master Sanskrit and to give translations of Sanskrit texts. Sir William Jones var en av de första europeiska forskare att behärska sanskrit och ge översättningar av sanskrit texter. He translated in 1789 one of Kalidasa's classic dramas, the "Sakuntalã", and in 1794 published a translation of the "Ordinances of Manu". Han översatte 1789 en av Kālidāsa klassiska dramer, den "Sakuntalã", och 1794 publicerades en översättning av "Ordinances av Manu". He founded, in 1784, the Royal Asiatic Society, destined to prove a powerful means of diffusing the knowledge of Indian literature and institutions. Han grundade 1784, Royal Asiatic Society, avsett att vara ett kraftfullt medel för att sprida kunskap om indisk litteratur och institutioner. An able, but less famous, contemporary was the Portuguese missionary, Father Paulinus a Sancto Bartholomeo, to whom belongs the honour of composing the first European grammar of the Sanskrit tongue, published at Rome in 1790. En möjlighet, men mindre kända, modern var den portugisiska missionär, tillhör Fadern Paulinus en Sancto Bartholomeo, vem äran att komponera den första europeiska grammatik av sanskrit tungan, som publicerades i Rom år 1790. The first important study of Indian literature and rites was made by Henry T. Colebrooke. Den första viktiga studie av indisk litteratur och riter gjordes av Henry T. Colebrooke. His "Miscellaneous Essays on the Sacred Writings and Religion of the Hindus", first published in 1805, became a classic in this new field of research. Hans "Diverse Essays på de heliga skrifterna och religion hinduernas", som först publicerades år 1805, blev en klassiker inom detta nya forskningsområde. The collection was reedited in 1873 by Professor EB Cowell, and is still a work of great value to the student of Hinduism. Samlingen reedited 1873 av professor EB Cowell, och är fortfarande ett arbete av stort värde för den studerande av hinduismen. Other distinguished scholars of England who contributed to the knowledge of Brahminism and Hinduism were Horace H. Andra framstående forskare i England som har bidragit till kunskapen om brahmanismen och hinduism var Horace H. Wilson, author of a Sanskrit dictionary and of a translation of the Vishnu Purana (1840) and other Hindu texts; John Muir, author of the great work "Original Sanskrit Texts on the Origin and History of the People of India, their Religions and Institutions" (5 vols., London, 1858-70), and Sir Monier Williams, whose work "Brahmanism and Hinduism, Religious Thought and Life in India" (4th ed., London, 1891), is a masterly exposition of Hinduism. Wilson, författare till en Sanskrit ordbok och en översättning av Vishnu Purana (1840) och andra hinduiska texter, John Muir, författare av det stora arbetet "Original sanskrit texter om ursprung och historia i det indiska folket, sin religion och institutioner "(5 vol., London, 1858-70), och Sir Monier Williams, vars arbete" Brahmanism och hinduism, religiöst tänkande och liv i Indien "(4th ed., London, 1891), är en mästerlig utläggning av hinduismen. With these may be associated Professor Max Müller, though whose exertions the most important sacred texts of India as well as of other Oriental lands have been made accessible to English readers in the well-known collection, "The Sacred Books of the East". Med dessa kan förknippas professor Max Müller, men vars ansträngningar viktigaste heliga skrifter Indien samt andra orientaliska länder har gjorts tillgängliga för engelska läsare i den välkända samling, "The Sacred bokar av öst". In America Professor William D. Whitney made valuable contributions to the understanding of the Atharva Veda and other Brahmin texts. I Amerika Professor William D. Whitney lämnat värdefulla bidrag till förståelsen av Atharva Veda och andra brahminen texter. His labours have been ably supplemented by the studies of Professors CR Lanman, M. Bloomfield, and EW Hopkins. Hans arbeten har skickligt kompletterats med studier av professorerna CR Lanman, M. Bloomfield, och EW Hopkins. The contributions of Continental scholars to the knowledge of the literature and religions of India are of the very greatest importance. Bidraget från Continental lärda till kunskap om litteratur och religioner i Indien är av allra största vikt. The distinguished Orientalist Eugène Burnouf, in the midst of his studies on Buddhism and Zoroastrianism, found time to translate in part the "Bhagavata Purana" (Paris, 1840). Framstående Orientalist Eugène Burnouf, mitt i hans studier av buddismen och Zoroastrianism fann tid att översätta delvis "Bhagavata Purana" (Paris, 1840). R. Roth and F. Kuhn made valuable studies on the early Vedic texts, while Chr. R. Roth och F. Kuhn gjort värdefulla studier om tidiga vediska texterna, medan Chr. Lassen produced his "Indische Alterthumskunde" in four volumes (Bonn, 1844-61), a monument of erudition. Lassen producerade hans "Indische Alterthumskunde" i fyra volymer (Bonn, 1844-61), ett monument av lärdom. A. Weber, among other works in this field, published a "History of Indian Literature" (English translation, London, 1892). A. Weber, bland andra arbeten inom detta område, ut en "History of Indian Literature" (engelsk översättning, London, 1892). Eminent modern Indianists are A. Barth, author of the excellent "Religions of India" (London, 1882), H. Oldenberg, and G. Bühler, whose valuable translations of sacred texts may be found in the "Sacred Books of the East". Eminent modern Indianists är A. Barth, författare till den utmärkta "Religions of India" (London, 1882), H. Oldenberg, och G. Bühler, vars värdefulla översättningar av heliga texter kan finnas i det "heliga böcker av öst" . Among those who have made valuable contributions to the study of Hinduism are a number of Catholic priests. Bland dem som har lämnat värdefulla bidrag till studiet av hinduismen finns en rad katolska präster. Besides Father Paulinus, already mentioned, are the Abbé Roussel, who was chosen to assist in completing the translation of the voluminous "Bhagavata Purana", begun by Burnouf, and who has besides published interesting studies on Hinduism; the Abbé Dubois, who published a masterly exposition of Modern Hinduism under the title "Hindu Manners, Customs and Ceremonies" (Oxford, 1897); and Father J. Dahlmann, SJ Finally, it is but fair to note that considerable excellent work is being done by native Hindu scholars in translating and interpreting sacred Hindu texts. Förutom Fader Paulinus, som redan nämnts, är Abbé Roussel, som valdes för att hjälpa till att slutföra översättningen av den omfattande "Bhagavata Purana", inleddes av Burnouf, och som dessutom publiceras intressanta studier om hinduismen, den Abbé Dubois, som publicerade en mästerlig exposition of Modern hinduism under rubriken "Hindu Manners, Customs and Ceremonies" (Oxford, 1897) och Fader J. Dahlmann, SJ Slutligen är utan överdrift att konstatera att avsevärda utmärkta arbete som görs av inhemska hinduiska lärda att översätta och tolka heliga hinduiska texter. One of the most diligent is Nath Dutt, author of the following works: "The Mahabharata, Translated Literally from the Sanskrit Text", Parts I-XI (Calcutta, 1895-99); "The Bhagavadgita" (Calcutta, 1893); "The Vishnu Purana Translated into English Prose" (Calcutta, 1896). En av de mest flitiga är Nath Dutt, författare av följande verk: "The Mahabharata, Översatt bokstavligt talat från sanskrit Text", del I-XI (Calcutta, 1895-99), "The Bhagavadgita" (Calcutta, 1893); " The Vishnu Purana översatt till engelska Prose "(Calcutta, 1896). FB Pargiter has translated into English the "Markandeya Purana", Fasc. FB Pargiter har översatt till engelska för "Markandeya Purana", Fasc. i-vi (Calcutta, 1888-99), and EPC Roy, besides giving an English translation of the Mahabharata (Calcutta. 1883-96), has published the "Sree Krishna" (Calcutta, 1901). I-VI (Calcutta, 1888-99) och EPC Roy, förutom att ge en engelsk översättning av Mahabharata (Calcutta. 1883-96), har publicerat "Sree Krishna" (Calcutta, 1901). M. Battacharya has published an interesting work entitled "Hindu Castes and Sects" (Calcutta, 1896). M. Battacharya har publicerat ett intressant arbete med titeln "hinduiska kaster och sekter" (Calcutta, 1896).

Publication information Written by Charles F. Aiken. Information om publikation skriven av Charles F. Aiken. Transcribed by Douglas J. Potter. Kopierat av Douglas J. keramikern. Dedicated to the Sacred Heart of Jesus Christ The Catholic Encyclopedia, Volume VII. Dedikerad till Sacred Heart of Jesus Christ The Catholic Encyclopedia, Volume VII. Published 1910. År 1910. New York: Robert Appleton Company. New York: Robert Appleton Company. Nihil Obstat, June 1, 1910. Nihil Obstat, 1 juni, 1910. Remy Lafort, STD, Censor. Remy Lafort, STD, censurerar. Imprimatur. +John Cardinal Farley, Archbishop of New York Imprimatur. + John huvudsakliga Farley, ärkebiskop av New York

Bibliography Bibliografi

Ann. Ann. du Musée Guimet (Paris, 1885); HOPKINS, The Grand Epic of India, its Character and Origin (New York, 1901); India Old and New (New York, 1901); Religions of India (Boston, 1895); MITCHELL, The Great Religions of india (New York, 1906); WILLIAMS, Hinduism (New York, 1897); DAHLMANN, Das Mahabharata als Epos und Rechtsbuch (Berlin, 1895); IDEM, Genesis des Mahabharata (Berlin, 1899); ROUSSEL, Légendes morales de l'Inde empruntées au Bhagavata Purana et au Mahabharata (2 vols., Paris, 1900-01); IDEM, Cosmologie hindoue d'après le Bhagavata Purana (Paris, 1898); DE TASSY, Histoire de la littérature hindoue et hindoustanie (3 vols., Paris, 1870-71); WILKINS, Modern Hinduism (2nd ed., London, 1887); COLINET, Les Doctrines philosophiques et religieuses de La Bhagavadgita (Paris, 1884). du Musée Guimet (Paris, 1885), Hopkins, The Grand Epic Indien, dess karaktär och ursprung (New York, 1901), Indien Old and New (New York, 1901), Religions of India (Boston, 1895); MITCHELL, de stora religionerna av Indien (New York, 1906); WILLIAMS, hinduism (New York, 1897); Dahlmann, als Das Mahabharata Epos und Rechtsbuch (Berlin, 1895); IDEM, Genesis des Mahabharata (Berlin, 1899), Roussel, Légendes Morales de l'Inde empruntées au Bhagavata Purana et au Mahabharata (2 vols., Paris, 1900-01), IDEM Cosmologie hindoue d'après le Bhagavata Purana (Paris, 1898), DE TASSY, Histoire de la littérature hindoue et hindoustanie (3 vols., Paris, 1870-71), (Wilkins, Modern hinduism 2nd ed., London, 1887); Colinet, Les doktriner philosophiques et religieuses de La Bhagavadgita (Paris, 1884).


Brahminism Brahmanismen

Catholic Information Katolsk information

By Brahminism is meant the complex religion and social system which grew out of the polytheistic nature-worship of the ancient Aryan conquerors of northern India, and came, with the spread of their dominion, to be extended over the whole country, maintaining itself, not without profound modifications, down to the present day. Genom brahmanismen menas den komplicerade religion och sociala system som vuxit fram ur polyteistiska natur-dyrkan av den forntida ariska erövrarna i norra Indien, och kom med spridningen av deras välde, som sträckte sig över hela landet, underhålla sig inte utan djupgående förändringar, ner till våra dagar. In its intricate modern phases it is generally known as Hinduism. I dess invecklade moderna faser Det är allmänt känt som hinduismen.

I. BRAHMIN TEXTS I. BRAMIN TEXTER

Our knowledge of Brahminism in its earlier stages is derived from its primitive sacred books, originally oral compositions, belonging to the period between 1500-400 BC Vår kunskap om brahmanismen i tidigare skeden kommer från sin ursprungliga heliga böcker, ursprungligen muntliga kompositioner, som hör till perioden mellan 1500-400 f.Kr.

First of all, there are four Vedas (veda means wisdom) dating from 1500 to 800 BC, and consisting Först och främst finns det fyra Vedas (veda betyder visdom) daterar från 1.500 till 800 f.Kr., och består

of a collection of ancient hymns (riks),the so-called Rig-Veda, in praise of the many gods; av en samling av gamla hymner (riks), den så kallade Rig-Veda, som hyllning till de många gudar;

of the Sama-veda, compiled from parts of the Rig-Veda as a song-service for the soma-sacrifice; av Sama-veda, sammanställts från delar av Rig-Veda som en sång-tjänst för soma-offer;

of the Yajur-Veda, a liturgy composed partly of ancient hymns and partly of other prayers and benedictions to be used in the various forms of sacrifice; av Yajur-Veda, en liturgi som dels består av gamla psalmer och dels av andra böner och välsignelser som skall användas i olika former av offer;

and of the Atharva-Veda, a collection of popular exorcisms and magical incantations largely inherited from primitive Aryan days. och Atharva-Veda, en samling av populära besvärjelser och magiska besvärjelser till stor del ärvt från primitiva ariska dagar.

