Council of Ephesus Konciliet i Efesus

General Information Allmän information

The Council of Ephesus (431), the third ecumenical council of the Christian church was significant for its dogmatic decrees on the position of the Virgin Mary in the celestial hierarchy and on the nature of the incarnation of Jesus Christ. Konciliet i Efesos (431), var den tredje ekumeniska rådet av den kristna kyrkan betydelse för dess dogmatiska dekret om placeringen av Jungfru Maria i den himmelska hierarkin och på vilken typ av inkarnationen av Jesus Kristus. It was convened by the Eastern Roman Emperor Theodosius II with the approval of Pope Celestine I in order to respond to the teachings of Nestorius that Mary be considered only the "mother of Christ" and not the "mother of God" (see Nestorianism). After lengthy debates continuing even after the end of the council, the pope's representative, Cyril of Alexandria, reached an accord in which the appellation "mother of God," formally decreed by the council, was accepted by all. Det var sammankallas av östromerska kejsaren Theodosius II med godkännande av Celestinus I för att möta de läror Nestorius att Maria endast övervägas "mor i Kristus" och inte "Guds moder" (se Nestorianism). Efter långa diskussioner fortsätter även efter det att rådet nådde påvens representant, Kyrillos av Alexandria, en överenskommelse där benämningen "Guds moder" formellt beslutad av rådet, har godtagits av alla. The council also refined the dogma on the human and divine aspects of Jesus, now declared to be of two separate natures though perfectly united in Christ. Rådet justerade också dogmen om de mänskliga och gudomliga aspekter av Jesus, nu förklarats vara av två olika naturer, men helt enade i Kristus.

BELIEVE Religious Information Source web-siteTRO
Religiösa
Information
Källa
webbplats
Our List of 1,000 Religious Subjects Vår lista över 1000 religiösa Ämnesområden
E-mailE-post
In 449 another council, known in history as the latrocinium, or Robber Synod, met in Ephesus. I 449 annan råd, känd i historien som latrocinium, eller Robber Synod, träffades i Efesos. It approved the doctrines of Eutyches, which were subsequently condemned (451) at the Council of Chalcedon. Det godkände läror Eutyches, som fördömdes senare (451) vid konciliet i Chalcedon.

T. Tackett T. Tackett


Ephesus Efesos

Advanced Information Avancerad information

Ephesus was the capital of proconsular Asia, which was the western part of Asia Minor. Efesos var huvudstad i prokonsulariska Asien, vilket var den västra delen av Mindre Asien. It was colonized principally from Athens. Det koloniserades främst från Aten. In the time of the Romans it bore the title of "the first and greatest metropolis of Asia." I romartiden det bar titeln "den första och största metropol i Asien." It was distinguished for the Temple of Diana (qv), who there had her chief shrine; and for its theatre, which was the largest in the world, capable of containing 50,000 spectators. Det var mycket känd för tempel Diana (qv), som där hade sitt förnämsta helgedom, och för sin teater, som var den största i världen, som rymmer 50.000 åskådare. It was, like all ancient theatres, open to the sky. Det var, liksom alla antika teatrar, öppna mot himlen. Here were exhibited the fights of wild beasts and of men with beasts. Här visades striderna av vilda djur och män med djur. (Comp. 1 Cor. 4:9; 9:24, 25; 15:32.) Many Jews took up their residence in this city, and here the seeds of the gospel were sown immediately after Pentecost (Acts 2:9; 6:9). (Comp. 1 Kor. 4:9; 9:24, 25; 15:32.) Många judar tog upp sin vistelse i denna stad, och här är frön av evangeliet såddes omedelbart efter pingstdagen (Apg 2:9; 6 : 9).

At the close of his second missionary journey (about AD 51), when Paul was returning from Greece to Syria (18:18-21), he first visited this city. Vid slutet av sin andra missionär resa (omkring år 51), när Paulus kom tillbaka från Grekland till Syrien (18:18-21), besökte han först den här staden. He remained, however, for only a short time, as he was hastening to keep the feast, probably of Pentecost, at Jerusalem; but he left Aquila and Priscilla behind him to carry on the work of spreading the gospel. Han förblev dock endast en kort tid, så han skyndade för att fira, troligen pingstdagen i Jerusalem, men han lämnade Aquila och Priscilla bakom honom att fortsätta arbetet för att sprida evangeliet. During his third missionary journey Paul reached Ephesus from the "upper coasts" (Acts 19:1), ie, from the inland parts of Asia Minor, and tarried here for about three years; and so successful and abundant were his labours that "all they which dwelt in Asia heard the word of the Lord Jesus, both Jews and Greeks" (19:10). Probably during this period the seven churches of the Apocalypse were founded, not by Paul's personal labours, but by missionaries whom he may have sent out from Ephesus, and by the influence of converts returning to their homes. Under sin tredje missionär resa Paul nådde Efesos från "övre kuster" (Apg 19:1), dvs från den inre delarna av Mindre Asien, och stannade här i tre år, och så framgångsrik och rik var hans arbete att "alla De som bodde i Asien hörde ord från Herren Jesus, både judar och greker "(19:10). förmodligen under denna period de sju församlingarna i Uppenbarelseboken grundades, inte av Paul personliga arbete, men genom missionärer som han kan ha skickas ut från Efesos, och genom påverkan av konverterar återvända till sina hem.

On his return from his journey, Paul touched at Miletus, some 30 miles south of Ephesus (Acts 20:15), and sending for the presbyters of Ephesus to meet him there, he delivered to them that touching farewell charge which is recorded in Acts 20:18-35. Ephesus is not again mentioned till near the close of Paul's life, when he writes to Timothy exhorting him to "abide still at Ephesus" (1 Tim. 1:3). När han återvände från sin resa, rörd Paulus i Miletos, cirka 30 miles söder om Efesos (Apg 20:15), och skicka till präster i Efesos för att möta honom, höll han för dem att röra farväl kostnad som redovisas i Apostlagärningarna 20:18-35. Efesos är inte nämns igen förrän nära slutet av Paulus liv, när han skriver till Timoteus uppmanade honom att "hålla sig fortfarande i Efesos" (1 Tim. 1:3). Two of Paul's companions, Trophimus and Tychicus, were probably natives of Ephesus (Acts 20:4; 21:29; 2 Tim. 4:12). Två av Paulus följeslagare Trophimus och Tychicus, var förmodligen födda i Efesos (Apg 20:4, 21:29, 2 Tim. 4:12). In his second epistle to Timothy, Paul speaks of Onesiphorus as having served him in many things at Ephesus (2 Tim. 1:18). I sitt andra brev till Timoteus, talar Paulus om Onesiphorus ha tjänat honom i många saker i Efesos (2 Tim. 1:18). He also "sent Tychicus to Ephesus" (4:12), probably to attend to the interests of the church there. Han "skickade Tychicus till Efesos" (4:12), troligtvis för att sköta intressen kyrkan där. Ephesus is twice mentioned in the Apocalypse (1:11; 2:1). Efesos är dubbelt nämns i Uppenbarelseboken (1:11, 2:1). The apostle John, according to tradition, spent many years in Ephesus, where he died and was buried. Aposteln Johannes, enligt traditionen, tillbringade många år i Efesos, där han dog och begravdes. A part of the site of this once famous city is now occupied by a small Turkish village, Ayasaluk, which is regarded as a corruption of the two Greek words, hagios theologos; ie, "the holy divine." En del av platsen för denna gång berömda Staden är numera bebos av en liten turkisk by, Ayasaluk, som betraktas som en förvrängning av två grekiska ord, Hagios Theologos, dvs "den heliga gudomliga."

(Easton Illustrated Dictionary) (Easton illustrerad ordbok)


The Council of Ephesus - 431 AD Konciliet i Efesos - 431 AD

Advanced Information Avancerad information

Contents Innehåll

  1. Introduction Inledning
  2. Second letter of Cyril to Nestorius - approved Andra skrivelse Kyrillos att Nestorius - godkänd
  3. Second letter of Nestorius to Cyril - condemned Andra skrivelse av Nestorius att Cyril - dömda
  4. Third letter of Cyril to Nestorius - approved Tredje bokstaven i Kyrillos att Nestorius - godkänd
  5. The judgment against Nestorius Domen mot Nestorius
  6. Synodical letter about the expulsion of the eastern bishops (et al.) Synodical brev om utvisning av östra biskopar (et al.)
  7. Definition of the faith at Nicaea [6th session 22 July 431] Definition av tron i Nicaea [6. Sammanträde 22 juli 431]
  8. Definition against the impious Messalians or Euchites Definition mot de ogudaktiga Messalians eller Euchites
  9. Resolution : that the bishops of Cyprus may themselves conduct ordinations Upplösning: att biskoparna i Cypern får själva utföra prästvigningarna
  10. Formula of union between Cyrill and John of Antioch Formel för union mellan Cyrill och Johannes av Antiochia
  11. Letter of Cyril to John of Antioch about peace Skrivelse av Cyril till Johannes av Antiokia om fred
  12. Excerpt from the Council of Chalcedon accepting the Letter of Cyril to John of Antioch about peace. Utdrag från konciliet i Kalcedon acceptera Letter of Kyrillos till Johannes av Antiochia om fred.

Introduction Inledning

Nestorius , who had been condemned in a council at Rome on 11 August 430, asked the emperor Theodosius II to summon this council. Nestorius, som hade dömts i ett möte i Rom den 11 augusti 430, bad kejsar Theodosius II att kalla detta råd. The emperor therefore decided to summon it together with his co-emperor Valentinian III and with the agreement of Pope Celestine I . Theodosius's letter of 19 November 430 requested all those who had been summoned to be present at Ephesus on 7 June 431, the feast of Pentecost. Kejsaren beslöt därför att kalla det tillsammans med sin co-kejsaren Valentinianus III och i samförstånd med Celestinus jag. Theodosius skrivelse av den 19 november 430 anmodade alla dem som hade kallats att närvara vid Efesos den 7 juni 431, fest Pingst.

On 22 June, however, Den 22 juni, dock

  • before the arrival either of the Roman legates or the eastern bishops led by John of Antioch , före ankomst antingen av den romerska diplomater eller östra biskopar under ledning av Johannes av Antiokia
  • Cyril of Alexandria began the council. Kyrillos av Alexandria började fullmäktige.
  • Nestorius was summoned three times but did not come. Nestorius kallades tre gånger men kom inte.
  • His teaching was examined and judgment passed upon it, which 197 bishops subscribed at once and others later accepted. Hans undervisning var över och dom gick på det, vilken 197 biskopar abonnerat på en gång och andra senare accepteras.

    Shortly afterwards John of Antioch and the easterners arrived: they refused communion with Cyril and set up another council. The Roman legates (the bishops Arcadius and Projectus and the priest Philip), on arriving, joined Cyril and confirmed the sentence against Nestorius. Kort därefter Johannes av Antiokia och easterners kom: de vägrade gemenskap med Cyril och bildade ett annat råd. Den romerska sändebud (biskoparna Arcadius och Projectus och prästen Philip), om ankommande gick Cyril och bekräftade domen mot Nestorius. Then the council in its fifth session on 17 July excommunicated John and his party. Då rådet i sitt femte möte den 17 juli bannlyst John och hans parti.

    The documents of the Cyrilline council , the only one which is ecumenical , are included below and are as follows. Handlingar från Cyrilline rådet, den enda som är ekumenisk, finns beskrivna och är följande.

    1. The central dogmatic act of the council is its judgment about whether the second letter of Cyril to Nestorius, or Nestorius's second letter to Cyril, was in conformity with the Nicene creed which was recited at the opening of the council's proceedings. Den centrala dogmatiska rådsakt är domen om huruvida den andra skrivelsen Kyrillos av Nestorius, eller Nestorius andra skrivelse till Cyril, var i överensstämmelse med Nicene trosbekännelse som läste vid öppnandet av rådets arbete.
      • Cyril's letter was declared by the fathers to be in agreement with Nicaea, Cyril brev förklarades av fäder att vara överens med Nicaea,
      • Nestorius's was condemned Nestorius's dömdes
      Both are here printed. Båda är här tryckt. Mention is made of Cyril's letter in the definition of Chalcedon. Nämns Kyrillos brev i definitionen av Chalcedon.
    2. The 12 anathemas and the preceding explanatory letter, which had been produced by Cyril and the synod of Alexandria in 430 and sent to Nestorius, were read at Ephesus and included in the proceedings . De 12 bannlysningar och föregående förklarande brev, som var tillverkade av Kyrillos och synoden i Alexandria år 430 och skickas till Nestorius, lästes i Efesos och ingår i förfarandet.
    3. The decision about Nestorius. Beslutet om Nestorius.
    4. The letter of the council advising all the bishops, clergy and people about the condemnation of John of Antioch; and some paragraphs dealing with the discipline of the Nestorian party. Skrivelsen av rådet med en uppmaning alla biskopar, präster och människor om fördömandet av Johannes av Antiokia, och några stycken som handlar om disciplin Nestorianska part.
    5. A decree on the faith, approved in the sixth session on 22 July, which confirmed the Nicene creed, ordered adherence to that alone and forbade the production of new creeds. Ett dekret om tron, som godkänts i sjätte session den 22 juli, som bekräftade Nicene trosbekännelse, beordrade att ansluta sig till det ensam och förbjöd framställning av nya trosuppfattningar.
    6. A definition against the Messalians. En definition mot Messalians.
    7. A decree about the autonomy of the church of Cyprus. Ett dekret om självständighet kyrkan Cypern.

    Both councils sent legates to the emperor Theodosius, who approved neither and sent the bishops away. Båda råden skickade sändebud till kejsaren Theodosius, som godkändes varken och skickade biskoparna bort. Nestorius had already been given permission to revisit his monastery at Antioch, and on 25 October 431 Maximianus was ordained patriarch at Constantinople. The decrees of the council were approved by Pope Sixtus III shortly after his own ordination on 31 July 432. Nestorius hade redan fått tillstånd att besöka klostret i Antiochia, och den 25 oktober 431 Maximianus vigdes patriarken i Konstantinopel. Dekreten rådets godkändes av påven Sixtus III kort efter sin ordination den 31 juli 432.

    The reconciliation between the Cyrilline party and the eastern bishops was not easy. Försoning mellan Cyrilline parten och östra biskopar var inte lätt. In the end, on 23 April 433, Cyril and John of Antioch made peace. Till slut gjorde fred den 23 april 433, Cyril och Johannes av Antiokia. John's profession of faith was accepted by Cyril and became the doctrinal formula of union. John's trosbekännelse godtogs av Cyril och blev läromässiga formel union. It is included here, together with Cyril's letter in which he at some length praises John's profession and accepts it, adding to it some explanation about his own expressions; this letter is mentioned in the definition of Chalcedon. Det är med här, tillsammans med Cyril brev i vilket han utförligt hyllar John's yrke och accepterar detta och till det några förklaringar om sitt eget uttryck, detta brev nämns i definitionen av Chalcedon. Shortly afterwards, probably in 436, Nestorius was definitely sent into exile by the emperor . Kort därefter, troligen i 436, var Nestorius definitivt skickades i exil av kejsare.