Next in order are the Brahmanas (about 1000-600 BC). Därnäst är Brahmanas (ca 1000-600 f.Kr.). They are a series of verbose and miscellaneous explanations of the texts, rites, and customs found in each of the four Vedas, composed expressly for the use of the Brahmins, or priests. De är en serie av detaljerad och diverse förklaringar av texter, riter och sedvänjor som finns i de fyra Vedas, bestående uttryckligen användningen av brahminerna, eller präster. They are followed (800-500 BC) by the so-called Upanishads, concerned chiefly with pantheistic speculations on the nature of deity and the end of man; and lastly, by the Sutras (600-400 BC), which are compendious guides to the proper observance of the rites and customs. De följs (800-500 f.Kr.) av den så kallade Upanishaderna, berörs främst med panteistisk spekulationer om vilken typ av gudomen och slutet av människan, och slutligen av Sutras (600-400 f.Kr.), som är expertis om riktlinjer för korrekt efterlevnad av de riter och seder. The most important are the Grhya-Sutras, or house-guides, treating of domestic rites, and the Dharma-sutras, or law-guides, which were manuals of religious and social customs. De viktigaste är Grhya-Sutras, eller hus-guider, behandling av inhemska riter, och Dharma-sutror, eller lag-guider, som handböcker i religiösa och sociala sedvänjor. Being meant for layman as well as priest, they reflect the popular, practical side of Brahminism, whereas the Brahmanas and Upanishads show us the religion on its priestly, speculative side. Är avsedda för lekmän såväl som präst, de speglar den populära, praktiska sidan av brahmanismen, medan Brahmanas och Upanishaderna visar oss religionen på sin prästerliga, spekulativa sida. Closely related to the law-guides is the justly famed metrical treatise, Manava-Dharma-Sastra, known in English as the Laws of Manu. Nära knuten till lag-guider är den rätta berömda metriska avhandling, Manava-Dharma-Sastra, heter på engelska Laws of Manu. It belongs probably to the fifth century BC These, together with the two sacred epics of a later age, the "Ramayana," and the "Mahabharata," embrace what is most important in sacred Brahmin literature. Det tillhör förmodligen det femte århundradet f.Kr. Dessa, tillsammans med de två heliga epos i en senare ålder, "Ramayana" och "Mahabharata", omfamna det som är viktigast i heliga brahminen litteratur.

II. II. EARLY BRAHMINISM OR VEDISM TIDIG brahmanismen ELLER Vedism

The religion of the Vedic period proper was comparatively simple. Religionen av den vediska perioden väl var relativt enkel. It consisted in the worship of many deities, great and small, the personified forces of nature. Den bestod i dyrkan av många gudar, stora och små, den personifierade naturkrafterna. Prominent among these were Framträdande bland dessa var

Varuna, the all-embracing heaven, maker and lord of all things and upholder of the moral law; Varuna, allomfattande himmelen, tillverkare och herre över allting och upprätthållaren av den moraliska lagen;

the sun-god, variously known as solguden, brukar benämnas

Surya, the enemy of darkness and bringer of blessings; as Surya, fiende mörker och Bringer av välsignelser, som

Pushan the nourisher; Pushan den nourisher;

Mitra, the omniscient friends of the good, and the avenger of deceit; as Mitra, den allvetande vänner av god, och hämnare svek, som

Savitar the enlightener, arousing men to daily activity, and as Vishnu, said to have measured the earth in three great strides and Savitar the enlightener, väcka män till daglig verksamhet, och som Vishnu, sägs ha mätt jorden i tre stora kliv och

to have given the rich pastures to mortals; ha gett de rika betesmarker till dödliga;

the god of the air, Indra, like Mars, also, the mighty god of war, who set free from the cloud-serpent Ahi (or Vritra), the quickening rain; Rudra, later known as Siva, the blessed one, the god of the destructive thunderstorm, an object of dread to evil-doers, but a friend to the good; Agni, the fire-god, the friend and benefactor of man, dwelling on their hearths, and bearing to the gods their prayers and sacrificial offerings; Soma, the god of that mysterious plant whose inebriating juice was so dear to the gods and to man, warding off disease, imparting strength and securing immortality. gud luften, Indra, som Mars, också den mäktige guden av krig, som befriad från moln-ormen Ahi (eller Vritra), den livgivande regn, Rudra, senare känd som Siva, den Välsignade, guden av destruktiv åskväder, ett objekt av rädsla för missdådare, men en vän till det goda, Agni, elden Gud, vän och välgörare för människan, för bostadsändamål på eldstäder och bäringen till gudarna deras böner och uppoffrande erbjudanden , Soma, gud det hemlighetsfulla anläggning vars inebriating saft var så kärt för gudarna och människan, avvärja sjukdomen, förmedla styrka och säkra odödlighet.

There were no temples in this early period. Det fanns inga tempel i denna tidiga period. On a small mound of earth or of stones the offering was made to the gods, often by the head of the family, but in the more important and complicated sacrifices by the priest, or Brahmin, in union with the householder. På en liten kulle av jord eller stenar erbjudandet gjordes till gudarna, ofta av familjens överhuvud, men i de mer viktigt och komplicerat uppoffringar av prästen, eller brahminen, i förening med lägenhetsinnehavare. The object of every sacrifice was to supply strengthening food to the gods and to secure blessings in return. Syftet med varje offer var att stärka leverera mat till gudarna och för att säkra välsignelser tillbaka. Human victims, though rare, were not wholly unknown, but animal victims were at this period in daily use. Mänskliga offer, ehuru sällsynt, var inte helt okänd, men djur offren var vid denna tid i dagligt bruk. First in importance was the horse, then the ox or cow, the sheep, and the goat. Först i betydelse var hästen, sedan oxe eller ko, fåren och getter. Offerings of clarified butter, rice, wheat, and other kinds of grain were also very common. Utbud av skirat smör, ris, vete och andra sädesslag var också mycket vanligt. But dearer to the gods than any of these gifts, and rivaling the horse-sacrifice in solemnity, was the offering of the inebriating juice of the Soma-plant, the so-called Soma-sacrifice. Men kärare gudarna än någon av dessa gåvor, och rivaliserade hästen-offer med allvar, var att bjuda ut den inebriating juice från Soma-plant, den så kallade Soma-offer. Hymns of praise and petitions, chiefly for the good things of life, children, health, wealth, and success in undertakings, accompanied these sacrificial offerings. Lovsånger och framställningar, främst för de goda sakerna i livet, barn, hälsa, välstånd och framgång i företag, åtföljdes dessa uppoffrande erbjudanden. But the higher needs of the soul were not forgotten. Men den högre behov av själen glömdes inte. In hymns of Varuna, Mitra, and the other gods there are striking texts expressing a sense of guilt and asking for forgiveness. I hymner av Varuna, Mitra, och de andra gudarna finns slående texter uttrycker en känsla av skuld och be om förlåtelse. At a time when the earlier Hebrew scriptures were silent as to the rewards and punishments awaiting man in the future life, we find the ancient rik-bards giving repeated expression to their belief in a heaven of endless bliss for the just, and in an abyss of darkness for the wicked. I en tid när de äldre hebreiska skrifterna var tysta när det gäller straff och belöning väntar man i framtiden livet, finner vi den gamla rik-barder som ger upprepade uttryck för sin tro på en himmel av oändlig lycka för rättvis, och i en avgrund av mörker för de onda.

Devotion to the Pitris (Fathers), or dead relatives, was also a prominent element in their religion. Hängivenhet till Pitris (fäderna), eller döda släktingar, var också ett framträdande inslag i deras religion. Although the Pitris mounted to the heavenly abode of bliss, their happiness was not altogether independent of the acts of devotion shown them by the living. Även om Pitris monteras på den himmelska boning av sällhet, var deras lycka inte helt oberoende av rättsakter hängivenhet visat dem den levande. It could be greatly increased by offerings of Soma, rice, and water; for like the gods they were thought to have bodies of air-like texture, and to enjoy the subtile essence of food. Det skulle kunna öka betydligt om erbjudanden av Soma, ris, och vatten, för som gudarna de ansågs ha organ luft-liknande struktur, och att njuta av subtile väsen av livsmedel. Hence, the surviving children felt it a sacred duty to make feast-offerings, called Sraddhas, at stated times to their departed Pitris. Därför kände de överlevande barnen är en helig plikt att göra fest-erbjudanden, kallad Sraddhas, vid bestämda tider till avvek Pitris. In return for these acts of filial piety, the grateful Pitris protected them from harm and promoted their welfare. I utbyte mot dessa handlingar filial fromhet, skyddade tacksamma Pitris dem från skada och främja deras välfärd. Lower forms of nature-worship also obtained. Lägre former av natur-dyrkan också erhållas. The cow was held in reverence. Kon hölls i vördnad. Worship was given to trees and serpents. Dyrkan gavs till träd och ormar. Formulae abounded for healing the diseased, driving off demons, and averting evil omens. Formler flödade för helande av sjuka, driver ut demoner, och avvärja onda omen. Witchcraft was dreaded, and recourse to ordeals was common for the detection of guilt. Witchcraft var fruktade och utnyttjandet prövningar var gemensam för påvisande av skuld.

III. III. POPULAR BRAHMINISM POPULÄRA brahmanismen

In the period that saw the production of the Brahmanas and the Upanishads, the Vedic religion underwent a twofold change. Under den period som såg produktionen av Brahmanas och Upanishaderna, den vediska religionen genomgick en dubbel förändring. On the practical side there was an exuberant growth of religious rites and of social restrictions and duties, while on the theoretical side, Vedic belief in the efficacy of personal deities was subordinated to a pantheistic scheme of salvation. På den praktiska sidan fanns en häftig tillväxt av religiösa riter och sociala restriktioner och tullar, medan på den teoretiska sidan, vedisk tro på effekten av personliga gudar var underordnad en panteistisk system för frälsning. Thus the earlier religion developed on the one hand into popular, exoteric Brahminism, and on the other hand into priestly, esoteric Brahminism. Således tidigare religion utvecklats på ena sidan i populära, exoteriska brahmanismen, och å andra sidan i prästerliga, esoteriska brahmanismen. The former is reflected in the Brahmanas and the Sutras; the latter in the Upanishads. Fd avspeglas i Brahmanas och Sutras, den senare i Upanishaderna.

The transformation to popular Brahminism was largely due to the influence of the Brahmins, or priests. Omvandlingen till populära brahmanismen stor del berodde på inflytande brahminerna, eller präster. Owing to their excessive fondness for symbolic words and forms, the details of ritual became more and more intricate, some assuming so elaborate a character as to require the services of sixteen priests. På grund av deras överdrivna förkärlek för symboliska ord och former, blev detaljerna i ritualen mer och mer invecklad, något antagande så utarbeta ett slag att de kräver tillgång till sexton präster. The sacrifice partook of the nature of a sacramental rite, the due performance of which was sure to produce the desired end, and thus became an all-important center around which the visible and invisible world revolved. Offret åt av karaktären av en sakramental rit, var utsatt utförande ger säker på att producera det eftersträvade målet, och blev därmed ett allt viktigare centrum kring vilket de synliga och osynliga världen kretsade. Hence it merited liberal fees to the officiating priests. Varför det förtjänade liberal avgifter till tjänstgörande präster. Still it was not a mere perfunctory rite, for if performed by an unworthy priest it was accounted as both useless and sacrilegious. Men det var inte bara nonchalant rit, för om det utförs av en ovärdig präst var det redovisas som både onödigt och hädisk. In keeping with this complicated liturgy was the multitude of prayers and rites which entered into the daily life of both priest and layman. The daily recitation of parts of the Vedas, now venerated as divine revelation, was of first importance, especially for the Brahmins. I linje med detta komplicerade liturgi var de många böner och riter som trädde i det dagliga livet av både präst och lekman. Den dagliga recitation av delar av Vedas, nu vördades som en gudomlig uppenbarelse, var den första betydelse, särskilt för brahminerna. It was a sacred duty for every individual to recite, morning and evening, the Savitri, a short prayer in honor of the vivifying sun. Det var en helig plikt för varje individ att recitera, morgon och kväll, Savitri, en kort bön för att hedra den vivifying solen. A scrupulous regard for ceremonial purity, surpassing even that of the Jewish Pharisee, gave rise to an endless succession of purifactory rites, such as baths, sprinkling with water, smearing with ashes or cow-dung, sippings of water, suppressions of breath--all sacramental in character and efficacious for the remission of sin. En noggrann hänsyn till ceremoniella renhet, överträffar till och med att den judiska farisé, gav upphov till en oändlig rad av purifactory riter, såsom bad, bevattning med vatten, smörjande med aska eller en ko-dynga, sippings vatten, suppressions utandningsluft -- alla sakramentala karaktär och effektiva för syndaförlåtelse. There is reason to believe that the consciousness of guilt for sin committed was keen and vivid, and that in the performance of these rites, so liable to abuse, a penitential disposition of soul was largely cultivated. Det finns anledning att tro att känslan av skuld för engagerade synd var angelägen och levande, och att utförandet av dessa riter, så kan missbruk, var en BOT disposition av soul stor del odlade.

In popular Brahminism of this period the idea of retribution for sin was made to embrace the most rigorous and far-reaching consequences, from which, save by timely penance, there was no escape. I populär brahmanismen denna period idén om straffet för synd gjordes för att omfamna de mest rigorösa och långtgående konsekvenser, som, utom med snabba botgöring, fanns det ingen utväg. As every good action was certain of future recompense, so every evil one was destined to bear its fruit of misery in time to come. Som varje god handling var säker på framtida belöningen, så varje onde var avsedd att bära sin frukt i misär i tid framöver. This was the doctrine of karma (action) with which the new idea of rebirth was closely connected. Detta var läran om karma (åtgärder) som den nya idén om återfödelse hade nära band. While the lasting bliss of heaven was still held out to the just, different fates after death were reserved for the wicked, varying, according to the nature and amount of guilt, from long periods of torture in a graded series of hells, to a more or less extensive series of rebirths in the forms of plants, animals, and men. Medan varaktig himmelens salighet hölls fortfarande ut till just olika öden efter döden var reserverade för de ogudaktiga, varierande, beroende på arten och storleken av skuld, av långa perioder av tortyr i en graderad serie helveten, till en mer eller mindre omfattande serie återfödelser i form av växter, djur och män. From the grade to which the culprit was condemned, he had to pass by slow transition through the rest of the ascending scale till his rebirth as a man of honorable estate was attained. This doctrine gave rise to restrictive rules of conduct that bordered on the absurd. Från den lönegrad som den skyldige dömdes ut var han tvungen att passera genom långsam övergång genom resten av stigande skala tills hans återfödelse som en man med hederlig egendom uppnåddes. Denna doktrin gav upphov till restriktiv uppförandekoder som gränsar till det absurda . Insects, however repulsive and noxious, might not be killed; water might not be drunk till it was first strained, lest minute forms of life be destroyed; carpentry, basket-making, working in leather, and other similar occupations were held in disrepute, because they could not be carried on without a certain loss of animal and plant life. Insekter, men motbjudande och skadliga, kanske inte dödas, vatten kanske inte drickas tills det var spänd först, lest minut livsformer måste förstöras, snickeri, hölls korg beslutsfattande, arbeta i läder och andra liknande yrken i vanrykte, eftersom de inte skulle kunna utföras utan en viss förlust av djur-och växtliv. Some zealots went so far as to question the blamelessness of tilling the ground on account of the unavoidable injury done to worms and insects. Vissa fanatiker gick så långt som att ifrågasätta blamelessness att bruka marken på grund av den oundvikliga skadan gjort att maskar och insekter. But on the other hand, the Brahmin ethical teaching in the legitimate sphere of right conduct is remarkably high. Men å andra sidan är brahminen etiska undervisning för det lagliga området för rätt beteende påfallande hög. Truthfulness, obedience to parents and superiors, temperance, chastity, and almsgiving were strongly inculcated. Sanning, lydnad för föräldrar och överordnade, måttlighet, kyskhet, och allmosor var inpräglat starkt. Though allowing, like other religions of antiquity, polygamy and divorce, it strongly forbade adultery and all forms of unchastity. Om att, liksom andra religioner i antiken, polygami och skilsmässa, förbjöd det starkt äktenskapsbrott och alla former av otrohet. It also reprobated suicide, abortion, perjury, slander, drunkenness, gambling, oppressive usury, and wanton cruelty to animals. Också reprobateds självmord, abort, mened, förtal, dryckenskap, spel, förtryckande ocker, och hänsynslösa djurplågeri. Its Christianlike aim to soften the hard side of human nature is seen in its many lessons of mildness, charity towards the sick, feeble, and aged, and in its insistence on the duty of forgiving injuries and returning good for evil. Dess Christianlike syfte att mildra den hårda sidan av den mänskliga naturen ses i dess många lärdomar av mildhet, barmhärtighet mot de sjuka, svaga och gamla, och i sitt insisterande på plikt att förlåta skador och återvänder bra för ont. Nor did this high standard of right conduct apply simply to external acts. Inte heller denna höga standard rätt beteende tillämpas enbart för externa handlingar. The threefold division of good and bad acts into thought, words, and deeds finds frequent expression in Brahmánic teaching. Tredubbelt division av goda och dåliga gärningar i tanke, ord och gärningar finner ofta uttryck i Bramhanska undervisning. Intimately bound up in the religious teaching of Brahminism was the division of society into rigidly defined castes. Nära förbunden med den religiösa undervisningen i brahmanismen var uppdelningen av samhället i strikt definierade kaster. In the earlier, Vedic period there had been class distinctions according to which the warrior class (Kshatriyas, or Rajanas) stood first in dignity and importance, next the priestly class (Brahmins), then the farmer class (Vaisyas), and last of all, the servile class of conquered natives (Sudras). I de tidigare vediska perioden hade det varit klasskillnaderna enligt vilken krigare klass (Kshatriyas, eller Rajanas) stod först i värde och betydelse, nästa prästerliga klassen (brahminer), då jordbrukaren klass (Vaisyas), och sist av alla , den inställsamma klass erövrat infödingar (Sudras). With the development of Brahminism, these four divisions of society became stereotyped into exclusive castes, the highest place of dignity being usurped by the Brahmins. Med utvecklingen av brahmanismen dessa fyra divisioner av samhället blev stereotypa i exklusiva kaster, den högsta platsen värdighet tas över av brahminerna. As teachers of the sacred Vedas, and as priests of the all-important sacrifices, they professed to be the very representatives of the gods and the peerage of the human race. Som lärare i de heliga Veda, och som präster i alla viktiga uppoffringar bekänner de vara mycket företrädare för gudar och en adelstitel i den mänskliga rasen. No honor was too great for them, and to lay hands on them was a sacrilege. Ingen ära var för stor för dem och att lägga händerna på dem var ett helgerån. One of their chief sources of power and influence lay in their exclusive privilege to teach the youth of the three upper castes, for education then consisted largely in the acquisition of Vedic lore, which only priests could teach. Ett av deras främsta källor till makt och inflytande låg i den exklusiva förmånen att undervisa ungdomar i de tre övre kasterna, för utbildning sedan bestod till stor del i förvärvet av Vedic lore, som endast prästerna kunde undervisa. Thus the three upper castes alone had the right to know the Vedas and to take part in the sacrifices, and Brahminism, far from being a religion open to all, was exclusively a privilege of birth, from which the despised caste of Sudras was excluded. Alltså de tre översta kasterna ensam hade rätt att få veta Vedasen och delta i uppoffringar och brahmanismen, långt ifrån en religion är öppen för alla, var enbart ett privilegium för födelse, som den föraktade kast Sudras uteslöts.

The rite of initiation into Brahminism was conferred on male children only, when they began their studies under a Brahmin teacher, which took place generally in the eighth year of the Brahmin, and in the eleventh and twelfth years for the Kshatriya and the Vaisya respectively. Riten av initiering till brahmanismen tilldelades gossebarn endast då de började sina studier under en brahmin lärare, som ägde rum i allmänhet i åttonde året i brahminen, och i det elfte och tolfte år för Kshatriya och Vaisya respektive. It consisted in the investiture of the sacred cord, a string of white cotton yarn tired together at the ends, and worn like a deacon's stole, suspended on the left shoulder. Den bestod i tillsättandet av den heliga sladd, en rad vitt bomullsgarn trött ihop i ändarna, och bärs som en diakon's vann, upphängda i vänster axel. The investiture was a sort of sacrament in virtue of which the youth was freed from guilt contracted from his parents and became Dvi-ja, twice-born, with the right to learn the sacred Vedic texts and to take part in the sacrifices. Tillsättningen var ett slags sakrament i kraft av vilka ungdomar var befriad från skuld minskade från sina föräldrar och blev DVI-ja, två gånger födda, med rätt att lära sig de heliga Veda-texter och delta i de uppoffringar. The period of studentship was not long for members of the warrior and farmer castes, but for the young Brahmin, who had to learn all the Vedas by heart, it consumed nine years or more. Perioden för STUDENTTILLVARO var inte lång tid för medlemmar av krigare och kaster jordbrukare, men för de unga brahminen, som var tvungen att lära sig alla Vedas utantill, konsumeras det nio år eller mer. During this period, the student was subjected to severe moral discipline. He had to rise before the sun, and was not allow to recline until after sunset. He was denied rich and dainty foods, and what he ate at his two daily meals he had to beg. Under denna period utsattes eleven till svår moralisk disciplin. Han måste bli innan solen, och inte tillåta att sitta tillbakalutat förrän efter solnedgången. Han nekades rik och livsmedel prydlig, och vad han åt till hans två dagliga måltider han att tigga. He was expected to observe the strictest chastity. Han förväntades följa strängaste kyskhet. He was bound to avoid music, dancing, gambling, falsehood, disrespect to superiors and to the aged, covetousness, anger, and injury to animals. Han var skyldig att undvika musik, dans, spel, falskhet, bristande respekt för överordnade och till äldre, girighet, vrede, och skador på djuren.

Marriage was held to be a religious duty for every twice-born. Äktenskap ansågs vara en religiös plikt för varje två gånger födda. It was generally entered upon early in life, not long after the completion of the time of studentship. Det infördes allmänhet på tidigt i livet, inte långt efter det att tiden för STUDENTTILLVARO. Like the initiation rite, it was a solemn sacramental ceremony. Liksom inledande riten, det var en högtidlig ceremoni sakramental. It was an imperative law that the bride and groom should be of the same caste in the principal marriage; for, as polygamy was tolerated, a man might take one or more secondary wives from the lower castes. Det var en tvingande lag som bruden och brudgummen ska vara av samma kast i främsta äktenskap, ty, som månggifte tolererades, kan man ta en eller flera sekundära fruar från de lägre kasterna. For certain grave reasons, the household might repudiate his wife and marry another, but a wife on her part had no corresponding right of divorce. För vissa allvarliga skäl kan hushållet tillbakavisa hans fru och gifta sig med en annan, men en hustru från hennes sida hade ingen motsvarande rätt till skilsmässa. If her husband died, she was expected to remain for the rest of her life in chaste widowhood, if she would be honored on earth, and happy with him in heaven. Om mannen dog förväntades hon att stanna resten av sitt liv i kysk makes bortgång, om hon skulle bli hedrad på jorden, och lycklig med honom i himlen. The later Hindu practice known as the Suttee, in which the bereaved wife threw herself on the funeral pyre of her husband, seems at this period to have been unknown. Senare Hindu praktiken kallas Suttee, där de sörjande hustru kastade sig på bålet av hennes make, tycks vid denna tid ha varit okända. All knowledge of the Vedic texts was withheld from woman, but she had the right to participate with her husband in the sacrifices performed for him by some officiating priest. All kunskap om Vedic texter blev undanhållna kvinna, men hon hade rätt att delta med sin man i de uppoffringar som utförs för honom av någon tjänstgörande präst. One important sacrifice remained in his own hands--the morning and evening offering of hot milk, butter, and grain to the fire on the hearth, which was sacred to Agni, and was kept always burning. En viktig offra kvar i sina egna händer - morgon och kväll utbud av varm mjölk, smör och spannmål till spisen, som var heligt för Agni och förvarades alltid brinnande.