    The English translation is from the Greek text, which is the more authoritative version. Den engelska översättningen är från den grekiska texten, vilket är mest auktoritativa versionen.


    Second letter of Cyril to Nestorius Andra skrivelse Kyrillos att Nestorius

    [Declared by the council of Ephesus to be in agreement with Nicaea] [Förklarades av rådet i Efesos att vara överens med Nicaea]

    Cyril sends greeting in the Lord to the most religious and reverend fellow-minister Nestorius Cyril skickar hälsning i Herren till de mest religiösa och högvördig karl-minister Nestorius

    I understand that there are some who are talking rashly of the reputation in which I hold your reverence, and that this is frequently the case when meetings of people in authority give them an opportunity. Jag förstår att det finns en del som talar obetänksamt av det anseende som jag håller er vördnad, och att detta ofta är fallet när möten med makthavare ge dem en chans. I think they hope in this way to delight your ears and so they spread abroad uncontrolled expressions. Jag tror de hoppas på detta sätt att glädja dina öron och så de sprids utomlands okontrollerat uttryck. They are people who have suffered no wrong, but have been exposed by me for their own profit, one because he oppressed the blind and the poor, a second because he drew a sword on his mother, a third because he stole someone else's money in collusion with a maidservant and since then has lived with such a reputation as one would hardly wish for one's worst enemy. De är människor som har lidit något fel, men har varit utsatta av mig för sin egen vinning, en för att han förtryckte de blinda och de fattiga, en sekund för att han drog ett svärd i sin mamma, en tredje för att han vann någon annans pengar i maskopi med en piga och sedan dess har levt med ett sådant rykte som man skulle knappast önska sin värsta fiende. For the rest I do not intend to spend more words on this subject in order not to vaunt my own mediocrity above my teacher and master or above the fathers. För övrigt tänker jag inte spendera fler ord om denna fråga för att inte skryta min egen medelmåttighet över mina lärare och mästare eller över fäder. For however one may try to live, it is impossible to escape the malice of evil people, whose mouths are full of cursing and bitterness and who will have to defend themselves before the judge of all. För Hur man än försöker att leva, är det omöjligt att undgå illvilja av onda människor, vars mun är full av förbannelse och bitterhet och som blir tvungna att försvara sig inför domaren för alla.

    But I turn to a subject more fitting to myself and remind you as a brother in Christ always to be very careful about what you say to the people in matters of teaching and of your thought on the faith. Men vänder jag mig till ett ämne mer passande för mig och påminna dig som en broder i Kristus alltid att vara mycket försiktig med vad du säger till folk i frågor som rör undervisning och din tanke om tro. You should bear in mind that to scandalise even one of these little ones that believe in Christ lays you open to unendurable wrath. Du bör ha i åtanke att till scandalise ännu en av dessa små som tror på Kristus lägger dig för outhärdlig vrede. If the number of those who are distressed is very large, then surely we should use every skill and care to remove scandals and to expound the healthy word of faith to those who seek the truth. Om antalet personer som är bekymrade är mycket stort, så måste vi använda alla skicklighet och omsorg för att avlägsna skandaler och att förklara den friska Trosrörelsen till dem som söker sanningen. The most effective way to achieve this end will be zealously to occupy ourselves with the words of the holy fathers , to esteem their words, to examine our words to see if we are holding to their faith as it is written, to conform our thoughts to their correct and irreproachable teaching. Det mest effektiva sättet att uppnå detta mål kommer att vara nitiskt att sysselsätta oss med ord av den heliga fäder, aktning sina ord, för att undersöka våra ord att se om vi håller sin tro såsom det är skrivet, att följa våra tankar till deras korrekta och oklanderligt undervisning.

    The holy and great synod, therefore, stated that Den heliga och stora synod, därför, uppgav att

  • 1. 1. the only begotten Son, begotten of God the Father according to nature, true God from true God, the light from the light, the one through whom the Father made all things, came down, became incarnate, became man, den enfödde Sonen, född av Gud Fadern enligt art, sann Gud av sann Gud, ljus av ljus, en hjälp som Fadern har gjort allt, kom ner, blev människa, blev människa,
  • 2. 2. suffered, rose on the third day and ascended to heaven . lidit ökade den tredje dagen och uppsteg till himlen.

  • 1. 1. We too ought to follow these words and these teachings and consider what is meant by saying that the Word from God took flesh and became man. Vi borde också följa dessa ord och dessa läror och fundera över vad som menas med att säga att ord från Gud tog kött och blev människa. For we do not say that the nature of the Word was changed and became flesh, nor that he was turned into a whole man made of body and soul. För vi säger inte att den typ av Word ändrades och blev människa, inte heller att han förvandlades till en hel människa består av kropp och själ. Rather do we claim that the Word in an unspeakable, inconceivable manner united to himself hypostatically flesh enlivened by a rational soul, and so became man and was called son of man, not by God's will alone or good pleasure, nor by the assumption of a person alone. Snarare gör vi gällande att ordet i ett obeskrivligt, ofattbart sätt förenad med sig hypostatically kött livade av en förnuftig själ, och så blev man och kallades människobarn, inte av Guds vilja ensam eller välbehag, eller av antagandet om en person ensam. Rather did two different natures come together to form a unity , and from both arose one Christ, one Son. Snarare var det två olika naturer gått samman för att bilda en samlingsregering, och från båda uppstod en Kristus, en son. It was not as though the distinctness of the natures was destroyed by the union , but divinity and humanity together made perfect for us one Lord and one Christ, together marvellously and mysteriously combining to form a unity. Det var inte som om skillnad i naturens förstördes av facket, men gudomlighet och mänsklighet tillsammans blir perfekt för oss en Herre och en Kristus, tillsammans underbart och hemlighetsfullt samverkar för att bilda en enhet. So he who existed and was begotten of the Father before all ages is also said to have been begotten according to the flesh of a woman, without the divine nature either beginning to exist in the holy virgin, or needing of itself a second begetting after that from his Father. Så han som fanns och var född av Fadern före all tid sägs också ha fött enligt köttet av en kvinna, utan den gudomliga naturen antingen börjar att existera i den heliga jungfrun, eller behöver i sig ett andra avla efter detta av sin far. (For it is absurd and stupid to speak of the one who existed before every age and is coeternal with the Father, needing a second beginning so as to exist.) The Word is said to have been begotten according to the flesh, because for us and for our salvation he united what was human to himself hypostatically and came forth from a woman. (För det är absurt och dumt att tala om den som fanns före alla åldrar och är coeternal med Fadern, som behöver en andra början så att existera.) Ordet lär ha varit född efter köttet, eftersom det för oss och för vår frälsning han förenat vad var människa att själv hypostatically och kom ut från en kvinna. For he was not first begotten of the holy virgin, a man like us, and then the Word descended upon him; but from the very womb of his mother he was so united and then underwent begetting according to the flesh, making his own the begetting of his own flesh. För han var inte förstfödde av den heliga jungfrun, en man som oss, och sedan Ordet sänker sig ned över honom, men från allra sköte hans mor var han förenat det och sedan genomgick avla enligt köttet, gör han äger avla hans eget kött.

  • 2. In a similar way we say that he suffered and rose again, not that the Word of God suffered blows or piercing with nails or any other wounds in his own nature (for the divine, being without a body, is incapable of suffering), but because the body which became his own suffered these things, he is said to have suffered them for us. 2. På samma sätt säger vi att han led och uppstod, inte att Guds ord drabbats av slag eller piercing med spik eller andra sår i sin egen natur (för det gudomliga, att vara utan en kropp, är oförmögen att lida) , men eftersom kroppen som blev hans egen lidit detta, är han sade sig ha lidit dem för oss. For he was without suffering, while his body suffered. För han var utan lidande, medan hans kropp har lidit. Something similar is true of his dying. Något liknande gäller för sin döende. For by nature the Word of God is of itself immortal and incorruptible and life and life-giving, but since on the other hand his own body by God's grace, as the apostle says, tasted death for all, the Word is said to have suffered death for us, not as if he himself had experienced death as far as his own nature was concerned (it would be sheer lunacy to say or to think that), but because, as I have just said, his flesh tasted death. För sakens natur att Guds Ord är i sig odödlig och omutlig och liv och livgivande, men eftersom å andra sidan sin egen kropp genom Guds nåd, som aposteln säger, smakade döden för alla, är Ordet sägs ha lidit döden för oss, inte som om han själv hade upplevt döden så långt som hans egen natur rörde (det skulle vara rena galenskapen att säga eller tänka det), men eftersom det, som jag just har sagt, hans kött smakade döden. So too, when his flesh was raised to life, we refer to this again as his resurrection, not as though he had fallen into corruption--God forbid--but because his body had been raised again. Så även när hans kropp togs upp till liv, hänvisar vi till det igen eftersom hans uppståndelse, inte som om han hade fallit i korruption - Gud förbjude - utan för att hans kropp hade tagits upp igen.

    So we shall confess one Christ and one Lord. Så vi ska bekänna en Kristus och en Herre. We do not adore the man along with the Word, so as to avoid any appearance of division by using the word "with". Vi tillber inte mannen tillsammans med Word, så att undvika uppkomsten av splittring genom att använda ordet "med". But we adore him as one and the same, because the body is not other than the Word, and takes its seat with him beside the Father, again not as though there were two sons seated together but only one, united with his own flesh. If, however, we reject the hypostatic union as being either impossible or too unlovely for the Word, we fall into the fallacy of speaking of two sons . Men vi dyrkar honom som en och samma, eftersom kroppen inte är annat än Ordet, och tar sin plats med honom bredvid Fadern, återigen inte som om det fanns två söner sitta tillsammans utan endast ett enat med sin egen kropp. Om vi dock förkasta hypostatic union som antingen omöjligt eller alltför unlovely för Word, faller vi i villfarelsen att tala om två söner. We shall have to distinguish and speak both of the man as honoured with the title of son, and of the Word of God as by nature possessing the name and reality of sonship, each in his own way. Vi måste skilja ut och talar både om mannen som hedrades med titeln son, och av Guds Ord som av naturen har de namn och verklighet sonskap, var och en på sitt sätt. We ought not, therefore, to split into two sons the one Lord Jesus Christ. Vi bör därför inte att delas upp i två söner på en enda Herre Jesus Kristus. Such a way of presenting a correct account of the faith will be quite unhelpful, even though some do speak of a union of persons. Ett sådant sätt att presentera en korrekt hänsyn till tro kommer att vara ganska föga, även om vissa talar om en union av personer. For scripture does not say that the Word united the person of a man to himself, but that he became flesh. För Skriften säger inte att Word United personen en man för sig själv, men att han blev människa. The Word's becoming flesh means nothing else than that he partook of flesh and blood like us; he made our body his own, and came forth a man from woman without casting aside his deity, or his generation from God the Father, but rather in his assumption of flesh remaining what he was. Ordet har blivit kött betyder ingenting annat än att han åt av kött och blod som oss, han gjorde vår kropp sin egen, och kom fram en man från kvinna utan kastade bort hans gudom eller hans generation från Gud Fadern, utan snarare i dennes Övertagande av fruktköttet är vad han var.

    This is the account of the true faith everywhere professed . Detta är berättelsen om den sanna tron överallt bekände. So shall we find that the holy fathers believed. Så skall vi finna att den heliga fäder trott. So have they dared to call the holy virgin, mother of God , not as though the nature of the Word or his godhead received the origin of their being from the holy virgin, but because there was born from her his holy body rationally ensouled, with which the Word was hypostatically united and is said to have been begotten in the flesh. Så har de vågat kalla den heliga jungfrun, Guds moder, inte som om den typ av Word eller hans gudomen fick ursprunget för att de från den heliga jungfrun, men eftersom det föddes ur hennes hans heliga kropp rationellt ensouled, med där ordet var enat hypostatically och sägs ha fött i köttet. These things I write out of love in Christ exhorting you as a brother and calling upon you before Christ and the elect angels, to hold and teach these things with us, in order to preserve the peace of the churches and that the priests of God may remain in an unbroken bond of concord and love. Dessa saker skriver jag av kärlek i Kristus manar dig som en bror och som uppmanar dig före Kristus och de utvalda änglarna att ha och lära dessa saker med oss, för att bevara freden i kyrkorna och att prästerna Guds får kvar i en obruten Bond av endräkt och kärlek.


    Second letter of Nestorius to Cyril Andra skrivelse av Nestorius att Kyrillos

    [condemned by the council of Ephesus] [fördömts av kyrkomötet i Efesos]

    Nestorius sends greeting in the Lord to the most religious and reverend fellow-minister Cyril. Nestorius skickar hälsning i Herren till de mest religiösa och högvördig karl-minister Cyril. I pass over the insults against us contained in your extraordinary letter. Jag passerar via förolämpningar mot oss som finns i din extraordinära brev. They will, I think, be cured by my patience and by the answer which events will offer in the course of time. De kommer, tror jag, botas med mitt tålamod och det svar som händelserna kommer att erbjuda under tiden. On one matter, however, I cannot be silent, as silence would in that case be very dangerous. På en fråga kan jag dock inte vara tyst, så tyst skulle i så fall vara väldigt farligt. On that point, therefore avoiding longwindedness as far as I can, I shall attempt a brief discussion and try to be as free as possible from repelling obscurity and undigestible prolixity. På denna punkt och att därmed undvika longwindedness såvitt jag kan ska jag försöka en kort diskussion och försöka vara så fri som möjligt från avvärja dunkel och undigestible prolixity. I shall begin from the wise utterances of your reverence, setting them down word for word. Jag skall börja från kloka uttalanden av din vördnad, inställningen ner dem ordagrant. What then are the words in which your remarkable teaching finds expression ? Vilka är då de ord som dina anmärkningsvärt undervisning kommer till uttryck?