A strong tendency to asceticism asserted itself in the Brahminism of this period. En stark tendens till asketism gjort sig gällande i brahmanismen denna period. It found expression in the fasts preceding the great sacrifices, in the severe penances prescribed for various kinds of sin, in the austere life exacted of the student, in the conjugal abstinence to be observed for the first three days following marriage and on certain specified days of the month, but, above all, in the rigorous life of retirement and privation to which not a few devoted their declining years. Det kom till uttryck i fastan som föregick den stora uppoffringar, i svåra botöfningar förskrivs för olika typer av synd, i det kärva livet utkrävs av den studerande, i den äktenskapliga abstinens som skall iakttas för de tre första dagarna efter giftermål och om vissa angivna dagar i månaden, men framför allt i de stränga liv pensionering och umbäranden som inte några vigt sitt sjunkande år. An ever increasing number of householders, chiefly Brahmins, when their sons had grown to man's estate, abandoned their homes and spent the rest of their lives as ascetics, living apart from the villages in rude huts, or under the shelter of trees, eating only the simplest kinds of food, which they obtained by begging, and subjecting themselves to extraordinary fasts and mortifications. Allt fler av hushållen, främst brahminerna, när deras söner hade vuxit till mans egendom, övergav sina hem och spenderade resten av sitt liv som asketer, lever åtskilda från byarna i oförskämd hyddor eller under skydd av träd, äta bara enklaste sorters mat, som de fått genom att tigga, och utsätta sig för extra fastor och mortifications. They were known as Sannyasis, or Yogis, and their severity of life was not so much a penitential life for past offenses as a means of acquiring abundant religious merits and superhuman powers. De var kända som Sannyasis, eller yogis, och deras svårighetsgrad liv var inte så mycket ett BOT-liv för tidigare brott som ett sätt att få rikligt religiösa meriter och övermänskliga krafter. Coupled with these mortifications was the practice of Yogi (union). Tillsammans med dessa mortifications var bruket av Yogi (union). They would sit motionless with legs crossed, and, fixing their gaze intently on an object before them, would concentrate their thought on some abstract subject until they lapsed into a trance. De skulle sitta stilla med korslagda ben, och skulle, om fastställande blicken intensivt på ett föremål framför sig, koncentrera sina tankar på ett abstrakt ämne tills de föll i trans. In this state they fancied they were united with the deity, and the fruit of these contemplations was the pantheistic view of religion which found expression in the Upanishads, and left a permanent impress on the Brahmin mind. I detta skick som de trodde att de var eniga med gudomen, och resultatet av dessa funderingar var panteistisk syn på religionen som tog sig uttryck i Upanishaderna, och lämnade ett bestående intryck på brahminen sinne.

IV. IV. PANTHEISTIC BRAHMINISM PANTEISTISK brahmanismen

The marked monotheistic tendency in the later Vedic hymns had made itself more and more keenly felt in the higher Brahmin circles till it gave rise to a new deity, a creation of Brahmin priests. Den markanta monoteistisk tendens i senare vediska hymner hade gjort sig mer och mer påtagligt i de högre brahminen cirklar tills den gav upphov till en ny gudom, en skapelse av brahmin präster. This was Prabjapati, lord of creatures, omnipotent and supreme, later known as Brahmá, the personal creator of all things. Detta var Prabjapati, herre varelser, allsmäktig och allenarådande, senare känd som Brahma, personliga skaparen av alla ting. But in thus looking up to a supreme lord and creator, they were far removed from Christian monotheism. Men i vilket ser upp till en högsta herre och skapare, var de långt ifrån kristen monoteism. The gods of the ancient pantheon were not repudiated, but were worshipped still as the various manifestations of Brahmá. It was an axiom then, as it has been ever since with the Hindu mind, that creation out of nothing is impossible. Gudarna i den antika gudavärlden förkastades inte, men dyrkades fortfarande som olika manifestationer av Brahma. Det var ett axiom sedan, eftersom det har varit ända sedan med hinduiska åtanke är att skapa ur ingenting omöjligt. Another Brahmin principle is that every form of conscious individuality, whether human or Divine, implies a union of spirit and matter. Annan Brahmin princip är att varje form av medveten individualitet, vare sig mänsklig eller gudomlig, innebär en förening av ande och materia. And so, outside the small school of thinkers who held matter to be eternal, those who stood for the supreme personal god explained the world of visible things and invisible gods as the emanations of Brahmá. Och så, att utanför liten skola av tänkare som höll frågan vara för evigt, de som stod för den högsta personliga gud förklarade värld av synliga ting och osynliga gudar som strålning från Brahma. They arrived at a personal pantheism. De kom fram till en personlig panteism. But speculation did not end here. Men spekulation inte slut här. To the prevailing school of dreamy Brahmin ascetics, whose teachings are found in the Upanishads, the ultimate source of all things was not the personal Brahmá, but the formless, characterless, unconscious spirit known at Atman (self), or, more commonly Brahmâ. Till den rådande skola drömmande brahminen asketer, vars läror finns i Upanishaderna, den yttersta källan till alla ting inte var personligt Brahma, men det formlösa, karaktärslös, medvetslös anda kända Atman (själv), eller, mer vanligt Brahma. (Brahmâ is neuter, whereas Brahmá, personal god, is masculine.) The heavens and the earth, men and gods, even the personal deity, Brahmá, were but transitory emanations of Brahmâ, destined in time to lose their individuality and be absorbed into the great, all-pervading, impersonal spirit. (Brahma är neutral, medan Brahma, personlig Gud, som är manligt.) Himlarna och jorden, människor och gudar, även personlig gudom, Brahma, var dock övergående strålning från Brahma, avsedda i tid för att förlora sin individualitet och uppgå i den stora, allt överskuggande, opersonlig ande. The manifold external world thus had no real existence. De många yttre världen hade alltså ingen verklig existens. It was Maya, illusion. Det var Maya, illusion. Brahmâ alone existed. Brahma ensam existerade. It alone was eternal, imperishable. Det ensam var evig, oförgänglig.

This impersonal pantheism of the Brahmin ascetics led to a new conception of the end of man and of the way of salvation. Denna opersonlig panteism i brahminen asketer ledde till en ny föreställning i slutet av människan och vägen till frälsning. The old way was to escape rebirths and their attendant misery by storing up merits of good deeds so as to obtain an eternal life of conscious bliss in heaven. Det gamla sättet var att fly återfödelser och deras skötare elände genom att lagra upp fördelarna med goda gärningar för att få ett evigt liv av medveten salighet i himlen. This was a mistake. Detta var ett misstag. For so long as man was ignorant of his identity with Brahmá and did not see that his true end consisted in being absorbed into the impersonal all-god from which he sprang; so long as he set his heart on a merely personal existence, no amount of good works would secure his freedom from rebirth. Så länge man var okunnig om sin identitet med Brahma och såg inte att hans verkliga syfte bestod i att absorberas till opersonliga all gud som han sprang, så länge han ställde sitt hjärta på en enbart personlig existens, något belopp av goda gärningar skulle säkra hans frihet från återfödelse. By virtue of his good deeds he would, indeed, mount to heaven, perhaps win a place among the gods. På grund av hans goda gärningar skulle han verkligen montera till himlen, kanske ta en plats bland gudarna. but after a while his store of merits would give out like oil in a lamp, and he would have to return once more to life to taste in a new birth the bitterness of earthly existence. men efter ett tag sin butik på meriter skulle ge ut som olja i en lampa, och han skulle behöva återkomma till livet för att smaka på en ny födelse bitterheten i jordiska tillvaro. The only way to escape this misery was through the saving recognition of one's identity with Brahmâ. Det enda sättet att undkomma detta elände var genom att spara erkännande av en identitet med Brahma. As so as one could say from conviction, "I am Brahmâ," the bonds were broken that held him fast to the illusion of personal immortality and consequently to rebirth. Som så man kan säga från övertygelse, "Jag är Brahma," de obligationer var trasiga som höll honom fast vid illusionen om personlig odödlighet och följaktligen till återfödelse. Thus, cultivating, by a mortified life, freedom form all desires, man spent his years in peaceful contemplation till death put an end to the seeming duality and he was absorbed in Brahmâ like a raindrop in the ocean. Således, odla, genom en Mortified liv, frihet från alla begär, tillbringade man sina år i lugn kontemplation tills döden sätter stopp för den skenbara dubbelhet och han gick i Brahma som en regndroppe i havet.

V. EARLY HINDUISM V. EARLY HINDUISM

The pantheistic scheme of salvation just described, generally known as the Vedanta teaching, found great favor with the Brahmins and has been maintained as orthodox Brahmin doctrine down to the present day. Den panteistiska system för frälsning just beskrivits, som allmänt kallas Vedanta undervisning fann stor tjänst med brahminerna och har bibehållits ortodoxa brahminen lära ner till nutid. But it made little progress outside the Brahmin caste. Men det gjorde lite framsteg utanför brahminen kast. The mass of the people had little interest in an impersonal Brahmâ who was incapable of hearing their prayers, nor had they any relish for a final end which meant the loss forever of conscious existence. Massan av människor som hade föga intresse av en opersonlig Brahma som var oförmögen att höra deras böner eller hade någon lust för ett slut vilket innebar en förlust för alltid medveten tillvaro. And so, while the priestly ascetic was chiefly concerned with meditation on his identity with Brahmâ, and with the practice of mortification to secure freedom from all desires, the popular mind was still bent on prayer, sacrifices, and other good works in honor of the Vedic deities. Och så, medan den prästerliga asketiska gällde främst med meditation på sin identitet med Brahma, och med bruket av förödmjukelse att säkerställa frihet från alla begär, den populära sinne fortfarande böjd på bön, uppoffringar och andra goda gärningar för att hedra den Vedic gudar. But at the same time, their faith in the efficacy of these traditional gods could not be but weakened by the Brahmin teaching that freedom from rebirth was not to be obtained by acts of worship to personal deities who were powerless to secure even for themselves eternal conscious bliss. Men på samma gång, sin tro på effekten av dessa traditionella gudar kunde inte men försvagades av brahminen undervisning som frihet från återfödelse inte kan uppnås genom handlingar av dyrkan av personliga gudar som var oförmögen att säkra även för sig själva eviga medvetna bliss. The result was popular development of special cults of two of the old gods, now raised to the position of supreme deity, and credited with the power to secure a lasting life of happiness in heaven. Resultatet blev populär utvecklingen av särskilda Cults of två av de gamla gudarna, nu höjts till ställning högsta gudom, och krediteras med befogenhet att säkra en varaktig liv av lycka i himlen.

It was in the priestly conception of the supreme personal Brahmá that the popular mind found its model for its new deities. Det var i den prästerliga uppfattningen av högsta personliga Brahma att de populära sinne funnit sin modell för sin nya gudar. Brahmá was not a traditional god, and seems never to have been a favorite object of cult with the people. Even today, there are but two temples to Brahmá in all India. Brahma var inte en traditionell gud, och tycks aldrig ha varit en favorit föremål för kult med folket. Redan i dag finns det bara två tempel till Brahma i hela Indien. His subordination to the great impersonal all-god did not help to recommend him to the popular mind. Sin underordnade ställning till den stora opersonliga all-Gud hjälpte inte att rekommendera honom till den populära sinne. Instead we find two of the traditional gods honored with special cults, which seem to have taken rise independently in two different parts of the country and, after acquiring a local celebrity, to have spread in rivalry over the whole land. Istället finner vi två av de traditionella gudarna hedras med speciella kulter, som tycks ha tagit stiga självständigt i två olika delar av landet och efter övertagandet av en lokal kändis, ha spridit sig i kapp över hela landet. One of these gods was the ancient storm-god Rudra, destructive in tempest and lightning, renewing life in the showers of rain, sweeping in lonely solitude over mountain and barren waste. En av dessa gudar var den antika storm-guden Rudra, destruktivt i oväder och blixtnedslag, förnya liv i skurar av regn, svepande i ensliga ensamhet över berg och karga avfall. As the destroyer, the reproducer, and the type of the lonely ascetic, this deity rapidly rose in popular esteem under the name of Siva, the blessed. Som jagare, de reproducer, och typen av den ensamme asketiska ökade denna gudom snabbt populär aktning under namnet Shiva, den välsignade. The other was Vishnu, originally one of the forms of the son-god, a mild beneficent deity, whose genial rays brought gladness and growth to living creatures. Den andra var Vishnu ursprungligen en av de former av sonen-guden, en mild välgörande gudom, vars genial rays väckte glädje och tillväxt i levande varelser. His solar origin was lost sight of as he was raised to the position of supreme deity, but one of his symbols, the discus, points to his earlier character. Hans sol ursprung förlorades ur sikte när han togs upp till positionen som den högste guden, men en av hans symboler, diskus, pekar på sin tidigare karaktär.