    "The holy and great synod states that the only begotten Son, begotten of God the Father according to nature, true God from true God, the light from the light, the one through whom the Father made all things, came down, became incarnate, became man, suffered, rose." "Den heliga och stora synoden att den enfödde Sonen, född av Gud Fadern enligt art, sann Gud av sann Gud, ljus av ljus, en hjälp som Fadern har gjort allt, kom ner, blev människa, blev människa, lidit, rose. "

    These are the words of your reverence and you may recognise them. Dessa ord din vördnad och du kan känna igen dem. Now listen to what we say, which takes the form of a brotherly exhortation to piety of the type of which the great apostle Paul gave an example in addressing his beloved Timothy: "Attend to the public reading of scripture, to preaching, to teaching. For by so doing you will save both yourself and your hearers". Lyssna nu på vad vi säger, som har formen av en broderlig uppmaning till fromhet av den typ som den store aposteln Paulus gav ett exempel att ta itu med sin älskade Timothy: "Sköt allmänheten läsning av Skriften, att predika, att undervisa. För på så sätt sparar både dig själv och dina åhörare ". Tell me, what does "attend" mean? Säg mig, vad betyder "gå" betyder? By reading in a superficial way the tradition of those holy men (you were guilty of a pardonable ignorance), you concluded that they said that the Word who is coeternal with the Father was passible. Genom att läsa på ett ytligt sätt traditionen av dessa heliga män (du var skyldig till en ursäktlig okunnighet) fann man att de sa att Ordet som är coeternal med Fadern var passible. Please look more closely at their language and you will find out that that divine choir of fathers never said that the consubstantial godhead was capable of suffering, or that the whole being that was coeternal with the Father was recently born, or that it rose again, seeing that it had itself been the cause of resurrection of the destroyed temple. Titta närmare på deras språk och du kommer att finna att denna gudomliga kör av papporna aldrig sagt att konsubstantiella Gudomen kunde lidande, eller att det hela var att var coeternal med Fadern föddes nyligen, eller att den steg igen, såg att den hade själv varit orsak till uppståndelse förstörda templet. If you apply my words as fraternal medicine, I shall set the words of the holy fathers before you and shall free them from the slander against them and through them against the holy scriptures. Om du använder mina ord som broderlig medicin, ska jag sätta ord på det heliga fäder före er och skall befria dem från förtal mot dem och genom dem mot de heliga skrifterna.

    "I believe", they say, "also in our Lord Jesus Christ, his only begotten Son". "Jag tror", säger de, "även i vår Herre Jesus Kristus, hans enfödde Son". See how they first lay as foundations "Lord" and "Jesus" and "Christ" and "only begotten" and "Son", the names which belong jointly to the divinity and humanity. Se hur de låg först som stiftelser "Herre" och "Jesus" och "Kristus" och "enfödde" och "Son", de namn som tillhör tillsammans med gudomlighet och mänsklighet. Then they build on that foundation the tradition of the incarnation and resurrection and passion. Då de bygger på att stiftelsen traditionen av inkarnationen och uppståndelsen och passion. In this way, by prefixing the names which are common to each nature, they intend to avoid separating expressions applicable to sonship and lordship and at the same time escape the danger of destroying the distinctive character of the natures by absorbing them into the one title of "Son". På detta sätt, genom förutfastställa namn som är gemensamma för varje art, men de avser att undvika att skilja uttryck som gäller för sonskap och herravälde och samtidigt undgå risken att förstöra särskiljningsförmåga av naturens genom att suga upp dem i en titel "Son". In this Paul was their teacher who, when he remembers the divine becoming man and then wishes to introduce the suffering, first mentions "Christ", which, as I have just said, is the common name of both natures and then adds an expression which is appropriate to both of the natures. I detta Paulus var deras lärare som, när han minns den gudomliga blir mannen och sedan vill införa lidande, första nämner "Kristus", vilket, som jag just har sagt, är den gemensamma benämningen på både natur och sedan lägger till ett uttryck som är lämpligt att båda naturer. For what does he say ? För vad säger han? "Have this mind among yourselves, which is yours in Christ Jesus who though he was in the form of God, did not count equality with God a thing to be grasped", and so on until, "he became obedient unto death, even death on a cross". "Har denna tanke hos er, vilken är din i Kristus Jesus, som om han var i form av Gud, inte räkna jämlikhet med Gud sak att gripas", och så vidare, tills han blev lydig ända till döden, döden på ett kors ". For when he was about to mention the death, to prevent anyone supposing that God the Word suffered, he says "Christ", which is a title that expresses in one person both the impassible and the passible natures, in order that Christ might be called without impropriety both impassible and passible impassible in godhead, passible in the nature of his body. För när han skulle tala om döden, att förhindra att någon antar att Guds Ord har lidit, säger han "Kristus", vilket är en titel som uttrycker i en person för såväl den ogenomträngliga och passible naturer, så att Kristus kan kallas utan oegentligheter både ogenomträngliga och passible ogenomträngliga i gudomen, passible karaktären av hans kropp.

    I could say much on this subject and first of all that those holy fathers, when they discuss the economy, speak not of the generation but of the Son becoming man. Jag skulle kunna säga mycket om detta ämne och först och främst att dessa heliga fäder, när de diskuterar ekonomin, talar inte för den generation utan Sonen blir människa. But I recall the promise of brevity that I made at the beginning and that both restrains my discourse and moves me on to the second subject of your reverence. Men jag minns det löfte korthetens som jag gjorde i början och att båda håller fast mina diskurs och flyttar mig till den andra föremål i din vördnad. In that I applaud your division of natures into manhood and godhead and their conjunction in one person. I att jag applåderar din division av naturens in mandom och gudomen och deras samverkan i en person. I also applaud your statement that God the Word needed no second generation from a woman, and your confession that the godhead is incapable of suffering. Jag applåderar också ert uttalande om att Guds Ord behövs inga andra generationen från en kvinna, och din bekännelse att gudomen är oförmögen att lidande. Such statements are truly orthodox and equally opposed to the evil opinions of all heretics about the Lord's natures. Sådana uttalanden är verkligen ortodoxa och lika emot det onda åsikter från alla kättare om Herrens naturer. If the remainder was an attempt to introduce some hidden and incomprehensible wisdom to the ears of the readers, it is for your sharpness to decide. Om resten var ett försök att införa vissa dolda och obegripliga vishet till öronen av läsarna är det för din skärpa att avgöra. In my view these subsequent views seemed to subvert what came first. Enligt min mening dessa framtida åsikter tycktes omstörta vad som kom först. They suggested that he who had at the beginning been proclaimed as impassible and incapable of a second generation had somehow become capable of suffering and freshly created, as though what belonged to God the Word by nature had been destroyed by his conjunction with his temple or as though people considered it not enough that the sinless temple, which is inseparable from the divine nature, should have endured birth and death for sinners, or finally as though the Lord's voice was not deserving of credence when it cried out to the Jews: "Destroy this temple and in three days I will raise it up.'' He did not say, "Destroy my godhead and in three days it will be raised up." De föreslog att han som i början varit proklamerades som ogenomträngliga och oförmögen att en andra generation hade på något sätt kunna leva lidande och nyligen skapade, som att det hörde till Guds Ord av naturen hade förstörts av hans tillsammans med sina tempel eller som om människor ansåg det inte tillräckligt att syndfria templet, som är oskiljaktig från den gudomliga naturen, borde ha stått ut med födelse och död för syndare, eller slutligen som om Herrens röst var inte förtjänar tilltro när det ropade till judarna: "Förstör detta tempel och i tre dagar kommer jag att lyfta upp det.''Han sa inte "Förstör mina gudomen och i tre dagar blir det upp dig."

    Again I should like to expand on this but am restrained by the memory of my promise. Återigen vill jag tillägga en sak, men jag är fast med minnet av mitt löfte. I must speak therefore but with brevity. Jag måste tala alltså men med kort. Holy scripture, wherever it recalls the Lord's economy, speaks of the birth and suffering not of the godhead but of the humanity of Christ, so that the holy virgin is more accurately termed mother of Christ than mother of God . Heliga Skrift, där det påminner Herrens ekonomi, talar om födelse och lidande inte i gudomen, utan av mänskligheten av Kristus, så att den heliga jungfrun är mer korrekt kallas mor till Kristus än Guds moder. Hear these words that the gospels proclaim: "The book of the generation of Jesus Christ, son of David, son of Abraham." Höra dessa ord som evangelierna förkunnar: "Boken om uppkomsten av Jesus Kristus, Davids son, son till Abraham." It is clear that God the Word was not the son of David. Det är tydligt att Gud Ordet var inte Davids son. Listen to another witness if you will: "Jacob begat Joseph, the husband of Mary, of whom was born Jesus, who is called the Christ. " Consider a further piece of evidence: "Now the birth of Jesus Christ took place in this way. When his mother Mary had been betrothed to Joseph, she was found to be with child of the holy Spirit." Lyssna på ett annat vittne om du vill: "Jakob födde Josef, Marias man, varav föddes Jesus, som kallas Kristus." Överväga ytterligare bevis: "Nu Jesu Kristi födelse skedde på detta sätt . När hans mor Maria hade blivit trolovad med Josef, befanns hon vara med barn av den heliga Anden. " But who would ever consider that the godhead of the only begotten was a creature of the Spirit? Men vem skulle någonsin anser att Gudomen av enfödde var en skapelse av Anden? Why do we need to mention: "the mother of Jesus was there"? Varför behöver vi nämna: "Jesu mor var där"? And again what of: "with Mary the mother of Jesus"; or "that which is conceived in her is of the holy Spirit"; and "Take the child and his mother and flee to Egypt"; and "concerning his Son, who was born of the seed of David according to the flesh"? Och vidare vad för: "med Maria, Jesu mor", eller "det som är tänkt i henne är av den Helige Ande" och "Ta barnet och hans mor och fly till Egypten" och "om hans son, som föddes av utsäde av David efter köttet "? Again, scripture says when speaking of his passion: "God sending his own Son in the likeness of sinful flesh and for sin, he condemned sin in the flesh"; and again "Christ died for our sins" and "Christ having suffered in the flesh"; and "This is", not "my godhead", but "my body, broken for you". Igen, säger Skriften då han talar om sin passion: "Gud sänder sin Son i syndigt kötts gestalt och för synd Han fördömde synden i köttet", och återigen "Kristus dog för våra synder" och "Kristus har lidit i kött "och" Det här är ", inte" min gudomen ", men" min kropp, bruten för dig ".

    Ten thousand other expressions witness to the human race that they should not think that it was the godhead of the Son that was recently killed but the flesh which was joined to the nature of the godhead. Tio tusen andra uttryck vittne för mänskligheten att de inte skulle tro att det var Gudomen Sonens som dödades nyligen men köttet som anslöt sig till den typ av gudomen. (Hence also Christ calls himself the lord and son of David: " 'What do you think of the Christ ? Whose son is he ?' They said to him, 'The son of David.' Jesus answered and said to them, 'How is it then that David inspired by the Spirit, calls him Lord, saying, "The Lord said to my Lord, sit at my right hand"?'". He said this as being indeed son of David according to the flesh, but his Lord according to his godhead.) The body therefore is the temple of the deity of the Son, a temple which is united to it in a high and divine conjunction, so that the divine nature accepts what belongs to the body as its own. (Därför är det också Kristus kallar sig Herren och son David: "Vad tycker du om Kristus? Vems son är han?" De sade till honom: "Davids son." Jesus svarade och sade till dem: "Hur är det då att David inspirerat av Anden, kallar honom Herre och sade: "Herren sade till min Herre, sitta på min högra sida "?'". Han sa att detta är verkligen Davids son, enligt köttet, men hans Lord enligt hans gudomlighet.) Kroppen därför är ett tempel åt gudomen Sonens ett tempel som är förenad med det i en hög och gudomlig förening, så att den gudomliga naturen accepterar vad som hör till det organ som sin egen. Such a confession is noble and worthy of the gospel traditions. En sådan bekännelse är ädelt och värdigt evangeliet traditioner. But to use the expression "accept as its own" as a way of diminishing the properties of the conjoined flesh, birth, suffering and entombment, is a mark of those whose minds are led astray, my brother, by Greek thinking or are sick with the lunacy of Apollinarius and Arius or the other heresies or rather something more serious than these. Men att använda uttrycket "accepterar som sitt eget" som ett sätt att minska de egenskaper sammankopplade kött, födelse, lidande och BEGRAVNING, är ett varumärke av dem vars hjärnor är förledda, min bror, enligt grekisk tänkande eller är sjuka med the vansinne Apollinarius och Arius eller andra kätterier eller snarare något mer allvarligt än dessa.

    For it is necessary for such as are attracted by the name "propriety" to make God the Word share, because of this same propriety, in being fed on milk, in gradual growth, in terror at the time of his passion and in need of angelical assistance. Ty det är nödvändigt för dem som lockas av namnet "anständighet" att göra Guds Ord aktie, på grund av samma anständighet, av att utfodras med mjölk, i gradvis tillväxt, i skräck vid tidpunkten för hans passion och i behov av angelical bistånd. I make no mention of circumcision and sacrifice and sweat and hunger, which all belong to the flesh and are adorable as having taken place for our sake. Jag gör ingenting om omskärelse och offer och svett och hunger, som alla hör till köttet och är bedårande ha ägt rum för vår skull. But it would be false to apply such ideas to the deity and would involve us in just accusation because of our calumny. Men det vore falskt att tillämpa sådana idéer till gudomen och skulle engagera oss i just anklagelse grund av vår förtal.

    These are the traditions of the holy fathers . Dessa traditioner heliga fäder. These are the precepts of the holy scriptures . Dessa är buden i de heliga skrifterna. In this way does someone write in a godly way about the divine mercy and power, "Practise these duties, devote yourself to them, so that all may see your progress''. This is what Paul says to all. The care you take in labouring for those who have been scandalised is well taken and we are grateful to you both for the thought you devote to things divine and for the concern you have even for those who live here. But you should realise that you have been misled either by some here who have been deposed by the holy synod for Manichaeism or by clergy of your own persuasion. In fact the church daily progresses here and through the grace of Christ there is such an increase among the people that those who behold it cry out with the words of the prophet, "The earth will be filled with the knowledge of the Lord as the water covers the sea". As for our sovereigns, they are in great joy as the light of doctrine is spread abroad and, to be brief, because of the state of all the heresies that fight against God and of the orthodoxy of the church, one might find that verse fulfilled "The house of Saul grew weaker and weaker and the house of David grew stronger and stronger". På detta sätt är att skriva någon på ett gudomligt sätt om gudomlig nåd och kraft, "Öva dessa tullar, ägna dig åt dem, så att alla kan se dina framsteg''. Det är vad Paulus säger till alla. Vården du tar i möda för dem som har chockats är väl avvägda och vi är tacksamma för er båda för tanken att du lägger ner på det gudomliga och för den oro man har även för dem som bor här. Men du måste inse att du har blivit vilseledda antingen av någon här som har avsatts av den heliga synoden för Manichaeism eller präster egen övertygelse. Faktum kyrkan fortskrider dagligen här och genom Kristi nåd finns en sådan ökning bland folket att de som ser den ropar med orden av profeten, "Jorden kommer att fyllas med kunskap om Herren som vattnet täcker havet". När det gäller vår härskare, de har stor glädje som mot bakgrund av läran sprids utomlands, att vara kort, på grund av situationen för alla de villfarelser som bekämpar Gud och ortodoxa kyrkan, kan man tycka att vers uppfyllda "The house of Saul blev svagare och svagare och Davids hus blev starkare och starkare".