These two rival cults seem to have arisen in the fourth or fifth century BC As in the case of the personal god Brahmá, neither the worship of Siva nor of Vishnu did away with the honoring of the traditional gods and goddesses, spirits, heroes, sacred rivers and mountains and trees, serpents, earth, heaven, sun, moon, and stars. Dessa två rivaliserande cults tycks ha uppstått under fjärde eller femte århundradet f.Kr. Liksom i fallet med den personliga guden Brahma, varken dyrkan av Shiva eller av Vishnu gjorde sig av med hedra den traditionella gudar och gudinnor, andar, hjältar, helig floder och berg och träd, ormar, jord, himmel, sol, måne och stjärnor. The pantheism in which the Hindu mind is inevitably cast saw in all these things emanations of the supreme deity, Siva or Vishnu. Den panteism där hinduiska sinne är oundvikligen rösterna såg i alla dessa saker strålning från den högste guden, Shiva eller Vishnu. In worshiping any or all, he was but honoring his supreme god. I tillbe någon eller alla, var han men hedra hans högste Gud. Each deity was credited with a special heaven, where his devotees would find after death an unending life of conscious happiness. Varje gudom var krediteras med en speciell himlen, där hans anhängare skulle få efter döden en oändlig livslängd medveten lycka. The rapid rise in popular esteem of these cults, tending more and more to thrust Brahminism proper in to the background, was viewed by the priestly caste with no little concern. Den snabba ökningen av populära aktning dessa kulter, alltmer tenderar att stöta brahmanismen väl in i bakgrunden, sågs av prästerligt kast med något lite oro. To quench these cults was out of the question; and so, in order to hold them iN at least nominal allegiance to Brahminism, the supreme god Brahmá was associated with Vishnu and Siva as a triad of equal and more or less interchangeable deities in which Brahmá held the office of creator, or rather evolver, Vishnu of preserver, and Siva of dissolver. För att släcka dessa cults var uteslutet, och så, för att hålla dem i åtminstone nominellt trohet mot brahmanismen, den högste guden Brahma var förenat med Vishnu och Shiva som en triad av lika och mer eller mindre utbytbara gudomligheter där Brahma tjänstgjorde som skapare, eller snarare evolver, Vishnu av räddare, och Siva av lösningsmedel. This is the so-called Tri-murti (tri-form), or trinity, altogether different from the Christian concept of three eternally distinct persons in one Godhead, and hence offering no legitimate ground for suggesting a Hindu origin for the Christian doctrine. Detta är den så kallade Tri-mUrti (tri-form), eller treenighet, något helt annat än den kristna begreppet tre evigt skilda personer i en Gudomen och därmed erbjuda någon legitim grund för att påstå ett hinduiskt ursprung för den kristna läran.

More remarkable was the intimate association of other new deities--the creations of the religious fancies of the common people--with the gods Siva and Vishnu. With Siva two popular gods came to be associated as sons. Mer anmärkningsvärt var intim förening med andra nya gudomligheter - verk av den religiösa fantasier av vanligt folk - med gudarna Shiva och Vishnu. Med Siva två populära gudar kom att förknippas som söner. One was Ganesha, lord of troops and mischievous imps, who has remained ever since a favorite object of worship and is invoked at the beginning of every undertaking to ensure success. The other was Scanda, who seems in great measure to have replaced Indra as the god of battle. En var Ganesha, Lord av trupper och illasinnade IMPS, som har varit sedan en favorit föremål för dyrkan och åberopas i början av varje företag för att säkerställa framgång. Den andra var Scanda, som verkar till stor ha ersatt Indra som God of Battle. Beyond the doubtful derivation of the name Scanda from Alexander, there is nothing to indicate that either of these reputed sons of Siva had ever lived the lives of men. Bortom tveksamma härledning av namnet Scanda från Alexander, finns det inget som tyder på att någon av dessa beryktade söner Siva någonsin levat människoliv. NoT so the gods that enlarged the sphere of Vishnu's influence. Inte så gudarna att det utvidgade området för Vishnu inflytande. In keeping with Vishnu's position as god of the people, two of the legendary heroes of the remote past, Rama and Krishna, whom popular enthusiasm had raised to the rank of gods, came to be associated with him not as sons, but as his very incarnations. I linje med Vishnu ställning som gud för folket, två av de legendariska hjältar från avlägsna förflutna, Rama och Krishna, vilka populär entusiasm hade upphöjt till rang av gudar kom att förknippas med honom inte som söner, men eftersom hans mycket inkarnationer. The incarnation of a god descending from heaven to assume a human of animal form as a sort of savior, and to achieve some signal benefit for mankind, is known as an avatar. Inkarnationen av en gud nedstigande från himlen för att ta en människa från djur form som ett slags frälsare, och att uppnå en signal nytta för mänskligheten, är känt som en avatar. The idea antedates Buddhism and, while applied to Siva and other gods, became above all a characteristic of Vishnu. Idén tillkom innan buddhismen och även tillämpas på Shiva och andra gudar, blev framför allt en egenskap av Vishnu. Popular fancy loved to dwell on his avatar as a fish to save Manu from the devastating flood, as a tortoise to recover from the depths of the sea precious possessions for gods and men, as a boar to raise the submerged earth above the surface of the waters, but most of all as the god-men Rama and Krishna, each of whom delivered the people from the yoke of a tyrant. Populära Fancy älskade att bo på hans avatar som en fisk för att rädda Manu från de förödande översvämningar, som en sköldpadda att återhämta sig från havsdjupen värdefulla ägodelar för gudar och människor, som en galt att höja den översvämmade jorden ovanför ytan vatten, men mest av allt som Gud-männen Rama och Krishna, vilka var och levererade folk från oket av en tyrann. So popular became the cults of Rama and Krishna that Vishnu himself was largely lost sight of. Så populär blev kulter av Rama och Krishna som Vishnu själv gick förlorat till stor del bort. In time the Vishnuites became divided into two rival schisms:the Ramaites, who worshipped Rama as supreme deity, and the Krishnaites, who gave this honor rather to Krishna, a division that has persisted down to the present day. The evidence of the early existence of these innovations on Brahmin belief is to be found in the two great epics known as the "Ramayana" and the "Mahabharata." Both are revered by Brahmins, Sivaites and Vishnuites alike, particularly the latter poem, which is held to be directly revealed. Med tiden Vishnuites blev delat i två rivaliserande schismer: den Ramaites, som dyrkade Rama som högste gudom, och Krishnaites, som gav denna ära snarare till Krishna, en division som har bestått ner till våra dagar. Erfarenheterna av de tidiga existens av dessa innovationer på brahminen övertygelse är att finna i de två stora epos kallas "Ramayana" och "Mahabharata." är hyllade både brahminerna, Sivaites och Vishnuites lika, i synnerhet den senare dikten, som anses vara direkt avslöjas . In the "Ramayana," which belongs to the period 400-300 BC, the legendary tales of the trials and the triumphs of the hero Rama and his faithful wife Sita were worked into a highly artificial romanbtic poem, largely in the interests of Vishnu worship. I "Ramayana", som hör till perioden 400-300 f.Kr., den legendariska berättelser om prövningar och triumfer hjälten Rama och hans trogna hustru Sita har arbetat i en mycket artificiella romanbtic dikt, främst med tanke på Vishnu dyrkan . The "Mahabharata," the work of many hands, was begun about the fifth century BC under Brahmin influence, and in the folowing centuries received additions and modifications, in the interests now of Vishnuism now of Sivaism, till it assumed its final shape in the sixth century of the Christian Era. Den "Mahabharata", arbetet i många händer, påbörjades omkring femte århundradet f.Kr. under brahminen inflytande, och i folowing århundraden fått tillägg och ändringar, med tanke nu på Vishnuism nu av Sivaism, tills man intagit sin slutliga form i sjätte århundradet av vår tideräkning. It is a huge conglomeration of stirring adventure, popular legend, myth, and religious speculation. Det är ett enormt gytter av omrörning äventyr, populär legend, myt och religiösa spekulationer. The myth centers chiefly around the many-sided struggle for supremacy between the evil tyrants of the land and the hero Arjuna, aided by his four brothers. Myten centers främst kring mångsidiga kamp om herraväldet mellan de onda tyranner av mark och hjälten Arjuna, med hjälp av hans fyra bröder. The role that Krishna plays is not an integral part of the story and seems to have been interpolated after the substance of the epic had been written. Den roll som Krishna spelar inte är en integrerad del av berättelsen och tycks ha varit interpolerade efter innehållet i den episka hade skrivits. He is the charioteer of Arjuna and at the same time acts as his religious advisor. Han är den kusk för Arjuna och samtidigt agerar som hans religiösa rådgivare. Of his numerous religious instructions, the most important is his metrical treatise known as the "Bhagavad-gita," the Song of the Blessed One, a writing that has exercised a profound influence on religious thought in India. It dates from the second or third century of the Christian era, being a poetic version of a late Upanishad, with its pantheistic doctrine so modified as to pass for a personal revelation of Krishna. Av hans många religiösa instruktioner, det viktigaste är hans metriska avhandling kallas "Bhagavad-Gita," Sången om den Välsignade, en skrift som har utövat ett stort inflytande på det religiösa tänkandet i Indien. Den härstammar från den andra eller tredje århundrade efter Kristi födelse, är en poetisk version av en sen Upanishad, med dess panteistisk lära ändras så att passera för en personlig uppenbarelse av Krishna. While embodying the noblest features of Brahmin ethics, and insisting on the faithful performance of caste-duties, it proclaims Krishna to be the superior personal all-god who, by the bestowal of special grace helps on his votaries to the attainment of eternal bliss. Medan förkroppsligar ädlaste drag av brahminen etik, och insisterar på de trogna utförandet av kast-tullar, proklamerar det Krishna vara det överlägsna personliga all-Gud som, genom utgivning av särskild nåd hjälper till hans votaries till att uppnå evig lycka. As an important means to this end, it inculcates the virtue of Bhakti, that is a loving devotion to the deity, analogous to the Christian virtue of charity. Unhappily for the later development of Vishnuism, the Krishna of the "Bhagavad-gita" was not the popular conception. Som ett viktigt led i detta, inskärper det enligt Bhakti, som är en kärleksfull hängivenhet till gudomen, liknande den kristna dygd av välgörenhet. Olyckligt för senare utveckling av Vishnuism den Krishna av "Bhagavad-Gita" var inte den populära föreställningen. Like most legendary heroes of folk-lore, his character was in keeping with the crude morals of the primitive age that first sounded his praises. Liksom de flesta legendariska hjältar folk-lore, var hans karaktär i linje med de grova moral primitiva ålder som först lät hans lov. The narrative portions of the epic show him to have been sly and unscrupulous, guilty in word and deed of acts which the higher Brahmin conscience would reprove. Berättelsen delar av de episka visa att han var listig och samvetslösa, skyldig i ord och handling åtgärder som i högre brahminen samvete skulle tillrättavisa. But it is in the fuller legendary story of his life as given in the so-called "Hari-vansa," a later supplement to the epic, and also in some of the Puranas of the ninth and tenth centuries of our era, that the character of the popular Krishna appears in its true light. Men det är i fullständig legendariska historien om hans liv som ges i den så kallade "Hari-vansa," ett senare tillägg till den episka, och även i några av Puranas med nionde och tionde århundradena av vår tideräkning, att karaktär av den populära Krishna visas i sitt rätta ljus. Here we learn that Krishna was one of eight sons of noble birth, whom a Herod-like tyrant was bent on destroying. Här får vi veta att Krishna var en av åtta söner av ädel börd, som en Herodes-like tyrann var böjd på att förstöra. The infant god was saved from the wicked designs of the king by being secretly substituted for a herdsman's babe. Barnet gud räddades från de onda mönster av kungen genom att i hemlighet ersätta en herde's babe. Krishna grew up among the simple country-people, performing prodigies of valor, and engaging in many amorous adventures with the Gopis, the wives and daughters of the herdsmen. Eight of these were his favorites, but one he loved best of all, Radha. Krishna växte upp bland de enkla land-folk, utförde underverk af tapperhet, och deltagit i många kärleksäventyr med Gopis, fruar och döttrar till herdarna. Åtta av dessa hans favoriter, men han älskade mest av allt, Radha. Krishna finally succeeded in killing the king, and brought peace to the kingdom. Krishna lyckades slutligen att döda kungen och mäklat fred i riket.