    This is our advice from a brother to a brother. Detta är vårt råd från en bror till en bror. "If anyone is disposed to be contentious", Paul will cry out through us to such a one, "we recognize no other practice, neither do the churches of God". "Om någon är beredd att vara tvistiga" kommer Paul skrika genom oss till en sådan, "vi erkänner inga andra metoder, inte heller Guds Kyrkor". I and those with me greet all the brotherhood with you in Christ. Jag och de med mig hälsade alla broderskap med er i Kristus. May you remain strong and continue praying for us, most honoured and reverent lord. Kan du förblir stark och fortsätta be för oss, mycket hedrad och vördnadsfull herre.


    Third letter of Cyril to Nestorius Tredje bokstaven i Kyrillos att Nestorius

    [Read at the council of Ephesus and included in the proceedings . [Read vid kyrkomötet i Efesos och ingår i förfarandet. We omit the preface of the letter] Vi utelämna förordet i skrivelsen]

    We believe in one God . Vi tror på en Gud. . . .[Nicene Creed] . [Nicene Creed]

    Following in all points the confessions of the holy fathers, which they made with the holy Spirit speaking in them , and following the direction of their opinions and going as it were in the royal way, we say that the only-begotten Word of God, who was begotten from the very essence of the Father, true God from true God, the light from the light and the one through whom all things in heaven and earth were made, for our salvation came down and emptying himself he became incarnate and was made man. This means that Följande i alla punkter som bekänner den heliga fäder, vilket de gjorde med den helige Ande som talar i dem, och efter ledning av sina åsikter och gå som det var i den kungliga vägen, vi säger att enfödde Guds Ord, som var avlat från själva kärnan i Faderns, sann Gud av sann Gud, ljus av ljus och en genom vilken allting mellan himmel och jord har gjorts, för vår frälsning kom ned och tömma sig själv han blev människa och gjordes mannen. Detta innebär att

  • he took flesh from the holy virgin and made it his own, undergoing a birth like ours from her womb and coming forth a man from a woman. Han tog köttet från den heliga jungfrun och gjorde det till sitt eget, som genomgår en födelse som vår ur hennes sköte och kommer ut en man från en kvinna.
  • He did not cast aside what he was, but although he assumed flesh and blood, he remained what he was, God in nature and truth. Han ville inte kasta bort vad han var, men trots att han antog kött och blod, förblev han vad han var, Gud i naturen och sanning.
  • We do not say that his flesh was turned into the nature of the godhead or that the unspeakable Word of God was changed into the nature of the flesh. Vi säger inte att hans kropp förvandlades till vilken typ av Gudomen eller att det outsägliga Guds ord ändrades till vilken typ av kött. For he (the Word) is unalterable and absolutely unchangeable and remains always the same as the scriptures say. För han (Word) är oföränderlig och absolut oföränderlig och förblir alltid detsamma som skrifterna säger. For although visible as a child and in swaddling cloths, even while he was in the bosom of the virgin that bore him, as God he filled the whole of creation and was fellow ruler with him who begot him. För även syns som ett barn och linda trasor, trots att han i famnen på jungfrun som födde honom som Gud fyllde han hela skapelsen och var karl härskare med honom som födde honom. For the divine is without quantity and dimension and cannot be subject to circumscription. För det gudomliga utan kvantitet och dimension och kan inte bli föremål för begränsning motiveras.

    We confess the Word to have been made one with the flesh hypostatically , and we adore one Son and Lord, Jesus Christ. Vi bekänner Word ha skett en med kött hypostatically, och vi dyrka en Son och Herre, Jesus Kristus. We do not divide him into parts and separate man and God in him, as though the two natures were mutually united only through a unity of dignity and authority ; that would be an empty expression and nothing more. Vi delar inte in honom i delar och separata människa och Gud i honom, som om två naturer förenades varandra endast genom en enhet av värdighet och myndighet, som skulle vara ett tomt uttryck och inget mer. Nor do we give the name Christ in one sense to the Word of God and in another to him who was born of woman, but we know only one Christ, the Word from God the Father with his own flesh. As man he was anointed with us, even though he himself gives the Spirit to those who are worthy to receive it and not in measure, as the blessed evangelist John says. Inte heller får vi ge namnet Jesus i en mening till Guds ord och i det andra med honom, som var född av kvinna, men vi vet bara en Kristus, Ordet från Gud Fadern med sin egen kropp. Som människa var han smordes med oss, även om han själv ger Ande åt dem som är värdiga att ta emot den och inte i åtgärden, eftersom de välsignade evangelisten Johannes säger.

    But we do not say that the Word of God dwelt as in an ordinary man born of the holy virgin, in order that Christ may not be thought of as a God-bearing man. Men vi säger inte att Guds ord bodde som i en vanlig människa född av den heliga jungfrun, så att Kristus inte kan betraktas som en Gud med människan. For even though "the Word dwelt among us", and it is also said that in Christ dwelt "all the fullness of the godhead bodily", we understand that, having become flesh, the manner of his indwelling is not defined in the same way as he is said to dwell among the saints , he was united by nature and not turned into flesh and he made his indwelling in such a way as we may say that the soul of man does in his own body. För trots att "ordet bodde bland oss", och det sägs också att i Kristus bodde "hela fullhet i Gudomen kroppslig", vi förstår att de har blivit kött, är det sätt på vilket hans inneboende inte definieras på samma sätt som han sägs bo bland de heliga, förenades han av naturen och inte förvandlas till kött och han gjorde sin inneboende på ett sådant sätt som vi kan säga att människans själ är i sin egen kropp.

    There is therefore one Christ and Son and Lord, but not with the sort of conjunction that a man might have with God as unity of dignity or authority . Det finns därför en Kristus och Son och Herre, men inte med den sortens samarbete som en människa kan ha med Gud som enhet värdighet eller auktoritet. Equality of honour by itself is unable to unite natures. Lika ära själv är oförmögen att förena naturer. For Peter and John were equal in honour to each other, being both of them apostles and holy disciples, but they were two, not one. För Petrus och Johannes var lika i ära till varandra, är båda apostlar och heliga lärjungar, men de var två, inte en. Neither do we understand the manner of conjunction to be one of juxtaposition for this is not enough for natural union. Inte vi heller förstå det sätt på vilket samband som en av sammanställning för detta är inte nog för naturlig union. Nor yet is it a question of relative participation , as we ourselves, being united to the Lord, are as it is written in the words of scripture "one spirit with him". Ej heller är det en fråga om relativa deltagande, som vi själva, är förenad med Herren, är som det står skrivet i Skriftens ord "en ande med honom". Rather do we deprecate the term "conjunction" as being inadequate to express the idea of union. Snarare vi avvärja termen "förening" som otillräcklig för att uttrycka idén om unionen.

    Nor do we call the Word from God the Father, the God or Lord of Christ. Inte heller får vi kallar Ordet från Gud Fadern, Gud eller Herre Kristus. To speak in that way would appear to split into two the one Christ and Son and Lord and we might in this way fall under the charge of blasphemy, making him the God and Lord of himself. Att tala på det sättet tycks delas i två ena Kristus och Son och Herre och vi kan på detta sätt omfattas av åtalet för hädelse, vilket gör honom till Gud och Herre själv. For, as we have already said, the Word of God was united hypostatically with the flesh and is God of all and Lord of the universe, but is neither his own slave or master. För, som vi redan har sagt var enat Guds ord hypostatically med kött och är Gud över alla och universums Herre, men är varken hans egen slav eller master. For it is foolish or rather impious to think or to speak in this way. För det är dumt eller snarare gudlöst att tänka eller tala på detta sätt. It is true that he called the Father "God" even though he was himself God by nature and of his being, we are not ignorant of the fact that at the same time as he was God he also became man, and so was subject to God according to the law that is suitable to the nature of manhood . Det är sant att han kallade Fader "Gud" trots att han själv var Gud av naturen och av hans väsen, vi är inte omedvetna om det faktum att samtidigt som han var Gud, han blev människa, och så var föremål för Gud enligt den lag som passar till den typ av manlighet. But how should he become God or Lord of himself? Men hur skulle han bli Gud eller Herre själv? Consequently as man and as far as it was fitting for him within the limits of his self-emptying it is said that he was subject to God like ourselves. Därför som människa och så långt det var passande för honom inom ramen för sin egen tömma det sägs att han var underkastad Gud som oss själva. So he came to be under the law while at the same time himself speaking the law and being a lawgiver like God. Så han kom att bli enligt lagen men samtidigt själv talar lagen och vara en lagstiftare som Gud.

    When speaking of Christ we avoid the expression: "I worship him who is carried because of the one who carries him; because of him who is unseen, I worship the one who is seen." När man talar om Kristus vi undvika uttrycket: "Jag dyrkar honom som sker på grund av den som bär honom, på grund av honom som är osynlig, jag dyrkar den som sett". It is shocking to say in this connexion: "The assumed shares the name of God with him who assumes." Det är chockerande att säga i detta sammanhang: "Den antagna delar Guds namn med honom som tar på sig." To speak in this way once again divides into two Christs and puts the man separately by himself and God likewise by himself. Tala på detta sätt återigen delas i två messiasgestalter och sätter man sig själv och Gud också själv. This saying denies openly the union, according to which one is not worshipped alongside the other, nor do both share in the title "God", but Jesus Christ is considered as one, the only begotten Son, honoured with one worship, together with his own flesh. Detta säger förnekar öppet unionen, enligt vilken man inte är dyrkas vid sidan av andra, inte heller har båda under rubriken "Gud, men Jesus Kristus är att betrakta som ett, den enfödde Sonen, hedras med en gudstjänst, tillsammans med sin eget kött.

    We also confess that the only begotten Son born of God the Father, although according to his own nature he was not subject to suffering, suffered in the flesh for us according to the scriptures, and was in his crucified body, and without himself suffering made his own the sufferings of his own flesh , for "by the grace of God he tasted death for all". Vi bekänner också att den enfödde Sonen född av Gud Fader, men enligt hans egen natur han inte var föremål för lidande, drabbades i köttet passar oss, enligt skrifterna, och var i hans korsfäst kropp, och utan att själv lida gjort sitt eget lidande av hans eget kött, för "genom Guds nåd han smakade döden för alla". For that purpose he gave his own body to death though he was by nature life and the resurrection, in order that, having trodden down death by his own unspeakable power, he might first in his own flesh become the firstborn from the dead and "the first fruits of them that sleep". För detta ändamål han gav sin egen kropp till döden om han var av naturen livet och uppståndelsen, så att de har trampat ner döds av sin egen outsäglig kraft, kunde han först i sin egen kropp blir den förstfödde från de döda och "den första frukterna av dem som sover ". And that he might make a way for human nature to return to incorruption by the grace of God, as we have just said, "he tasted death for all" and on the third day he returned to life, having robbed the underworld. Och att han skulle göra ett sätt för den mänskliga naturen att återgå till oförgänglighet genom Guds nåd, som vi just har sagt, "han smakade döden för alla" och den tredje dagen återvände han till livet, rånade med underjorden. Accordingly, even though it is said that "through man came the resurrection of the dead", yet we understand that man to have been the Word which came from God, through whom the power of death was overcome. Följaktligen, även om det sägs att "genom mannen kom uppståndelsen från de döda", men vi förstår att mannen ha varit det ord som kom från Gud, genom vilken dödens makt röjdes. At the right time he will come as one Son and Lord in the glory of the Father, to judge the world in justice, as it is written. Vid rätt tidpunkt han kommer som en son och Herre i Faderns härlighet, för att döma världen med rättvisa, som det står skrivet.

    We will necessarily add this also. Vi kommer med nödvändighet att lägga till den här också. Proclaiming the death according to the flesh of the only begotten Son of God, that is Jesus Christ, and professing his return to life from the dead and his ascension into heaven, we offer the unbloody worship [sacrificii servitutem] in the churches and so proceed to the mystical thanksgivings and are sanctified having partaken of the holy flesh [corpus] and precious blood of Christ, the saviour of us all. Förkunnar döden enligt köttet av enfödde Son till Gud, som är Jesus Kristus och bekänna sin återkomst till liv från de döda och hans uppstigning till himlen, erbjuder vi unbloody dyrka [sacrificii servitutem] i kyrkorna och så vidare till den mystiska tacksägelser och helgade har förtärt det heliga kött [samling] och blod av Kristus, Frälsaren för oss alla. This we receive not as ordinary flesh, heaven forbid, nor as that of a man who has been made holy and joined to the Word by union of honour, or who had a divine indwelling, but as truly the life-giving and real flesh of the Word [ut vere vivificatricem et ipsius Verbi propriam factam .]. Detta får vi inte som vanliga kött, gud förbjude, inte heller som om en man som har gjorts helig och anslöt sig till Word genom förening av heder, eller som hade en gudomlig inneboende, men så sant det livgivande och verkliga kött Ordet [ut vere vivificatricem et ipsius verbi propriam factam.]. For being life by nature as God, when he became one with his own flesh, he made it also to be life-giving, as also he said to us: "Amen I say to you, unless you eat the flesh of the Son of man and drink his blood" . För att livet genom natur som Gud, när han blev ett med sin egen kropp, gjorde han det också vara livgivande, som även han sa till oss: "Amen säger jag dig, om du inte äter kött av son människan och dricka hans blod ". For we must not think that it is the flesh of a man like us (for how can the flesh of man be life-giving by its own nature?), but as being made the true flesh [vere proprium eius factam] of the one who for our sake became the son of man and was called so. För vi får inte tro att det är kött av en man som oss (för hur kan köttet av människan vara livgivande genom sin egen natur?), Men som gjorde ett riktigt kött [vere proprium eius factam] i en som för vår skull blev Människosonen och kallades så.