Between this deified Hindu Hercules and Our Divine Lord, there is no ground for comparison, one only for contrast. Mellan denna gudsförklarad hinduiska Hercules och vår gudomliga Herre, det finns ingen grund för jämförelse, en bara för kontrast. That the idea of incarnate deity should be found in pre-Christian Hindu thought is not so remarkable when we consider that it answers to the yearning of the human heart for union with God. Att idén om inkarnerade gudom ska finnas i förkristen hinduiskt tänkande är inte så märkligt när man betänker att det svar på längtan människans hjärta för föreningen med Gud. But what is at first sight astonishing is to find in the religious writings subsequent to the "Mahabharata" legendary tales of Krishna that are almost identical with the stories of Christ in the canonical and apocryphal Gospels. Men vad är vid första anblicken förvånande är att hitta i den religiösa skrifter efter den "Mahabharata" legendariska berättelser om Krishna som är nästan identisk med berättelser om Kristus i kanoniska och apokryfiska evangelierna. From the birth of Krishna in a stable, and his adoration by shepherds and magi, the leader is led on through a series of events the exact counterparts of those related of Our Divine Lord. Från Krishnas födelse i ett stall, och hans tillbedjan av herdar och magi, är ledaren leds om genom en serie händelser den exakta motsvarigheter till dessa relaterade till vår gudomliga Herre. Writers hostile to Christianity seized on this chain or resemblances, too close to be mere coincidence, in order to convict the Gospel writers of plagiarism from Hindu originals. Writers fientligt inställd till kristendomen beslagtogs på denna kedja eller likheter, för nära att vara rena tillfälligheter, för att döma evangeliet författare om plagiat från hinduisk original. But the very opposite resulted. Utan tvärtom lett till. All Indianists of authority are agreed that these Krishna legends are not earlier than the seventh century of the Christian Era, and must have been borrowed from Christian sources. Alla Indianists av myndighetens överens om att dessa Krishna legender tidigast den sjunde århundradet efter Kristi födelse, och måste ha lånats från kristna källor.

VI. VI. LATER, OR SECTARIAN HINDUISM Senare eller SEKTERISTISK HINDUISM

The steady weakening of Brahmin influence, in consequence of the successive waves of foreign conquest, made it possible for the religious preferences of the huge, heterogeneous population of India to assert themselves more strongly. Den stadiga försvagning av brahminen inflytande, till följd av olika omgångarna av utländsk erövring, gjorde det möjligt för religiösa preferenser stora, heterogena befolkningen i Indien att hävda sig starkare. Both Sivaism and Vishnuism departed more and more strongly from traditional Brahminism, and assumed a decidedly sectarian character towards the older religion and also towards each other. Både Sivaism och Vishnuism avgått fler och starkare från traditionella brahmanismen, och tog ett bestämt sekteristisk karaktär mot äldre religion och även mot varandra. With this weakening of Brahmin influence they absorbed the grosser elements of low-grade popular worship, and became abused by the accretion of immoral rites and groveling superstitions. Med denna försvagning av brahminen inflytande de absorberade Grosser delar av låggradig populära dyrkan, och blev misshandlade av anhopning av omoraliska riter och KRYPANDE vidskepelser. While, on the one hand, the practice of asceticism was pushed to its utmost extremes of fanaticism, on the other the doctrine of bhakti was perverted into a system of gross sexual indulgence, for which the amours of Krishna and the Gopis served as the model and sanction. Medan å ena sidan, pressades bruket av asketism till sin yttersta extrem fanatism, å andra sidan doktrinen om bhakti var perverst i ett system av grov sexuell njutning, där amours av Krishna och Gopis tjänat som modell och sanktioner. The Brahmin-caste distinctions were broken down, and an equality of all men and women was asserted, at least during the ceremonies of public worship. The Brahmin kast distinktioner bröts ned, och en jämlikhet mellan alla män och kvinnor var gällande, åtminstone under ceremonier allmänhetens tillbedjan. The Brahmin rites were in great measure replaced by others particular to each cult and held to be all-sufficient for salvation. The Brahmin riter var till stor ersättas av andra, särskilt för varje kult och anses vara helt tillräckligt för frälsning. Everywhere splendid temples arose to Siva, Vishnu, and his two human avatars; idols and phallic symbols innumerable filled the land; and each rival cult lauded its own special deity as supreme, subordinating all others to it, and looking down with more or less contempt on forms of worship other than its own. Överallt fantastiska tempel uppstod till Shiva, Vishnu, och hans två mänskliga avatarer, idoler och fallossymboler otaliga uppfyllde landet, och varje rivaliserande sekter hyllade sin egen speciella gudom som suverän, underordnas alla andra för det, och tittade ner med mer eller mindre förakt om dyrkan än sitt eget. One factor which contributed strongly to the degradation of these sectarian forms of religion was the veneration of the Sakti, or female side, of these deities. En faktor som starkt bidragit till nedbrytningen av dessa sekteristiska former av religion var dyrkan av Sakti, eller kvinnlig sida, av dessa gudomligheter. Popular theology would not rest until each deity was supplemented with a wife, in whom the active nature of the god was personified. Populära teologi skulle inte vila förrän varje gudom kompletterades med en hustru, i vilka aktiva natur guden var personifierad. With Brahmá was associated an ancient river-goddess, Sarasvati, honored as the patroness of letters. Med Brahma var förknippad en gammal flod-gudinna, Sarasvati, hedrad som beskyddarinna av bokstäver. Vishnu's Sakti was Sri, or Lakshmi, patroness of good fortune. Vishnu's Sakti var Sri eller Lakshmi, beskyddarinna av lycka. With Siva the destroyer there was associated the terrible, blood-thirsty, magical goddess Durga, or Kali, formerly delighting in human victims, now appeased with sacrifices of goats and buffaloes. Med Shiva förstöraren fanns associerade fruktansvärda, blodtörstiga, magiska gudinnan Durga eller Kali, tidigare njuta av mänskliga offer, nu försonad med offer av get och buffel. Rama had his consort, Sita, and Krishna his favorite Gopi, Radha. Rama hade hans gemål, Sita, och Krishna hans favorit Gopi, Radha. The worship of these Saktis, particularly Siva's consort Durga-Kali, degenerated into shocking orgies of drunkenness and sexual immorality, which even today are the crying scandal of Hinduism. Dyrkan av dessa Saktis, särskilt Siva s gemål Durga, Kali, urartade till chockerande orgier av fylleri och sexuell omoral, som i dag är den gråtande skandal av hinduismen.

Such were the sectarian developments of post-epic times. Sådana var de sekteristiska utveckling i efterhand episka gånger. They found expression in the inferior, quasi-historic Puranas, of the seventh and following centuries, and in the Tantras, which are more modern still, and teach the symbolic magic of Sakti-worship. De fann uttryck i sämre, kvasi-historisk Puranas, i den sjunde och följande århundraden, och i Tantras, som är mer moderna fortfarande, och lär den symboliska magi Sakti-dyrkan. Neither of these classes of writings is regarded by orthodox Brahmin as canonical. Ingen av dessa klasser skrifter anses av ortodoxa brahmin som kanoniska.

Of the two hundred million adherents of Hinduism today, only a few hundred thousand can be called orthodox Brahmin worshipers. Av de två hundra miljoner anhängare av hinduismen i dag, kan bara ett par hundra tusen kallas ortodoxa brahminen dyrkare. Sivaism and Vishnuism have overshadowed the older religion like a rank growth of poisonous weeds. Sivaism och Vishnuism har överskuggat äldre religion som en ranking tillväxt av giftiga ogräs. In their main outlines, these two great sects have retained the characteristics of the Purana period, but differences of view on minor points have lead to a multiplication of schismatic divisions, especially among Vishnu-worshipers. I sina huvuddrag, dessa två stora sekter har behållit egenskaper Purana perioden, men skillnader i åsikter om smärre punkter har lett till ett mångfaldigande av schismatic divisioner, särskilt bland Vishnu-dyrkare. Both sects, which today are fairly tolerant of each other, have a number of devotional and liturgical practices that are alike in kind, though marked by differences in sectarian belief. Båda sekter, som idag är ganska toleranta mot varandra, har ett antal andäktiga och liturgiska praxis som är likadana i natura, men präglas av skillnader i sekteristisk tro. Both Sivaite and Vishnuite lay great stress on the frequent recital of the numerous names of their respective supreme gods, and to facilitate this piety, each carries with him, often about his neck, a rosary, varying in material and the number of beads according as it is dedicated to Siva or Vishnu. Både Sivaite och Vishnuite lägger stor vikt vid de ofta förekommande skäl för de många namnen på sina respektive högsta gudar, och för att underlätta denna fromhet, bär varje med honom, ofta om hans hals, ett radband, av olika material och antalet pärlor som enligt Det är tillägnat Shiva eller Vishnu. Each sect has an initiation rites, which is conferred upon the young at the age of reason and in which the officiating guru puts a rosary around the neck of the applicant and whispers into his ear the mantra, or sacred motto, the recital of which serves as a profession of faith and is of daily obligation. Another rite common to both is that in which the presiding officer brands on the body of the worshiper with hot metal stamps the sacred symbols of his sect, the trident and the linga of Siva, or the discus and conch-shell (or lotus) of Vishnu. Varje sekt har en inledande riter, som tilldelas den unge vid en ålder av förnuft och där tjänstgör guru lägger ett radband runt halsen på den sökande och viskar i hans öra mantrat, eller helig motto tjänar skäl som som en trosbekännelse och är i dag skyldighet. En rit som är gemensamma för båda är den där ordföranden officer märken på kroppen av dyrkare med het metall stämplar heliga symboler för hans sekt, Trident och Linga av Shiva, eller diskus och conch-skal (eller Lotus) av Vishnu.

But in their highest act of ceremonial worship the two sects differ radically. The Sivaite takes his white stone pebble, the conventional phallic emblem which he always carries with him, and while muttering his mantra, sprinkles it with water and applies to it cooling Bilva leaves. Men i sin högsta handling av ceremoniella tillbe två sekterna skiljer sig radikalt. De Sivaite tar sin vita sten sten, den konventionella falliska emblemet som han alltid bär med sig, och medan muttrade hans mantra, sprinkles det med vatten och gäller för den kyla Bilva lämnar . Owing to its simplicity and cheapness, this rite is much in vogue with the ignorant lower classes. Tack vare sin enkelhet och BILLIGHET är denna rit på modet med de okunniga lägre klasserna. The Vishnu rite is less degrading but more childish. Den Vishnu rit är mindre förnedrande men barnsligare. It consists of an elaborate and costly worship of the temple image of Vishnu, or more often of Rama, or Krishna. The image is daily awakened, undressed, bathed, decked with rich robes and adorned with necklaces, bracelets, crowns of gold and precious stones, fed with choice kinds of food, honored with flowers, lights, an incense, and then entertained with vocal and instrumental music, and with dancing by the temple girls of doubtful virtue, consecrated to this service. Den består av en komplicerad och kostsam dyrkan i templet bild av Vishnu, eller oftare om Rama, eller Krishna. Bilden dagligen vaknar, avklädd, badade, prydd med rika dräkt och prydda med halsband, armband, kronor av guld och ädelstenar stenar, matas med val typer av livsmedel, hedrades med blommor, ljus, en rökelse och sedan underhöll med sång och instrumental musik, och med dans vid templet flickor med tvivelaktig dygd, invigd till denna tjänst. As Krishna is generally worshipped in the form of a child-image, his diversion consists largely in the swinging of his image, the spinning of tops, and other games dear to the heart of the child. Eftersom Krishna generellt dyrkas i form av ett barn-bild, består hans avleds till stor del i svängning av hans image, att spinna på toppar och andra spel varmt om hjärtat för barnet.

Siva, too, has his temples, vying in magnificence with those of Vishnu, but in all these, the holy place is the linga-shrine, and the temple worship consists in the application of water and Bilva leaves to the stone symbol. Siva har också tinningarna, tävlar i prakt med dem som Vishnu, men i alla dessa, är den heliga platsen för Linga-altare och templet dyrkan består i tillämpningen av vatten och Bilva lämnar till stenen symbol. The interior walls of these, and of Vishnu temples as well, are covered with shocking representations of sexual passion. Den inre väggar av dessa, och av Vishnu tempel liksom, är täckta med chockerande återgivningar av sexuell passion. and yet, strange to say, these forms of religion, while giving a sanction to the indulgence of the lowest passions, at the same time inspire other devotees to the practice of the severest asceticism. They wander about in lonely silence, naked and filthy, their hair matted from long neglect, their bodies reduced to mere skin and bones by dint of incredible fasts. och ändå, märkligt nog, dessa former av religion, samtidigt som en påföljd för att ha överseende med de lägsta passioner, samtidigt inspirera andra anhängare till bruket av de strängaste askes. De vandrar omkring i ensliga tystnad, naken och smutsig, håret tovigt från långa vanvård, deras kroppar reduceras till bara skinn och ben att uppkomsten av otroliga fastan. They will stand motionless for hours under the blazing son, with their emaciated arms uplifted toward heaven. De kommer att stå stilla i flera timmar under den flammande son, med sina utmärglade armar upplyfta mot himlen. Some go about with face ever turned upwards. Vissa går omkring med ansiktet ständigt vänt uppåt. Some are known to have kept their fists tightly clenched until their growing nails protruded through the backs of their hands. Några är kända för att ha hållit näven tätt knutna till deras växande naglar stack ut genom ryggen på sina händer.