    For we do not divide up the words of our Saviour in the gospels among two hypostases or persons . Eftersom vi inte längre dela upp ord i vår Frälsare i evangelierna mellan två hypostases eller personer. For the one and only Christ is not dual, even though he be considered to be from two distinct realities, brought together into an unbreakable union. För den enda Kristus är inte dubbelt, trots att han anses vara från två olika verkligheter, samlas i en obrytbar union. In the same sort of way a human being, though he be composed of soul and body, is considered to be not dual, but rather one out of two. I samma sorts sätt en människa, är även han bestå av själ och kropp, betraktas inte dubbla, utan snarare en av två. Therefore, in thinking rightly, we refer both the human and divine expressions to the same person. Därför, att tänka rätt, hänvisar vi både gudomlig och mänsklig uttryck för samma person. For when he speaks about himself in a divine manner as "he that sees me sees the Father", and "I and the Father are one", we think of his divine and unspeakable nature, according to which he is one with his own Father through identity of nature and is the "image and impress and brightness of his glory". För när han talar om sig själv på ett gudomligt sätt som "han som ser mig ser Fadern", och "Jag och Fadern är ett" vi tänker på hans gudomliga och obeskrivliga natur, enligt vilket han är ett med sin egen far genom identitet natur och är "image och imponera och ljusstyrka hans härlighet". But when, not dishonouring the measure of his humanity, he says to the Jews: "But now you seek to kill me, a man who has spoken the truth to you", again no less than before, we recognise that he who, because of his equality and likeness to God the Father is God the Word, is also within the limits of his humanity. Men när, inte vanära måttet av sin mänsklighet, säger han till judarna: "Men nu försöker döda mig, en man som har sagt sanningen till dig", en gång inte mindre än förr, inser vi att han som på grund hans jämlikhet och likhet med Gud Fadern är Gud Ordet, ligger också inom ramen för sin mänsklighet. For if it is necessary to believe that being God by nature he became flesh, that is man ensouled with a rational soul, whatever reason should anyone have for being ashamed at the expressions uttered by him should they happen to be suitable to him as man ? För om det är nödvändigt att tro att vara Gud i naturen, han blev människa, att människan är ensouled med en förnuftig själ, oavsett orsak skulle någon ha för att skämmas vid uttryck som yttrats av honom skulle de råkar vara lämpliga för honom som människa? For if he should reject words suitable to him as man, who was it that forced him to become a man like us? För om han skulle förkasta ord passar honom som människa, vem var det som tvingade honom att bli en människa som oss? Why should he who submitted himself to voluntary self-emptying for our sake, reject expressions that are suitable for such self-emptying? Varför skulle han som underkastade sig frivilligt själva tömning för vår skull, avvisa uttryck som är lämpliga för sådan själv tömning? All the expressions, therefore, that occur in the gospels are to be referred to one person, the one enfleshed hypostasis of the Word . Alla uttryck, därför att inträffa i evangelierna skall remitteras till en person, en enfleshed hypostas av Ordet. For there is one Lord Jesus Christ, according to the scriptures. För det finns en Herre Jesus Kristus, enligt skrifterna.

    Even though he is called "the apostle and high priest of our confession", as offering to the God and Father the confession of faith we make to him and through him to the God and Father and also to the holy Spirit, again we say that he is the natural and only-begotten Son of God and we shall not assign to another man apart from him the name and reality of priesthood. Trots att han kallas "den apostel och överstepräst som vi bekänner oss", som offergåva till Gud och Fader trosbekännelsen vi gör för honom och genom honom till Gud och Fader och den Helige Ande, vi återigen säga att Han är den naturliga och enfödde Son av Gud och vi får inte tilldela en annan man förutom honom namnet och verklighet prästerskap. For he became the "mediator between God and humanity" and the establisher of peace between them, offering himself for an odour of sweetness to the God and Father . För han blev "medlare mellan Gud och mänskligheten" och establisher av fred mellan dem, erbjuder sig själv för en doft av sötma till Gud och Fader. Therefore also he said: "Sacrifice and offering you would not, but a body you have prepared for me; [in burnt offerings and sacrifice for sin you have no pleasure]. Then I said, 'Behold I come to do your will, O God', as it is written of me in the volume of the book". Därför även han sade: "Offra och ger dig inte, men en kropp som du har berett åt mig, [till brännoffer och offer för synd du inte har någon glädje]. Och jag sa:" Se, jag kommer att göra din vilja, O Gud ", som det är skrivet om mig i volymen av boken". For our sake and not for his own he brought forward his own body in the odour of sweetness. För vår skull och inte för egen han lade fram sin egen kropp i lukten av sötma. Indeed, of what offering or sacrifice for himself would he have been in need, being as God superior to all manner of sin? Skulle faktiskt vad erbjuda eller offra sig själv för han har varit i behov av, är som Gud överlägsen alla slags synd? For though "all have sinned and fall short of the glory of God", and so we are prone to disorder and human nature has fallen into the weakness of sin, he is not so and consequently we are behind him in glory. För även om "alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud", så vi har en benägenhet till sjukdom och mänskliga naturen har fallit i svagheten i synd, han är inte så varför vi står bakom honom i härlighet. How then can there be any further doubt that the true lamb was sacrificed for us and on our behalf? The suggestion that he offered himself for himself as well as for us is impossible to separate from the charge of impiety . Hur kan det finnas ytterligare tvivel om att den verkliga lamm offrades för oss och för vår räkning? Påståendet att han offrade sig själv för sig själv såväl som för oss är omöjligt att skilja från avgiften för gudlöshet. For he never committed a fault at all, nor did he sin in any way. För han begick aldrig ett fel alls, inte heller han synd på något sätt. What sort of offering would he need then since there was no sin for which offering might rightly be made? Vilken typ av erbjudande skulle han behöva då eftersom det inte fanns någon synd som erbjuder kan rätta göras?

    When he says of the Spirit, "he will glorify me", the correct understanding of this is not to say that the one Christ and Son was in need of glory from another and that he took glory from the holy Spirit, for his Spirit is not better than he nor above him. När han säger om Anden, "han kommer förhärliga mig", är en förståelse av detta inte säga att en Kristus och Son var i behov av härlighet från ett annat och att han tog ära av den Helige Ande, för hans Ande inte bättre än han eller ovanför honom. But because he used his own Spirit to display his godhead through his mighty works, he says that he has been glorified by him, just as if any one of us should perhaps say for example of his inherent strength or his knowledge of anything that they glorify him. Men eftersom han använde sin egen Ande att visa sin gudom genom hans mäktiga verk, säger han att han har blivit förhärligad i honom, precis som om någon av oss skulle kanske säga till exempel på hans inneboende styrka eller sina kunskaper om allt som de förhärliga honom. For even though the Spirit exists in his own hypostasis and is thought of on his own, as being Spirit and not as Son, even so he is not alien to the Son. För trots att Anden finns i hans egen hypostas och är tänkt att på egen hand, som Anden och inte som son, även så han är inte främmande för Son. He has been called "the Spirit of truth", and Christ is the truth, and the Spirit was poured forth by the Son, as indeed the Son was poured forth from the God and Father. Han har kallats "sanningens Ande", och Kristus är sanningen, och Anden hälldes ut genom Sonen, i likhet med Sonen var flödade från Gud och Fader. Accordingly the Spirit worked many strange things through the hand of the holy apostles and so glorified him after the ascension of our lord Jesus Christ into heaven. Därför Anden arbetade många konstiga saker genom hand de heliga apostlarna och så förhärligade honom efter uppstigandet vår Herre Jesus Kristus i himlen. For it was believed that he is God by nature and works through his own Spirit. För trodde man att han är Gud av naturen och verk genom sin Ande. For this reason also he said: "He (the Spirit) will take what is mine and declare it to you". Av denna anledning även han sade: "Han (Anden) kommer att ta det som är mitt och förklara det för dig". But we do not say that the Spirit is wise and powerful through some sharing with another, for he is all perfect and in need of no good thing. Men vi säger inte att Anden är klokt och kraftfullt genom några dela med en annan, ty han är allt perfekt och i behov av något gott. Since he is the Spirit of the power and wisdom of the Father, that is the Son, he is himself, evidently, wisdom and power. Eftersom han är Ande makt och visdom av Fadern, som är Guds Son, är han själv, tydligen, vishet och makt.

    Therefore, because the holy virgin bore in the flesh God who was united hypostatically with the flesh, for that reason we call her mother of God , not as though the nature of the Word had the beginning of its existence from the flesh (for "the Word was in the beginning and the Word was God and the Word was with God", and he made the ages and is coeternal with the Father and craftsman of all things), but because, as we have said, he united to himself hypostatically the human and underwent a birth according to the flesh from her womb. Därför, eftersom den heliga jungfrun bar i köttet Gud som förenades hypostatically med kött, därför har vi kallar henne Guds moder, inte som om den typ av ord hade i början av sin existens från köttet (för " Ordet var i början och Ordet var Gud och Ordet var med Gud ", och han gjorde åldrar och är coeternal med Fadern och hantverkare av alla saker), men eftersom, som sagt, han förenat sig själv hypostatically the människa och genomgick en förlossning enligt köttet från hennes sköte. This was not as though he needed necessarily or for his own nature a birth in time and in the last times of this age, but in order that he might bless the beginning of our existence, in order that seeing that it was a woman that had given birth to him united to the flesh, the curse against the whole race should thereafter cease which was consigning all our earthy bodies to death, and in order that the removal through him of the curse, "In sorrow thou shalt bring forth children", should demonstrate the truth of the words of the prophet: "Strong death swallowed them Up", and again, "God has wiped every tear away from all face". Detta var inte som om han behövde nödvändighet eller för sin egen natur en födelse i tiden och under den sista tiden av denna tidsålder, utan för att han skulle välsigna början av vår existens, för att se att det var en kvinna som hade fött honom förenad med köttet, skall förbannelsen mot hela tävlingen upphör därefter som sänder alla våra jordiska organ till döds, och för att avlägsna genom honom från förbannelsen, "I sorg skall du föra fram barn", bör visa sanningen i profetens ord: "Starka död uppslukade dem", och igen, "Gud har torka alla tårar från alla ansikte". It is for this cause that we say that in his economy he blessed marriage and, when invited, went down to Cana in Galilee with his holy apostles. Det är av denna anledning som vi säger att i hans ekonomi han välsignade äktenskap och, på inbjudan, gick ner till Kana i Galileen med hans heliga apostlar.

    We have been taught to hold these things by Vi har fått lära sig att hålla dessa saker genom

  • the holy apostles and evangelists and by heliga apostlar och evangelister och
  • all the divinely inspired scriptures and by the true confession of allt gudomligt inspirerade skrifter och av sann bekännelse
  • the blessed fathers . välsignade fäder.

    To all these your reverence ought to agree and subscribe without any deceit. Alla dessa ditt vördnad borde enas och prenumerera utan svek. What is required for your reverence to anathematise we subjoin to this epistle. Vad krävs för din vördnad för anathematise vi subjoin till detta brev.

    Twelve Anathemas Proposed by Cyril and accepted by the Council of Ephesus Tolv bannlysningar Föreslagen av Cyril och godkänts av rådet i Efesos

    1. 1. If anyone does not confess that Emmanuel is God in truth, and therefore that the holy virgin is the mother of God (for she bore in a fleshly way the Word of God become flesh, let him be anathema . Om någon inte bekänner att Emmanuel är Gud i sanning, och därför att den heliga jungfrun är Guds moder (för att hon bar på en köttslig sätt Guds ord bli kött, låt honom vara bannlysning.

    2. 2. If anyone does not confess that the Word from God the Father has been united by hypostasis with the flesh and is one Christ with his own flesh, and is therefore God and man together, let him be anathema . Om någon inte bekänner att Ordet från Gud Fadern har varit förenad med hypostas med kött och är en Kristus med hans eget kött och är därför Gud och människa tillsammans, låt honom vara bannlysning.

    3. 3. If anyone divides in the one Christ the hypostases after the union, joining them only by a conjunction of dignity or authority or power, and not rather by a coming together in a union by nature, let him be anathema . Om någon delar i en Kristus hypostases efter facket ihop dem endast genom en kombination av värdighet eller myndighet eller makt, och inte hellre en att gå samman i en union av naturen, låt honom vara bannlysning.

    4. 4. If anyone distributes between the two persons or hypostases the expressions used either in the gospels or in the apostolic writings, whether they are used by the holy writers of Christ or by him about himself, and ascribes some to him as to a man, thought of separately from the Word from God, and others, as befitting God, to him as to the Word from God the Father, let him be anathema . Om någon distribuerar mellan två personer eller hypostases de uttryck som används antingen i evangelierna eller den apostoliska skrifter, oavsett om de används av den heliga författare av Kristus eller av honom om sig själv, och tillskriver vissa honom som en man, tänkte separat från ord från Gud, och andra, som anstår Gud, med honom som med ord från Gud, Fadern, låt honom vara bannlysning.

    5. 5. If anyone dares to say that Christ was a God-bearing man and not rather God in truth, being by nature one Son, even as "the Word became flesh", and is made partaker of blood and flesh precisely like us, let him be anathema . Om någon vågar säga att Kristus var Gud, med människan och inte hellre Gud i sanning, är till sin natur en son, även kallad "Ordet blev kött", och görs delaktig i blod och kött precis som vi, låt honom vara styggelse.

    6. 6. If anyone says that the Word from God the Father was the God or master of Christ, and does not rather confess the same both God and man, the Word having become flesh, according to the scriptures, let him be anathema . Om någon säger att ordet från Gud Fader var Gud eller befälhavaren på Kristus och inte hellre bekänner samma både Gud och människa, Ordet har blivit kött, enligt skrifterna, låt honom vara bannlysning.

    7. 7. If anyone says that as man Jesus was activated by the Word of God and was clothed with the glory of the Only-begotten, as a being separate from him, let him be anathema . Om någon säger att eftersom människan Jesus var aktiveras av Guds ord och var klädd i en härlighet som den enfödde, som är skild från honom, låt honom vara bannlysning.

    8. 8. If anyone dares to say that the man who was assumed ought to be worshipped and glorified together with the divine Word and be called God along with him, while being separate from him, (for the addition of "with" must always compel us to think in this way), and will not rather worship Emmanuel with one veneration and send up to him one doxology, even as "the Word became flesh", let him be anathema . Om någon vågar säga att man som antogs borde tillbeds och förhärligas tillsammans med Guds ord och kallas Gud tillsammans med honom, samtidigt som den är skild från honom, (för tillsättning av "med" måste alltid tvingar oss att tänka på detta sätt), och kommer inte hellre dyrka Emmanuel med en vördnad och skicka upp till honom en Doxologi, även kallad "Ordet blev kött", låt honom vara bannlysning.

    9. 9. If anyone says that the one Lord Jesus Christ was glorified by the Spirit, as making use of an alien power that worked through him and as having received from him the power to master unclean spirits and to work divine wonders among people, and does not rather say that it was his own proper Spirit through whom he worked the divine wonders, let him be anathema . Om någon säger att en enda Herre Jesus Kristus förhärligad genom Anden, som med hjälp av en främmande makt som bearbetade genom honom och ha fått från honom kraft att behärska orena andar och att arbeta gudomliga underverk bland människor, och inte hellre säga att det var hans egen ordentlig Ande genom vilken han arbetade gudomliga underverk, låt honom vara bannlysning.

    10. 10. The divine scripture says Christ became "the high priest and apostle of our confession"; he offered himself to God the Father in an odour of sweetness for our sake. Den gudomliga Skrift säger Kristus blev "översteprästen och apostel i vår bekännelse", han erbjöd sig att Gud Fader i en doft av sötma för vår skull. If anyone, therefore, says that it was not the very Word from God who became our high priest and apostle, when he became flesh and a man like us, but as it were another who was separate from him, in particular a man from a woman, or if anyone says that he offered the sacrifice also for himself and not rather for us alone (for he who knew no sin needed no offering), let him be anathema . Om någon alltså säger att det inte var själva ordet från Gud som blev vår överstepräst och apostel, då han blev människa och en människa som vi, men det var en annan som var skild från honom, bland annat en man från en kvinna, eller om någon säger att han erbjöd offer även för sig själv och inte i stället bara upp till oss (han som inte visste vad synd behövde ingen erbjudande), låt honom vara bannlysning.

    11. 11. If anyone does not confess that the flesh of the Lord is life-giving and belongs to the Word from God the Father, but maintains that it belongs to another besides him, united with him in dignity or as enjoying a mere divine indwelling, and is not rather life-giving, as we said, since it became the flesh belonging to the Word who has power to bring all things to life, let him be anathema . Om någon inte bekänner att fiskköttet Herren är livgivande och tillhör ordet från Gud Fader, men hävdar att det tillhör en annan förutom honom, med honom i värdigheten, som njuter av en enbart gudomlig kvarliggande, och är inte snarare livgivande, som sagt, eftersom det blev köttet tillhör Word som har rätt att få alla saker till liv, låt honom vara bannlysning.

    12. 12. If anyone does not confess that the Word of God suffered in the flesh and was crucified in the flesh and tasted death in the flesh and became the first born of the dead, although as God he is life and life-giving, let him be anathema . Om någon inte erkänner att Guds ord led i köttet och korsfästes i köttet och smakade döden i köttet och blev den förstfödde från de döda, men så som Gud han är liv och livgivande, låt honom vara bannlysning .


    The judgment against Nestorius Domen mot Nestorius

    The holy synod said: As, in addition to all else, the excellent Nestorius has declined to obey our summons and has not received the holy and God-fearing bishops we sent to him, we have of necessity started upon an investigation of his impieties. Den heliga synoden sade: Så, förutom allt annat, har utmärkta Nestorius vägrade att lyda vår kallelse och har inte fått helig och gudfruktig biskopar vi skickade till honom, har vi med nödvändighet inleddes vid en undersökning av hans impieties. We have found him out thinking and speaking in an impious fashion, from his letters, from his writings that have been read out, and from the things that he has recently said in this metropolis which have been witnessed to by others; and as a result we have been compelled of necessity both by Vi hittade honom att tänka och tala i ett gudlöst sätt, ur hans brev, hans skrifter som har lästs upp, och de saker som han har nyligen sagt i denna storstad som har sett till av andra, och som ett resultat vi har varit tvungna nödvändighet både

  • the canons and by kanonerna och
  • the letter of our most holy father and fellow servant Celestine, bishop of the church of the Romans , to issue this sad condemnation against him, though we do so with many tears. skrivelsen av våra mest heliga pappa och karl tjänare Celestine, biskop i kyrkan av romarna, att utfärda denna sorgliga fördömande mot honom, men vi gör det med många tårar.

    Our lord Jesus Christ, who has been blasphemed by him, has determined through this most holy synod that the same Nestorius should be stripped of his episcopal dignity and removed from the college of priests. Vår Herre Jesus Kristus, som har hädat av honom, har bestämts genom denna mest heliga synod att samma Nestorius bör fråntas sin biskopsämbetet värdighet och avlägsnas från prästkollegiet.


    Synodical letter about the expulsion of the eastern bishops (et al.) Synodical brev om utvisning av östra biskopar (et al.)

    The holy and ecumenical synod, gathered together in Ephesus at the behest of the most pious princes, [sends greeting] to the bishops, priests, deacons and the whole people in every province and city. Den heliga och ekumeniska synod, samlade i Efesos på order av de mest fromma prinsarna [skickar hälsning] till biskopar, präster, diakoner och hela människor i varje provins och stad.

    When we had gathered together in accordance with the pious decree in the metropolis of Ephesus, some separated themselves from us, a little more than thirty in number. När vi hade samlats i enlighet med de fromma dekret i metropolen i Efesos, några separerade sig från oss, lite mer än trettio till antalet. The leader of this apostasy was John, bishop of Antioch, and their names are as follows: First the same John, bishop of Antioch in Syria, [the names of 33 other eastern bishops follow] Ledaren för denna apostasi var John, biskop i Antiochia, och deras namn är följande: Första samma Johannes, biskop i Antiochia i Syrien, [namnen på 33 andra östliga biskopar följa]

    These men, despite the fact that they were members of the ecclesiastical community, had no licence either to do harm through their priestly dignity or to do good, because some among their number had already been deposed. Dessa män, trots att de var medlemmar i den kyrkliga gemenskapen, hade inget körkort heller att göra skada genom sin prästerliga värdighet eller att göra gott, därför att några bland sig redan hade störtats. Their support of the views of Nestorius and Celestius was clearly shown by their refusal to condemn Nestorius together with us. Deras stöd av åsikterna Nestorius och Celestius visades tydligt genom sin vägran att fördöma Nestorius tillsammans med oss. By a common decree the sacred synod has expelled them from ecclesiastical communion and deprived them of the exercise of their priestly office, through which they have been able to harm some and help others. Genom en gemensam dekret den heliga synoden har uteslutit dem från kyrkliga gemenskap och berövat dem utövandet av sitt prästerliga ämbete, genom vilka de har kunnat skada någon och hjälpa andra.

    Since it is necessary that those who were absent from the synod and remained in the country or the city, on account of their own church affairs or because of their health, should not be ignorant of the decisions formulated concerning these matters, we make it known to your holinesses that if any metropolitan of a province dissents from the holy and ecumenical synod and attaches himself to the assembly of the revolters, or should do so later, or should he have adopted the opinions of Celestius, or do so in the future, such a one is deprived of all power to take steps against the bishops of his province. Eftersom det är nödvändigt att de som var frånvarande från synoden och var i landet eller staden, på grund av deras egen kyrka affärer eller på grund av sin hälsa, bör inte vara okunnig om de beslut som formuleras i dessa frågor, vi göra det känt till din holinesses att om någon storstads en provins opposition mot de heliga och ekumeniska synoden och fäster sig på montering av revolters, eller borde göra det senare, eller borde han ha antagit yttranden Celestius, eller göra det i framtiden, en sådan är berövas all makt att vidta åtgärder mot biskoparna i sin provins. He is thereby cast out by the synod from all ecclesiastical communion and is deprived of all ecclesiastical authority. Han är därmed kasta ut av synoden från alla kyrkliga gemenskap och har fråntagits alla kyrkliga myndigheten. Instead he is to be subjected to the bishops of his own province and the surrounding metropolitans, provided they be orthodox, even to the extent of being completely deposed from the rank of bishop. Istället han kommer att utsättas för biskoparna i sin provins och den omgivande Metropolitans, förutsatt att de ortodoxa, även så långt att helt avsatt från rangen av biskopen.

    If any provincial bishops have absented themselves from the holy synod and have either attached themselves or attempted to attach themselves to the apostasy, or after subscribing the deposition of Nestorius have returned to the assembly of apostates, these, according to the decision of the holy synod, are to be deprived of the priesthood and deposed from their rank. Om någon provinsiell biskopar har uteblivit sig från den heliga synoden och antingen har fäst sig eller försökt att fästa sig till apostasi, eller efter prenumerera nedfallet av Nestorius har återvänt till montering av avfällingar, dessa, enligt beslutet av den heliga synoden , som är fråntas prästerskapet och avsatt från sin rank.

    If any clerics either in city or country have been suspended by Nestorius and those with him from their priesthood because of their orthodoxy, we have thought it right that these should regain their proper rank ; and in general we decree that those clerics who are in agreement with the orthodox and ecumenical synod should in no way be subject to those bishops who have revolted or may revolt from it. Om några präster antingen i stad eller land har avbrutit Nestorius och de med honom från deras prästerskap på grund av sin renlärighet, har vi ansett det vara lämpligt att dessa bör återfå sin rätt rang och mer allmänt om vi dekret att de präster som är överens med den ortodoxa och ekumeniska synoden inte på något sätt omfattas av dessa biskopar som har uppror eller kan revolt från den. If any clerics should apostatise and in private or in public dare to hold the views of Nestorius or Celestius, it is thought right that such should stand deposed by the holy synod. Om några präster borde apostatise och privat eller offentligt vågar ha åsikter Nestorius eller Celestius, är det rätt tänkt att en sådan skulle stå avsattes av den heliga synoden.

    Whoever have been condemned of improper practices by the holy synod or by their own bishops, and have been uncanonically restored to communion and rank by Nestorius or his sympathisers, with their habitual lack of discrimination, such persons we have decreed gain nothing by this and are to remain deposed as before. Den som har fördömts av olämplig praxis genom den heliga synoden eller med egna biskopar, och har uncanonically återställts till gemenskap och rangordna efter Nestorius eller dennes sympatisörer, med sin vanliga frånvaron av diskriminering, dessa personer vi har bestämt vinner ingenting av detta och är förbli avsatte som tidigare.

    Similarly if anyone should wish in any way to upset the decisions in each point taken in the holy synod of Ephesus, the holy synod decides that if they are bishops or clerics they should be completely deprived of their own rank and if they are laity they should be excommunicated. Likaså om någon skulle vilja att på något sätt störa beslut i varje punkt tas i den heliga synoden i Efesos, den heliga synoden beslutar att om de biskopar eller präster de ska vara helt berövas sin rang och om de är lekman bör vara bannlyst.


    Definition of the faith at Nicaea [6th session 22 July 431] Definition av tron i Nicaea [6. Sammanträde 22 juli 431]

    The synod of Nicaea produced this creed: We believe ... Synoden i Nicaea producerade denna tro: Vi tror ... [the Nicene Creed follows] [den Nicene Creed följer]

    It seems fitting that all should assent to this holy creed. Det verkar passande att alla skall samtycke till denna heliga tro. It is pious and sufficiently helpful for the whole world. Det är fromma och tillräckligt bra för hela världen. But since some pretend to confess and accept it, while at the same time distorting the force of its expressions to their own opinion and so evading the truth, being sons of error and children of destruction, it has proved necessary to add testimonies from the holy and orthodox fathers that can fill out the meaning they have given to the words and their courage in proclaiming it. Men eftersom vissa låtsas att erkänna och acceptera det, men samtidigt snedvrider kraft av dess uttryck för sin åsikt och så undgå sanningen, är söner av fel och barn förstörts, har det visat sig nödvändigt att lägga till vittnesmål från de heliga och ortodoxa fäder som kan fylla i betydelse de har gett till orden och deras mod att förkunna det. All those who have a clear and blameless faith will understand, interpret and proclaim it in this way. Alla som har en tydlig och klanderfria tro kommer att förstå, tolka och förkunna det på detta sätt.

    When these documents had been read out, the holy synod decreed the following. När dokumenten hade lästs upp, den heliga synoden förordnas följande.

    1. It is not permitted to produce or write or compose any other creed except the one which was defined by the holy fathers who were gathered together in the holy Spirit at Nicaea. Det är inte tillåtet att producera eller skriva eller komponera någon annan religion utom den som har definierats av heliga fäder som samlades i den Helige Ande i Nicaea.
    2. Any who dare to compose or bring forth or produce another creed for the benefit of those who wish to turn from Hellenism or Judaism or some other heresy to the knowledge of the truth, if they are bishops or clerics they should be deprived of their respective charges and if they are laymen they are to be anathematised. Någon som vågar skriva eller frambringa eller producera en annan religion till förmån för dem som vill gå från hellenismen eller judendomen eller någon annan kätteri till insikt om sanningen, om de är biskopar eller präster de ska fråntas sina respektive avgifter och om de är lekmän de skall anathematised.
    3. In the same way if any should be discovered, whether bishops, clergy or laity, thinking or teaching the views expressed in his statement by the priest Charisius about the incarnation of the only-begotten Son of God or the disgusting, perverted views of Nestorius, which underlie them, these should be subject to the condemnation of this holy and ecumenical synod. På samma sätt om någon skulle uppdagas, även biskopar, präster eller lekmän, tänkande eller undervisning synpunkterna i sitt uttalande av prästen Charisius om inkarnationen av den enfödde Son, Gud eller äckliga, perversa åsikter Nestorius, bakom dessa, bör dessa vara föremål för fördömande av denna heliga och ekumeniska synoden. A bishop clearly is to be stripped of his bishopric and deposed, a cleric to be deposed from the clergy, and a lay person is to be anathematised, as was said before. En biskop klart är att vara fråntagen sin biskop och avsatte en präst som avsatte vara från prästerskapet, och en lekman skall anathematised, som tidigare sagts.


    Definition against the impious Messalians or Euchites Definition mot de ogudaktiga Messalians eller Euchites

    The most pious and religious bishops Valerian and Amphilochius came together to us and made a joint enquiry about the so called Messalians or Euchites or Enthusiasts, or whatever name this appalling heresy goes under, who dwell in the region of Pamphylia. Den mest fromma och religiösa biskopar Valeriana och Amphilochius samlades för oss och gjort en gemensam utredning om den så kallade Messalians eller Euchites eller entusiaster, eller vilket namn denna fruktansvärda irrlära går under, som bor i regionen Pamfylien. We made investigation and the god-fearing and reverent Valerian produced a synodical document concerning these people, which had been drawn up in great Constantinople in the time of Sisinnius of blessed memory. Vi gjorde en undersökning och gudfruktigt och vördnadsfullt Valeriana fram en synodical dokument om dessa människor, som hade upprättats i stor Konstantinopel vid tiden för Sisinnius av salig. When this had been read out in the presence of all, it was agreed that it had been well made and was correct. När detta hade lästs upp i närvaro av alla var överens om att det hade varit bra gjort och var korrekt. We all agreed, as did the most religious bishops Valerian and Amphilochius and all the pious bishops of the provinces of Pamphylia and Lycaonia, that what had been inscribed in the synodical document should be confirmed and in no way disobeyed, clearly without prejudice to the acts of Alexandria . Vi alla överens om, liksom de mest religiösa biskoparna Valeriana och Amphilochius och alla fromma biskopar i provinserna Pamfylien och Lykaonien, att det hade varit inskrivna i synodical dokument bör bekräftas på något sätt lydde, uppenbarligen utan att de rättsakter Alexandria. Consequently those anywhere in that province who subscribed to the heresy of the Messalians or Enthusiasts, or who were suspected of the disease, whether clerical or lay, are to come together; if they sign the anathemas according to what was promulgated in the aforementioned synod, should they be clergy they should remain such and if laity they are to remain in communion. Följaktligen de någonstans i den provinsen som anslutit sig till kätteri av Messalians eller entusiaster, eller som misstänktes sjukdomen, vare sig materiellt eller låg, är att komma tillsammans, om de skriver det bannlysningar enligt vad som utfärdades i ovannämnda synoden, De bör präster de ska förbli så och om lekmän de ska förbli i gemenskap. But if they decline and do not anathematise, if they are presbyters or deacons or hold any other rank in the church, they are to forfeit their clerical status and grade and communion, and if they are laity let them be anathematised. Men om de bakslag och inte anathematise, om de är präster eller diakoner eller inneha något annat inom kyrkan, de förlorar sin prästerliga status och klass och gemenskap, och om de är lekmän låta dem vara anathematised.