VII. VII. REFORM MOVEMENTS Reformrörelser

Enlightened Hindus of modern times have made attempts to institute a reform in Hinduism by rejecting all idolatrous and immoral rites, and by setting up a purely monotheistic form of worship. Upplysta hinduer i modern tid har gjort försök att inleda en reform inom hinduismen genom att förkasta alla idolbilder och omoraliskt riter, och genom att inrätta en rent monoteistiska form av tillbedjan. Of these, the earliest and most noted was the so-called Brahmá Samaj (Congregation of Brahmá), founded in Calcutta in 1828, by the learned Rammohun Roy. Av dessa är det tidigaste och mest uppmärksammade var den så kallade Brahma Samaj (kongregation Brahma), grundades i Calcutta 1828, genom den lärde Rammohun Roy. He tried to combine a Unitarian form of Christianity with the Brahmin conception of the supreme personal God. Han försökte kombinera en monistisk form av kristendom med brahminen föreställning av högsta personlig Gud. After his death in 1833, differences of view as to the nature of God, the authority of the Vedas, and the obligation of caste-customs caused the society to split up into a number of small congregations. Efter hans död 1833, skillnader i uppfattning om Guds natur, orsakade ledning av Vedas, och skyldigheten att kast tullen samhället att delas upp i ett antal små församlingar. At present there are more than a hundred independent theistic congregations in India. För närvarande finns mer än hundra oberoende teistiska församlingar i Indien. Some, like the Arya Samaj, rest on the sole authority of the Vedas. Några, såsom Arya Samaj, vila på den enda myndigheten i Veda. Others are eclectic, even to the extent of choosing for devotional reading in their public services passages from the Avesta, Koran, and Bible. Andra är eklektiskt, även i den utsträckning att välja för andäktiga behandlingen i sina offentliga tjänster avsnitt från Avesta, Koranen och Bibeln. Few of them are altogether free from the taint of pantheism, and, being more like clubs for intellectual and moral improvement than for ritualistic forms of worship, they make but little progress in the way of conversion. Få av dem är helt fria från skamfläck för panteism, och, mer som klubbar för intellektuell och moralisk förbättring än för rituella former av dyrkan, de gör men få framsteg i vägen för konvertering.

In short, Brahminism cannot succeed in reforming itself. I korthet kan brahmanismen lyckas inte med att reformera sig själv. Its earlier sacred books are steeped in the polytheism out of which it grew, and the pantheistic view of the world, to which it was afterwards committed, has been like a dead weight dragging it hopelessly into the stagnant pool of superstition, pessimism, and immorality. Sina tidigare heliga böcker dränks i polyteism ut som den växte, och panteistisk syn på världen, att det begicks efteråt, har varit som en dödvikt dra den hopplöst i stillastående pool av vidskepelse, pessimism och omoral . In virtue of its pantheistic attitude, there is no form of religion, high or low, that cannot be tolerated and incorporated into its capacious system. I kraft av sin panteistiska inställning, finns det någon form av religion, hög eller låg, som inte kan tolereras och integreras i dess rymliga system. The indifference of Brahminism to the gross buses of Hinduism is, after all, but a reflex of the indifference of its supreme god. Likgiltighet brahmanismen till grov bussar av hinduismen är, trots allt, men en reflex av den likgiltighet dess högste Gud. Sin loses most of its hideousness when it can be traced ultimately to the great impersonal Brahmâ. Sin förlorar de flesta av sina OHYGGLIGHET när det kan spåras i sista hand till stora opersonliga Brahma. There is but one form of religion that has any prospect of reforming the religious life of India, and that is the Roman Catholic. Det finns dock en form av religion som har alla utsikter att reformera det religiösa livet i Indien, och det är den romersk-katolska. For the shadow, pantheistic deity it can set form the One, Eternal, Personal Spirit and creator; for the crude Tri-murti, the sublime Trinity; and for the coarse and degrading avatars of Vishnu, the incarnation of the Son of God. För skuggan, panteistisk gudom man kan ställa bilda One, Evige, Personlig Ande och skapare, för rå Tri-mUrti, det sublima Trinity, och för den grova och förnedrande avatarer av Vishnu, inkarnationen av Guds Son. It can replace the idolatrous and immoral Hindu rites with its own imposing liturgy, and substitute the Cross for the abominable linga. Det kan ersätta den avgudadyrkare och omoraliska hinduiska riter med egen införande liturgi, och ersätta korset för avskyvärda Linga.

Brahminism, being a natural religion and a privilege of Hindu birth, has never made any concerted attempt at proselytizing in foreign lands. Brahmanismen har är en naturlig religion och ett privilegium för hinduisk födelse, aldrig gjort någon samordnade försök till proselytizing i främmande land. But some years ago steps were taken by a few individuals of England to foist upon English-speaking people a new religious system embodying the pantheistic belief and magical superstition of the Vedanta school of Brahminism. Men några år sedan steg togs av ett fåtal personer i England för att pracka på engelsktalande människor ett nytt religiöst system som innefattar panteistisk tro och magiska vidskepelse Vedanta skola brahmanismen. This new system, known as Theosophy, was to embrace within its fold members of every form of religion, reconciling all differences of creed in the pantheistic view that all deities, high and low, are but transitory emanations of the supreme, incomprehensible Reality, devotion to which was the highest religion. Det nya systemet, som kallas teosofi, var att omfamna inom dess gånger medlemmar av varje form av religion, förena alla olika trostillhörighet i panteistisk uppfattning att alla gudar, högt och lågt, men är övergående strålning från den högste, obegripliga Reality, hängivenhet som var den högsta religion. This quasi-cult, which also made pretensions to the exercise of magical powers, soon met the ridicule and obloquy it deserved. Denna kvasi-kulten, som också gjorde anspråk på utövandet av magiska krafter, träffade snart förlöjliga och smädelse den förtjänade. It is practically obsolete at the present day. Det är praktiskt förlegade i nutid.

Publication information Written by Charles F. Aiken. Information om publikation skriven av Charles F. Aiken. Transcribed by M. Donahue. The Catholic Encyclopedia, Volume II. Kopierat av M. Donahue. The Catholic Encyclopedia, Volume II. Published 1907. År 1907. New York: Robert Appleton Company. New York: Robert Appleton Company. Nihil Obstat, 1907. Nihil Obstat, 1907. Remy Lafort, STD, Censor. Remy Lafort, STD, censurerar. Imprimatur. Imprimatur. +John M. Farley, Archbishop of New York + John M. Farley, ärkebiskop av New York

Bibliography Bibliografi

Texts.-- Muir, Original Sanskrit Texts, 5 vols. Texter .-- Muir, Original sanskrit texter, 5 vol. (London, 1868-70); Mueller, Vedic Hymns in Sacred Books of the East, XXXII; Oldenberg, Vedic Hymns, op. (London, 1868-70), Mueller, Vedic Hymns i Heliga Böcker i öst, XXXII, Oldenberg, Vedic Hymns, op. cit. XLVI; Bloomfield, The Atharva Veda, op. cit. XLVI, Bloomfield, The Atharva Veda, op. cit., XLII; Eggeling, The Satapatha Brahmana. cit., XLII, Eggeling, The Satapatha Brahmana. op. op. cit., XII, XXVI, XLI; Mueller, The Upanishads, op. cit., XII, XXVI, XLI, Mueller, The Upanishaderna, op. cit., XV; Oldenberg and Mueller, The Grihya-Sutras, op. cit., XV, Oldenberg och Mueller, The Grihya-Sutras, op. cit., XXIX, XXX; Buehler, The Sacred Laws of the Aryas, op. cit., XXIX, XXX, Buehler, heliga lagar för Aryas, op. cit., II, XIV; idem, The Laws of Manu, op. cit., II, XIV, idem, The Laws of Manu, op. cit., XXV; Thibaut, The Vedanta-Sutra, op. cit., XXV, Thibaut, The Vedanta-sutra, op. cit. cit. XXXIV, XXXVIII; Telang, The Bhagavad-Gita, op. XXXIV, XXXVIII, Telang, Bhagavad-Gita, op. cit VIII; Bournouf-Roussel, Le Bhagavata Purana, 5 vols. (Paris, 1898). cit VIII; Bournouf-Roussel, Le Bhagavata Purana, 5 vol. (Paris, 1898).

General Treatises.--Barth, The religions of India (London, 1882); Monier-Williams, Brahminism and Hinduism, or Religious Thought and Life in India (London, 1891); Idem, Hinduism (London, 1897); Idem, Indian Wisdom (London, 1876); Hopkins, The Religions of India (Boston, 1895); Dubois, Hindu Manners, Customs, and Ceremonies (Oxford, 1897); Gough, The Philosophy of the Upanishads and Ancient Indian Metaphysics (London, 1882); Deussen, Das System des Vedanta (Leipzig, 1883); Idem, Der Philosophie der Upanishads (Leipzig, 1899); Kaegi, The Rig-Veda (Boston, 1886); Oldenberg, Die religion des Veda (Berlin, 1894); Colebrooke, Miscellaneous Essays, 2 vols. General Treatises .-- Barth, religionerna i Indien (London, 1882); Monier-Williams, brahmanismen och hinduism, eller religiöst tänkande och liv i Indien (London, 1891), Idem, hinduism (London, 1897), Idem, indisk Wisdom (London, 1876), Hopkins, religionerna i Indien (Boston, 1895), Dubois, hinduiska Manners, Customs, och ceremonier (Oxford, 1897), Gough, filosofin bakom Upanishaderna och antik indisk metafysik (London, 1882) ; Deussen, Das System des Vedanta (Leipzig, 1883); Idem, Der Philosophie der Upanishaderna (Leipzig, 1899); Kaegi, Rig-Veda (Boston, 1886); Oldenberg, Die religion des Veda (Berlin, 1894); Colebrooke , Övrigt Essays, 2 vols. (London, 1873); Weber, The History of Indian Literature (London, 1892); Dahlman, das Mahabharata (Berlin, 1895); Shoebel, Las Ramayana in Annales du musee Guimet (Paris, 1888), XIII; de la Saussaye, Lehb. (London, 1873), Weber, The History of Indian Literature (London, 1892), Dahlman, das Mahabharata (Berlin, 1895); Shoebel, Las Ramayana i Annales du Musée Guimet (Paris, 1888), XIII, de la Saussaye, Lehb. der Religionsgesch. der Religionsgesch. (Freiburg, 1905), II. (Freiburg, 1905), II.


The Laws of Manu Laws of Manu

Catholic Information Katolsk information

"The Laws of Manu" is the English designation commonly applied to the "Manava Dharma-sastra", a metrical Sanskrit compendium of ancient sacred laws and customs held in the highest reverence by the orthodox adherents of Brahminism. The Brahmins themselves credit the work with a divine origin and a remote antiquity. "The Laws of Manu" är den engelska beteckningen allmänt tillämpas på "Manava Dharma-sastra", en metrisk Sanskrit kompendium med forntida heliga lagar och seder som hölls i den högsta vördnad av de ortodoxa anhängare av brahmanismen. Brahminerna sig kredit arbetet med ett gudomligt ursprung och en avlägsen forntid. Its reputed author is Manu, the mythical survivor of the Flood and father of the human race, the primitive teacher of sacred rites and laws now enjoying in heaven the dignity of an omniscient deity. Dess välrenommerade författare är Manu, den mytiska överlevande av översvämningar och far av mänskligheten, de primitiva lärare i heliga riter och lagar nu åtnjuter i himmelen värdighet en allvetande gud. The opening verses of the work tell how Manu was reverently approached in ancient times by the ten great sages and asked to declare to them the sacred laws of the castes and how he graciously acceded to their request by having the learned sage Bhrigu, whom he had carefully taught the metrical institutes of the sacred law, deliver to them this precious instruction. Öppnandet verserna i arbetet berätta hur Manu närmade sig vördnadsfullt under antiken av tio stora vise och bad att förklara för dem heliga lagar kaster och hur han nådigt anslutit sig till deras begäran genom att ha lärt vise Bhrigu, som han noggrant lärde metriska institut heliga lag, ge dem denna dyrbara instruktion. The work thus pretends to be the dictation of Manu through the agency of Bhrigu; and as Manu learned it himself from the self-existent Brahma, its authorship purport to be divine. Arbetet alltså låtsas vara diktamen av Manu genom förmedling av Bhrigu, och som Manu lärde sig själv från självexisterande Brahma, sitt författarskap anspråk på att vara gudomlig. This pious Brahmin belief regarding the divine origin of the "Laws of Manu" is naturally not shared by the Oriental scholars of the western world. Denna fromma Brahmin övertygelse om det gudomliga ursprunget av "Laws of Manu" är naturligtvis inte delas av orientaliska forskare i västvärlden. Even the rather remote date assigned to the work by Sir William Jones, 1200-500 BC, has been very generally abandoned. Även den ganska avlägset datum tilldelas arbete av Sir William Jones, 1200-500 f.Kr., har varit mycket allmänt övergivits. The weight of authority today is in favour of the view that the work in its present metrical form dates probably from the first or second century of the Christian era, though it may possibly be a century or two older. Most of its contents, however, may be safely given a much greater antiquity. Scholars are now pretty well agreed that the work is an amplified recast in verse of a "Dharma-sutra", no longer extant, that may have been in existence as early as 500 BC Vikten av myndighet i dag är positiv till att arbetet i sin nuvarande metriska form är troligen den första eller andra århundradet av vår tideräkning, men kan möjligen vara ett århundrade eller två äldre. Mesta av dess innehåll, men kan säkert få ett betydligt högre ålder. Forskarna är nu ganska väl överens om att arbetet är en förstärkt omarbetas vers av "Dharma-sutra", inte längre bevarade, som kan ha funnits så tidigt som 500 f.Kr.

The sutras were manuals composed by the teachers of the Vedic schools for the guidance of their pupils. The sutror bestod handböcker av lärare i Vedic skolor för vägledning av sina elever. They summed up in aphorisms, more or less methodically arranged, the enormously complicated mass of rules, laws customs, rites, that the Brahmin student had to know by heart. De sammanfattas i aforismer, mer eller mindre metodiskt ordnade, den enormt komplicerade massa regler, lagar tull, riter, som brahminen studerande fick utantill. Every Vedic school of importance had its appropriate sutras, among which were the "Grihya-sutras", dealing with domestic ceremonies, and the "Dharma-sutras", treating of the sacred customs and laws. Varje Vedic skola vikt hade sitt behov sutror, bland vilka var de "Grihya-Sutras", som handlar om inhemska ceremonier, och "Dharma-Sutras", behandlar den heliga seder och lagar. A fair number of these have been preserved, and form part of the sacred Brahmin literature. Ett stort antal av dessa har bevarats och är en del av den heliga brahminen litteratur. In course of time, some of the more ancient and popular "Dharma-sutras" were enlarged in their scope and thrown into metrical form constituting the so-called "Dharma-sastras". Med tiden, förstorades några av de äldsta och populära "Dharma-sutror" i sin omfattning och kastades i metrisk form som utgör den så kallade "Dharma-sastras". Of these the most ancient and most famous is the "Laws of Manu", the "Manava Dharma-sastra", so called as scholars think, because based on a "Dharma-sutra" of the ancient Manava school. Av dessa är den äldsta och mest kända är "Laws of Manu", den "Manava Dharma-" sastra, sk akademiker som tror, eftersom de baseras på en "Dharma-sutra" den antika Manava skolan. The association of the original sutra with the name Manava seems to have suggested the myth that Manu was its author, and this myth, incorporated in the metrical "Dharma-sastra", probably availed to secure the new work universal acceptance as a divinely revealed book. Medverkan av de ursprungliga sutra med namnet Manava tycks ha föreslagit att myten om att Manu var dess författare, och denna myt, som ingår i metriska "Dharma-sastra", förmodligen använt för att säkra nya arbetet att acceptera som en gudomligt uppenbarad bok .

The "Laws of Manu" consists of 2684 verses, divided into twelve chapters. Den "Laws of Manu" består av 2684 verser, indelad i tolv kapitel. In the first chapter is related the creation of the world by a series of emanations from the self-existent deity, the mythical origin of the book itself, and the great spiritual advantage to be gained by the devout study of its contents. Chapters two to six inclusive set forth the manner of life and regulation of conduct proper to the members of the three upper castes, who have been initiated into the Brahmin religion by the sin-removing ceremony known as the investiture with the sacred cord. I det första kapitlet är relaterat skapandet av världen genom en serie av strålning från självexisterande gudom, den mytiska ursprung i själva boken, och den stora andliga fördelar att vinna på det fromma studien i sitt innehåll. Kapitlen två till sex inclusive anges hur livet och reglering av ändamålsenliga för medlemmarna i de tre övre kasterna, som har inletts i brahminen religionen synd-bort ceremoni kallas tillsättandet med det heliga sladden. First is described the period of studentship, a time of ascetic discipline devoted to the study of the Vedas under a Brahmin teacher. Then the chief duties of the householder are rehearsed, his choice of a wife, marriage, maintenance of the sacred hearth-fire, sacrifices to the gods, feasts to his departed relatives exercise of hospitality. Först beskrivs den tid STUDENTTILLVARO, en tid av asketisk disciplin ägnas åt studier av Veda under en brahmin lärare. Då främsta uppgifterna för lägenhetsinnehavare är repeterade, hans val av hustru, äktenskap, underhåll av den heliga härden eld , offer till gudarna, fester till sin bortgångne släktingar utövandet av gästfrihet. The numerous restrictions also, regulating his daily conduct, are discussed in detail especially in regard to his dress, food, conjugal relations, and ceremonial cleanness. De många begränsningar också, är att reglera sitt dagliga beteende, diskuteras i detalj, särskilt i fråga om sin klädsel, mat, äktenskapliga relationer, och ceremoniella renhet. After this comes the description of the kind of life exacted of those who choose to spend their declining years as hermits and ascetics. Därefter följer en beskrivning av den typ av liv utkrävs av dem som väljer att tillbringa sin sjunkande år som eremiter och asketer. The seventh chapter sets forth the divine dignity and the manifold duties and responsibilities of kings, offering on the whole a high ideal of the kingly office. Sjunde kapitlet föreskriver den gudomliga värdighet och de många skyldigheter och ansvar för kungar, erbjuder på det hela taget ett högt ideal av konungslig kontoret. The eighth chapter treats of procedure in civil and criminal lawsuits and of the proper punishments to be meted out to different classes of criminals. Det åttonde kapitlet behandlar förfarande i civil-och straffrättsliga processer och för en korrekt straff som utmätts för olika typer av brottslingar. The next two chapters make known the customs and laws governing divorce, inheritance, the rights of property, the occupations lawful for each caste. De följande två kapitlen tillkännage de seder och lagar som styr skilsmässa, arv, rätten till egendom, yrken lagligt för varje kast. Chapter eleven is chiefly occupied with the various kinds of penance to be undergone by those who would rid themselves of the evil consequences of their misdeeds. Kapitel elva är huvudsakligen sysselsatt med olika typer av botgöring som genomgått en av dem som vill göra sig av med de onda följderna av sina illgärningar. The last chapter expounds the doctrine of karma, involving rebirths in the ascending or descending scale, according to the merits or demerits of the present life. Det sista kapitlet redogörs för läran om karma, där återfödelser i stigande eller fallande skala, beroende på fördelarna och nackdelarna med det nuvarande livet. The closing verses are devoted to the pantheistic scheme of salvation leading to absorption into the all-embracing, impersonal deity. De avslutande verserna ägnas åt panteistiska systemet för frälsning leder till upptag i den allomfattande, opersonlig gudom.

The "Laws of Manu" thus offers an interesting ideal picture of dornestic, social, and religious life in India under ancient Brahmin influence. Den "Laws of Manu" vilket ger en intressant idealbilden av dornestic, sociala och religiösa liv i Indien enligt gamla brahminen inflytande. The picture has its shadows. Bilden har sina skuggor. The dignity of the Brahmin caste was greatly exaggerated, while the Sudra caste was so far despised as to be excluded under pain of death from participation in the Brahmin religion. Värdigheten hos den brahminen kasten var överdriven, medan Sudra kasten var föraktad så långt att ske enligt lifsstraff från deltagande i brahminen religion. Punishments for crimes and misdemeanours were lightest when applied to offenders of the Brahmin caste, and increased in severity for the guilty members of the warrior, farmer, and serf caste respectively. Straff för brott och förseelser var lättaste när den tillämpas på lagöverträdare brahminen kast, och ökade i svårighetsgrad för de skyldiga medlemmar av krigare, jordbrukare och livegen kast respektive. Most forms of industry and practice of medicine were held in contempt, and were forbidden to both Brahmins and warriors. Flesta former av industri och verksamhet som läkare hölls i förakt, och förbjöds att både brahminer och krigare. The mind of woman was held to br fickle, sensual, and incapable of proper self-direction. Sinnet hos kvinnan ansågs br ombytliga, sensuell och oförmögna att korrekt egna val av riktning. Hence it was laid down that women were to be held in strict subjection to the end of their lives. Därför var det fastställs att kvinnor skulle hållas strikt underkastelse till slutet av sitt liv. They were not allowed to learn any of the Vedic texts, and their participation in religious rites was limited to a few insignificant acts. De fick inte lära sig något av de vediska texterna, och deras deltagande i religiösa riter var begränsat till ett fåtal obetydliga handlingar. Guilt involving penances was attributed to unintentional transgressions of law, and there was a hopeless confusion of duties of conscience with traditional customs and restrictions in large part superstitious and absurd. Guilt där botöfningar tilldelades på oavsiktliga överträdelser av lag, och det var ett hopplöst virrvarr av arbetsuppgifter samvete med traditionella seder och begränsningar till stor del vidskepliga och absurd. Yet, with all this, the ethical teachings of the "Laws of Manu" is very high, embracing almost every form of moral obligation recognized in the Christian religion. Men med allt detta är det etiska läror av "Laws of Manu" mycket hög, som omfattar nästan varje form av moralisk förpliktelse redovisas i den kristna religionen.

The "Laws of Manu" is accessible to modern readers in a number of good translations. Den "Laws of Manu" är tillgänglig för moderna läsare i ett antal bra översättningar. It was published in English dress finder the title, "The Institutes of Manu", by Sir William Jones in 1794, being the first Sanskrit work to be translated into a European tongue. Den publicerades på engelska dräkt finder titeln "The Institutes of Manu", av Sir William Jones 1794, är den första Sanskrit arbetet ska översättas till ett europeiskt språk. This version is still recognized as a work of great merit. Den här versionen är fortfarande erkänns som ett verk av stor förtjänst. In 1884 a very excellent translation, begun by AC Burnell and completed by Professor EW Hopkins, was published in London with the title, "The Ordinances of Manu". 1884 en mycket bra översättning, börjat med AC Burnell och kompletteras av professor EW Hopkins, publicerades i London med titeln "förordningarna i Manu". Two years later appeared Professor George Buhler's able version with a lengthy introduction, constituting volume xxv of the "Sacred Books of the East". Två år senare framträdde professor George Buhler's kunna version med en lång introduktion, utgör volym XXV "sakralt bokar av öst". In 1893 Professor G. Strehly published in Paris a very elegant French translation, "Les Lois de Manou" forming one of the volumes of the "Annales du Musée Guimet". 1893 Professor G. Strehly publicerades i Paris en mycket elegant fransk översättning, "Les Lois de Manou" utgör en av volymerna i "Annales du Musée Guimet".

Publication information Written by Charles F. Aiken. Information om publikation skriven av Charles F. Aiken. Transcribed by Joseph P. Thomas. Kopierat av Joseph P. Thomas. Dedicated to the memory of Mr. PR Kutty The Catholic Encyclopedia, Volume IX. Tillägnad minnet av Mr PR Kutty The Catholic Encyclopedia, Volume IX. Published 1910. År 1910. New York: Robert Appleton Company. New York: Robert Appleton Company. Nihil Obstat, October 1, 1910. Nihil Obstat, 1 oktober 1910. Remy Lafort, Censor. Remy Lafort, censurerar. Imprimatur. Imprimatur. +John M. + John M. Farley, Archbishop of New York Farley, ärkebiskop av New York

Bibliography Bibliografi

MACDONELL, Sanskrit Literature (New York, 1900); FRAZER, A Literary History of India (New York, (1898); MONIER WILLIAMS, Indian Wisdom (4th ed. London, 1803); JOHANTGEN, Ueber das Gesetzbuch des Manu (Leipzig, 1863). Macdonell, Sanskrit Literature (New York, 1900), Frazer, A Literary History of India (New York, (1898), Monier WILLIAMS, indisk Wisdom (4th ed. London, 1803); JOHANTGEN, Über das Gesetzbuch des Manu (Leipzig, 1863).


This subject presentation in the original English language Denna fråga presenteras i den ursprungliga engelska språket


Send an e-mail question or comment to us: E-mailSkicka ett e-mail eller kommentar till oss: E-post

The main BELIEVE web-page (and the index to subjects) is at De viktigaste TROR web-sida (och indexet till personer) är