    In addition, those who have been condemned are not to be permitted to govern monasteries, lest tares be sown and increase. Dessutom, de som dömts inte ska tillåtas att styra kloster, så att ogräset skall sås och öka. The vigorous and zealous execution of all these decrees is enjoined upon the reverent bishops Valerian and Amphilochius and the other reverent bishops throughout the whole province. Den kraftfulla och nitiska verkställandet av alla dessa dekret åläggs på de vördnadsfulla biskoparna Valerianus och Amphilochius och andra vördnadsfull biskopar i hela provinsen. Furthermore it seemed good that the filthy book of this heresy, which has been published and is called by them Asceticon, should be anathematised, as being composed by heretics, a copy of which the most pious and religious Valerian brought with him. Dessutom verkade bra att smutsiga boken av detta kätteri, som har offentliggjorts, och kallas av dem Asceticon bör anathematised, som består av kättare, en kopia av vilka den mest fromma och religiösa Valeriana förde med sig. Any other production savouring of the like impiety which is found anywhere is to be treated similarly. All annan produktion smaka av likadana gudlöshet som finns någonstans skall behandlas lika.

    In addition, when they come together, they should commit clearly to writing whatever conduces to the creation of concord, communion and order. Dessutom, när de möts ska de begår klart att skriva vad det leder till skapandet av endräkt, gemenskap och ordning. But if any discussion should arise in connexion with the present business among the most godly bishops Valerian, Amphilochius and the other reverent bishops in the province, and if something difficult or ambiguous crops up, then in such a case it seems good that the godly bishops of Lycia and Lycaonia should be brought in, and the metropolitan of whatever province these choose should not be left out. Men om en diskussion skulle uppstå i förening med nuvarande verksamhet bland de mest gudfruktiga biskoparna Valerianus, Amphilochius och andra vördnadsfull biskoparna i provinsen, och om något svårt eller tvetydiga dyker upp, då i så fall verkar det bra att gudalika biskopar i Lykien och Lykaonien bör föras in, och huvudstadsregionens oavsett provinsen dessa väljer inte bör lämnas ut. In this way the disputed questions should through their means be brought to an appropriate solution. På detta sätt de omtvistade frågorna skall genom sitt sätt bringas till en lämplig lösning.


    Resolution : that the bishops of Cyprus may themselves conduct ordinations. Upplösning: att biskoparna i Cypern får själva utföra prästvigningarna.

    The holy synod declared: Den heliga synoden förklarade:

    The most reverent bishop Rheginus and with him Zenon and Evagrius, revered bishops of the province of Cyprus, have brought forward what is both an innovation against the ecclesiastical customs and the canons of the holy fathers and concerns the freedom of all. Den mest vördnadsfulla biskop Rheginus och med honom Zenon och Evagrius, vördade biskoparna i provinsen Cypern, har tagit fram vad som är både en nyhet mot kyrkliga sedvänjor och normer för den heliga fäder och handlar om frihet för alla. Therefore, since common diseases need more healing as they bring greater harm with them, if it has not been a continuous ancient custom for the bishop of Antioch to hold ordinations in Cyprus--as it is asserted in memorials and orally by the religious men who have come before the synod -- t he prelates of the holy churches of Cyprus shall, free from molestation and violence, use their right to perform by themselves the ordination of reverent bishops for their island, according to the canons of the holy fathers and the ancient custom. Eftersom vanliga sjukdomar behöver mer healing som skapar större skada med dem, om det inte har varit en kontinuerlig gammal sed för biskopen av Antiochia att hålla prästvigningarna i Cypern - som det påstås i minnesmärken och muntligt av religiösa män som har kommit före synoden - inte han prelater i den heliga kyrkorna i Cypern skall, fri från övergrepp och våld, använder sin rätt att utföra själva ordinationen av vördnadsvärda biskoparna för deras ö, enligt normer för det heliga fäder och gammal sed.

    The same principle will be observed for other dioceses and provinces everywhere . Samma princip kommer att följas av andra stift och provinser överallt. None of the reverent bishops is to take possession of another province which has not been under his authority from the first or under that of his predecessors. Ingen av de vördnadsfulla biskopar är att bemäktiga sig en annan provins som inte varit under hans ledning från den första eller under det att hans föregångare. Any one who has thus seized upon and subjected a province is to restore it, lest the canons of the fathers be transgressed and the arrogance of secular power effect an entry through the cover of priestly office . Någon, som har således fasta på och genomgå en provins är att återställa den, lest kanonerna av pappor överskridit och arrogans världsliga makten effekt en post genom att täcka av prästerliga ämbete. We must avoid bit by bit destroying the freedom which our lord Jesus Christ the liberator of all people, gave us through his own blood. Vi måste undvika att bit för bit förstör den frihet som vår Herre Jesus Kristus befriare för alla människor, gav oss genom sitt eget blod. It is therefore the pleasure of the holy and ecumenical synod to secure intact and inviolate the rights belonging to each province from the first, according to the custom which has been in force from of old. Det är därför nöjet av den heliga och ekumeniska synod att säkra intakta och okränkbara rättigheter tillhör varje provins från den första, enligt den sed som har varit i kraft sedan gammalt. Each metropolitan has the right to take a copy of the proceedings for his own security. Varje storstadsområde har rätt att ta en kopia av förfarandet för sin egen säkerhet. If any one produces a version which is at variance with what is here decided, the holy and ecumenical synod unanimously decrees it to be of no avail. Om någon ger en version som är i strid med vad som här beslutas, det heliga och ekumeniska synod enhälligt dekret det vara till någon nytta.


    Formula of union between Cyrill and John of Antioch Formel för union mellan Cyrill och Johannes av Antiochia

    We will state briefly what we are convinced of and profess about Vi kommer att kortfattat vad vi är övertygade om och bekänna om

  • the God-bearing virgin and Gud räntebärande oskuld och
  • the manner of the incarnation of the only begotten Son of God -- sätt av inkarnationen av enfödde Son of God -- For, as we have just said, that creed is sufficient both for the knowledge of godliness and for the repudiation of all heretical false teaching. För, som vi just har sagt, att tro är tillräckligt både för kunskapen om gudsfruktan och för förkastande av alla kätterska falska undervisning. We shall speak not presuming to approach the unapproachable; but we confess our own weakness and so shut out those who would reproach us for investigating things beyond the human mind. Vi skall tala inte förutsätta att närma sig oåtkomlig, men vi erkänner vår egen svaghet och därmed stänga ute de som skulle anklaga oss för att undersöka saker bortom det mänskliga sinnet.

    We confess, then, our lord Jesus Christ, the only begotten Son of God perfect God and perfect man of a rational soul and a body, begotten before all ages from the Father in his godhead, the same in the last days, for us and for our salvation, born of Mary the virgin, according to his humanity, one and the same consubstantial with the Father in godhead and consubstantial with us in humanity , for a union of two natures took place. Vi bekänner, då vår Herre Jesus Kristus, den enfödde Sonen Guds fullkomlig Gud och fullkomlig människa av en förnuftig själ och en kropp, född före all tid från Fadern i hans gudomligheten, samma i de sista dagarna, för oss och för vår frälsning, född av Maria jungfru, enligt hans mänsklighet, en och samma samma väsen som Fadern i Gudomen och samma väsen med oss i mänskligheten, för en union av två naturer ägde rum. Therefore we confess one Christ, one Son, one Lord. Därför bekänner vi en Kristus, en son och en Herre. According to this understanding of the unconfused union, we confess the holy virgin to be the mother of God because God the Word took flesh and became man and from his very conception united to himself the temple he took from her. Enligt denna förståelse av unconfused union, bekänner vi den heliga jungfrun vara Guds moder eftersom Gud Ordet tog kött och blev människa och från hans mycket befruktningen förenas till sig templet tog han ifrån henne. As to the evangelical and apostolic expressions about the Lord, we know that theologians treat some in common as of one person and distinguish others as of two natures, and interpret the god-befitting ones in connexion with the godhead of Christ and the lowly ones with his humanity. När det gäller de evangeliska och apostoliska uttryck om Herren, vet vi att teologer behandla vissa gemensamt som en person och särskilja andra som två naturer, och tolka den av Gud som anstår dem i förening med gudomen av Kristus och ringa dem med sin mänsklighet.


    Letter of Cyril to John of Antioch about peace Skrivelse av Cyril till Johannes av Antiokia om fred

    Having read these holy phrases and finding ourselves in agreement (for "there is one Lord, one faith, one baptism"), we have given glory to God who is the saviour of all and rejoice together that our churches and yours are at one in professing the same faith as the inspired scriptures and the tradition of our holy fathers. Efter att ha läst dessa heliga fraser och befinner oss i avtalet ( "det finns en Herre, en tro, ett dop"), har vi gett ära till Gud som är frälsaren av alla och glädjas med varandra att våra kyrkor och dina är klockan ett på bekännande samma tro som inspirerade skrifterna och traditionen i vår heliga fäder. But since I discovered that there are some always eager to find fault, who buzz around like angry wasps and spit forth evil words against me, to the effect that I say that the holy body of Christ came down from heaven and not from the holy virgin, I thought it necessary in answer to them to say a little about this matter to you. Men eftersom jag upptäckte att det finns alltid ivriga att hitta fel, som surrar runt som ilskna getingar och spotta ut ont ord mot mig om att jag säger att den heliga kropp Kristus kom ner från himlen och inte från den heliga jungfrun , tänkte jag det nödvändigt svar till dem att säga något om detta till dig.

    O fools, whose only competence is in slander! O dårar, vars enda kompetens är förtal! How did you become so perverted in thought and fall into such a sickness of idiocy? Hur blev du så perversa i tanke och hamnar i en sådan sjukdom för idioti? For you must surely know that almost all our fight for the faith arose in connexion with our insistence that the holy virgin is the mother of God . För du måste ju veta att nästan all vår kamp för tron uppstod i förening med våra krav på att den heliga jungfrun är Guds moder. But if we claim that the holy body of our common saviour Christ is born from heaven and was not of her, why should she still be considered God-bearer? Men om vi hävdar att den heliga kroppen av vår gemensamma frälsare Kristus är född från himlen och var inte av henne, varför skulle hon fortfarande anses Gud-bärare? For whom indeed did she bear, if it is untrue that she bore Emmanuel according to the flesh? För vem verkligen gjorde hon bär, om det är sant att hon födde Emmanuel efter köttet? It is rather they who speak such nonsense against me who deserve to be ridiculed. Det är snarare de som uttalar sådana dumheter mot mig som förtjänar att bli förlöjligade. For the holy prophet Isaiah does not lie when he says, "Behold a virgin shall conceive and bear a son and they shall call his name Emmanuel, which is interpreted God with us". För den heliga profeten Jesaja inte ljuger när han säger: "Se en jungfru skall bli havande och föda en son och man skall ge honom namnet Emmanuel, som tolkas Gud med oss". Again the holy Gabriel speaks total truth when he says to the blessed virgin: "Do not fear, Mary. You have found favour with God, and behold you will conceive in your womb and bear a son and you will call his name Jesus . For he will save his people from their sins". Återigen heliga Gabriel talar total sanning när han säger till jungfru: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd inför Gud, och se, du kommer att tänka på livmodern och föda en son och du skall ge honom namnet Jesus. För han skall frälsa sitt folk från deras synder ".

    But when we say that our lord Jesus Christ came from heaven and above, we do not apply such expressions as "from above" and "from heaven" to his holy flesh. Men när vi säger att vår Herre Jesus Kristus kom från himlen och ovan har vi inte tillämpar sådana uttryck som "från ovan" och "från himlen" till hans heliga kropp. Rather do we follow the divine Paul who clearly proclaimed: "The first man was of the earth, earthly, the second man is the Lord from heaven". Snarare följer vi den gudomliga Paul som klart uttalade: "Den första människan var av jorden, jordiska, den andra mannen Herren från himlen".

    We also recall our Saviour who said: "No one has gone up into heaven except him who came down from heaven, the son of man". Vi minns också vår Frälsare som sade: "Ingen har gått upp till himlen utom han som kom ner från himlen, Människosonen". Yet he was born, as I have just said, from the holy virgin according to the flesh. Men han föddes, som jag just har sagt, från den heliga jungfrun enligt köttet.

    But since God the Word, who came down from above and from heaven, "emptied himself, taking the form of a slave", and was called son of man though all the while he remained what he was, that is God (for he is unchangeable and immutable by nature), he is said to have come down from heaven, since he is now understood to be one with his own flesh, and he has therefore been designated the man from heaven, being both perfect in godhead and perfect in humanity and thought of as in one person. Men eftersom Gud Ordet, som kom ner från ovan och från himlen "tömde sig själv, i form av en slav", och kallades människobarn om alla medan han var vad han var, är att Gud (om han är oföränderlig och oföränderliga karaktär), han lär ha kommit ned från himlen, eftersom han nu vet man att vara ett med sin egen kropp, och han har därför utsetts mannen från himlen, som båda perfekt i gudomen och fullkomlig i mänsklighet och tänkte på som i en person. For there is one lord Jesus Christ, even though we do not ignore the difference of natures, out of which we say that the ineffable union was effected. För det finns en Herre Jesus Kristus, även om vi inte får blunda för skillnaden i naturer, av vilka vi säger att det outsägliga facket genomfördes. As for those who say that there was a mixture or confusion or blending of God the Word with the flesh, let your holiness see fit to stop their mouths. Vad gäller de som säger att det var en blandning eller förvirring eller blandning av Guds Ord med köttet, låt din helighet anser sig kunna stoppa deras munnar. For it is quite likely that some should spread it abroad that I have thought or said such things. För det är ganska sannolikt att en del skulle sprida den utomlands som jag har tänkt eller sagt sådana saker. But I am so far from thinking anything of the kind that I think that those are quite mad who suppose that "a shadow of change" is conceivable in connexion with the divine nature of the Word. Men jag är så långt från att tänka något sådant som jag tycker att de är helt galna som förmodar att "en skugga av förändring" är tänkbart i förening med den gudomliga naturen i Word. For he remains what he is always and never changes, nor could he ever change or be susceptible of it. För han är vad han alltid och aldrig ändras, inte heller kunde han någonsin ändra eller vara känsliga för det. Furthermore we all confess that the Word of God is impassible though in his all-wise economy of the mystery he is seen to attribute to himself the sufferings undergone by his own flesh. Dessutom är vi alla erkänna att Guds Ord är ogenomträngliga men i hans allvetande ekonomi mysterium han sett att tillskriva sig själv det lidande genomgått sin egen kropp. So the all-wise Peter speaks of "Christ suffering for us in the flesh" and not in the nature of his unspeakable godhead. Så Allvise Peter talar om "Kristi lidande för oss i köttet" och inte har karaktären av hans outsägliga gudomen. For in order that he might be believed to be the saviour of all, in accordance with our economic appropriation, as I said, he refers to himself the sufferings of his own flesh, in much the same way as is suggested through the voice of the prophet coming as it were from him in advance: "I gave my back to the smiters and my cheeks to blows; I hid not my face from shame and spitting" . För så att han kan anses vara frälsare för alla i enlighet med vår ekonomiska anslag, som jag sade, hänvisar han till sig själv lidande av hans eget kött, ungefär på samma sätt som antyds genom röst profeten kom så att säga från honom i förväg: "Jag gav mig tillbaka till smiters och mina kinder i slagsmål, jag dolde inte min ansiktet av skam och spottade".

    Let your holiness be persuaded and let no one else cherish any doubt, that we everywhere follow the opinions of the holy fathers especially those of our blessed and glorious father Athanasius, with whose opinions we differ not in the slightest. Låt din helighet övertalas och låt ingen annan hysa något tvivel om att vi överallt följer yttrandena från de heliga fäderna, särskilt de av våra välsignade och härliga far Athanasius, med vars åsikter vi skiljer sig inte det minsta. I would have added many of their testimonies, proving my opinions from theirs, had I not feared that the length of the letter would be made tedious thereby. Jag skulle ha lagt många av deras vittnesmål som styrker mina åsikter från deras, hade jag inte fruktat att längden av skrivelsen skulle bli långtråkig därigenom. We do not permit anyone in any way to upset the defined faith or the creed drawn up by the holy fathers who assembled at Nicaea as the times demanded. Vi tillåter inte någon på något sätt rubba den definierade tro eller trosbekännelse som utarbetats av heliga fäder som monteras i Nicaea som tiden krävde. We give neither ourselves nor them the licence to alter any expression there or to change a single syllable, remembering the words: "Remove not the ancient landmarks which your fathers have set". Vi ger varken oss själva eller dem tillstånd att ändra några uttryck där eller för att ändra en enda stavelse, komma ihåg orden: "Ta inte bort de gamla landmärken som dina fäder har set".

    For it was not they that spoke, but the Spirit of God the Father, who proceeds from him and who is not distinct from the Son in essence . För det var inte de som talade, men Ande Gud Fader, som utgår från honom och som inte är skild från Sonen i huvudsak. We are further confirmed in our view by the words of our holy spiritual teachers. Vi bekräftades i vår uppfattning av orden i vår heliga andliga lärare. For in the Acts of the Apostles it is written: "When they came to Mysia, they tried to go to Bithynia and the Spirit of Jesus did not permit them". I Apostlagärningarna står det skrivet: "När de kom till Mysia försökte de att gå till Bithynia och Ande Jesus inte tillåta dem". And the divine Paul writes as follows: "Those who are in the flesh cannot please God. But you are not in the flesh, you are in the spirit, if the Spirit of God really dwells in you. And anyone who does not have the Spirit of Christ does not belong to him". Och den gudomliga Paulus skriver: "De som är i köttet kan inte behaga Gud. Men du är inte i köttet, är du i samma anda, om Guds Ande verkligen bor i dig. Och den som inte har den Kristi Ande tillhör inte honom ". When, therefore, any of those who love to upset sound doctrine pervert my words to their way of thinking, your holiness should not be surprised at this, but should remember that the followers of every heresy extract from inspired scripture the occasion of their error , and that all heretics corrupt the true expressions of the holy Spirit with their own evil minds and they draw down on their own heads an inextinguishable flame. När därför någon av dem som älskar att störa den sunda läran förvränga mina ord till deras sätt att tänka bör din helighet inte förvånas över detta, men bör komma ihåg att anhängarna av varje kätteri utdrag ur inspirerade Skriften när de misstag, och att alla kättare korrupta sanna uttryck för den Helige Anden med sina egna onda sinnen och de drar ner på sina egna huvuden en OSLÄCKBAR låga.

    Since therefore we have learnt that even the letter of our glorious father Athanasius to the blessed Epictetus , which is completely orthodox, has been corrupted and circulated by some, with the result that many have been injured therefore, thinking it both useful and necessary for the brethren, we have despatched to your holiness accurate copies of the original, unadulterated writings which we have. Eftersom därför vi har lärt oss att även skrivelsen av våra härliga far Athanasius till välsignade Epiktetos, som är helt renlärig, är skadad och distribueras av vissa, vilket leder till att många har skadats därför att han menar att det både lämpligt och nödvändigt för bröder, det har vi skickade till din helighet exakta kopior av originalet, oförfalskad skrifter som vi har.


    Excerpt from the Council of Chalcedon Utdrag från Konciliet i Chalcedon

    The Council of Chalcedon "has accepted the synodical letters of the blessed Cyril, pastor of the church in Alexandria, to Nestorius and to the Orientals, as being well-suited to refuting Nestorius's mad folly and to providing an interpretation for those who in their religious zeal might desire understanding of the saving creed.". Konciliet i Kalcedon "har accepterat synodical bokstäverna i välsignade Cyril, pastor i kyrkan i Alexandria, att Nestorius och orientaler, som är väl anpassad för att motbevisa Nestorius's mad dårskap och att tillhandahålla en tolkning för dem som i sin religiösa nit skulle vilja förstå spara trosbekännelse. ".


    Introduction and translation taken from Decrees of the Ecumenical Councils , ed. Inledning och översättning tas från dekret av den ekumeniska råd, ed. Norman P. Tanner Norman P. Tanner

    Ephesus Efesos

    Catholic Information Katolsk information

    A titular archiespiscopal see in Asia Minor, said to have been founded in the eleventh century BC by Androcles, son of the Athenian King Codrus, with the aid of Ionian colonists. En titular archiespiscopal se i Mindre Asien, sägs ha grundats i elfte århundradet f.Kr. av Androcles, son till den atenska King Codrus, med hjälp av Joniska kolonister. Its coinage dates back to 700 BC, the period when the first money was struck. Dess mynt går tillbaka till 700 f.Kr., den period då de första pengarna nåddes. After belonging successively to the kings of Lydia, the Persians, and the Syrian successors of Alexander the Great, it passed, after the battle of Magnesia (199 BC), to the kings of Pergamum, the last of whom, Attalus III, bequeathed his kingdom to the Roman people (133 BC). Efter tillhör successivt till kungarna i Lydien, perserna, och den syriska efterträdare Alexander den store, gick det, efter slaget vid Magnesia (199 f.Kr.), till kungarna i Pergamon, varav det sista, testamenterade Attalos III, hans rike till det romerska folket (133 f.Kr.). It was at Ephesus that Mithradates (88 BC) signed the decree ordering all the Romans in Asia to be put to death, in which massacre there perished 100,000 persons. Det var i Efesos att Mithradates (88 f.Kr.) undertecknade ett dekret beställa samtliga romarna i Asien att bli avrättad, där massakern det dog 100.000 personer. Four years later Sulla, again master of the territory, slaughtered at Ephesus all the leaders of the rebellion. Fyra år senare Sulla, återigen mästare territoriet, slaktas i Efesos alla ledare för upproret. From 27 BC till a little after AD 297, Ephesus was the capital of the proconsular province of Asia, a direct dependency of the Roman Senate. Från 27 f.Kr. till en stund efter AD 297, Efesos var huvudstad i prokonsulariska provinsen Asien, en direkt beroende av den romerska senaten. Though unimportant politically, it was noted for its extensive commerce. Även oviktig politiskt, noterades det för sina omfattande handel. Many illustrious persons were born at Ephesus, eg the philosophers Heraclitus and Hermodorus, the poet Hipponax, the painter Parrhasius (all in the sixth or fifth century BC), the geographer Artemidorus, another Artemidorus, astrologer and charlatan, both in the second century of the Christian Era, and the historian and essayist, Xenophon. Många berömda personer födda i Efesos, t.ex. filosoferna Herakleitos och Hermodorus, poeten Hipponax, konstnären Parrhasius (alla i sjätte eller femte århundradet f.Kr.), geografen Artemidorus annan Artemidorus, astrolog och charlatan, både i andra århundrade den kristna eran, och historikern och essäist, Xenophon. Ephesus owed its chief renown to its temple of Artemis (Diana), which attracted multitudes of visitors. Efesos skyldig dess förnämsta anseende till sitt tempel för Artemis (Diana), som lockade skaror av besökare. Its first architect was the Cretan Chersiphron (seventh to sixth century BC) but it was afterwards enlarged. Dess första arkitekt var den kretensiska Chersiphron (sjunde till sjätte århundradet f.Kr.), men den utvidgades efteråt. It was situated on the bank of the River Selinus and its precincts had the right of asylum. Den var belägen på stranden av floden Selinus och dess område hade rätt till asyl. This building, which was looked upon in antiquity as one of the marvels of the world, was burnt by Herostratus (356 BC) the night of the birth of Alexander the Great, and was afterwards rebuilt, almost in the same proportions, by the architect Dinocrates. Denna byggnad, som betraktades i antiken som ett av underverken i världen, brändes av Herostratos (356 f.Kr.) natten till födelsen av Alexander den store, och återuppbyggdes efteråt, nästan i samma proportioner, av arkitekten Dinocrates. Its construction is said to have lasted 120 years, according to some historians 220. Dess konstruktion sägs ha pågått i 120 år, enligt vissa historiker 220. It was over 400 feet in length and 200 in breadth, and rested upon 128 pillars of about sixty feet in height. Det var över 400 fot i längd och 200 i bredd, och vilade på 128 pelare cirka sextio meter i höjd. It was stripped of its riches by Nero and was finally destroyed by the Goths (AD 262). Det blev av med sin rikedom av Nero och förstördes slutligen av goterna (AD 262).

    It was through the Jews that Christianity was first introduced into Ephesus. Det var genom judarna att kristendomen infördes först i Efesos. The original community was under the leadership of Apollo (1 Corinthians 1:12). Den ursprungliga samhället var under ledning av Apollo (1 Kor 1:12). They were disciples of St. John the Baptist, and were converted by Aquila and Priscilla. De var lärjungar of St John the Baptist, och omvandlades med Aquila och Priscilla. Then came St. Paul, who lived three years at Ephesus to establish and organize the new church; he was wont to teach in the schola or lecture-hall of the rhetorician Tyrannus (Acts 19:9) and performed there many miracles. Eventually he was obliged to depart, in consequence of a sedition stirred up by the goldsmith Demetrius and other makers of ex-votoes for the temple of Diana (Acts 18:24 sqq.; 19:1 sqq.). Sedan kom Paulus, som bodde tre år i Efesos att skapa och organisera den nya kyrkan, han brukade undervisa i Schola eller föreläsningssal av retoriker Tyrannus (Apg 19:9) och framförde där många mirakel. Småningom han var tvungen att avvika, till följd av en uppvigling rörde upp av guldsmeden Demetrius och andra beslutsfattare av fd votoes för Dianatemplet (Apg 18:24 ff., 19:1 ff.). A little later, on his way to Jerusalem, he sent for the elders of the community of Ephesus to come to Miletus and bade them there a touching farewell (Acts 20:17-35). Lite senare, på väg till Jerusalem, sände han för de äldre i samhället i Efesos att komma till Miletos och bad dem där en gripande farväl (Apg 20:17-35). The Church of Ephesus was committed to his disciple, St. Timothy, a native of the city (1 Timothy 1, 3; 2 Timothy 1, 18; 4:12). Kyrkan i Efesos anslogs till sin lärjunge, St Timothy, född i staden (1 Tim 1, 3, 2 Tim 1, 18, 4:12). The Epistle of St. Paul to the Ephesians was not perhaps addressed directly to them; it may be only a circular letter sent by him to several churches. Episteln av Paulus i Efesierbrevet kanske inte var riktat direkt till dem, det kan vara bara en cirkulär brev från honom till flera kyrkor. The sojourn and death of the Apostle St. John at Ephesus are not mentioned in the New Testament, but both are attested as early as the latter part of the second century by St. Irenæus (Adv. Haer., III, iii, 4), Polycrates, Bishop of Ephesus (Eusebius, Hist. Eccl., V, xxi), Clement of Alexandria, the "Acta Joannis", and a little earlier by St. Justin and the Montanists. The uppehälle och död aposteln Johannes i Efesos nämns inte i Nya Testamentet, men båda är belagda redan under senare delen av andra århundradet av St Irenaeus (Adv. Haer., III, III, 4) , Polykrates, biskop i Efesos (Eusebius, Hist. Pred., V, xxi), Clemens av Alexandria, "Acta Joannis", och lite tidigare från St Justin och Montanists. Byzantine tradition has always shown at Ephesus the tomb of the Apostle. Bysantinska traditionen har alltid visat i Efesos grav aposteln. Another tradition, which may be trustworthy, though less ancient, makes Ephesus the scene of the death of St. Mary Magdalen. En annan tradition, som kan vara pålitliga, men mindre antika, gör Efesos skådeplatsen för död i S: t Maria Magdalena. On the other hand the opinion that the Blessed Virgin died there rests on no ancient testimony; the often quoted but ambiguous text of the Council of Ephesus (431), means only that there was at that time at Ephesus a church of the Virgin. Å andra sidan menar att jungfru dog där vilar på några gamla vittnesmål, som ofta citeras men tvetydiga texten från konciliet i Efesos (431), betyder bara att det var vid den tiden i Efesos en kyrka av Jungfru. (See Ramsay in "Expositor", June, 1905, also his "Seven Cities of Asia".) We learn, moreover, from Eusebius (Hist. Eccl., V, xxiv) that the three daughters of the Apostle St. Philip were buried at Ephesus. (Se Ramsay i "Expositor", juni 1905, även hans "Seven Cities of Asia".) Vi lär oss dessutom från Eusebius (Hist. Pred., V, xxiv) att de tre döttrar av aposteln Philip var begravda i Efesos.

    About 110 St. Ignatius of Antioch, having been greeted at Smyrna by messengers of the Church of Ephesus, sent to it one of his seven famous epistles. Ca 110 S: t Ignatius av Antiokia, efter att ha hälsat på Smyrna av budbärare i kyrkan i Efesos, skickas till ett av hans sju kända epistlar. During the first three centuries, Ephesus was, next to Antioch, the chief centre of Christianity in Asia Minor. Under de tre första århundradena, Efesus, bredvid Antiokia, chef centrum för kristendomen i Mindre Asien. In the year 190 its bishop, St. Polycrates, held a council to consider the paschal controversy and declared himself in favour of the Quartodeciman practice; nevertheless the Ephesian Church soon conformed in this particular to the practice of all the other Churches. Under år 190 sin biskop, St Polykrates, höll ett råd att överväga Paschalis kontroverser och utropade sig till förmån för Quartodeciman praxis, ändå EFESIER kyrkan snart överensstämde i synnerhet bruket att alla andra kyrkor. It seems certain that the sixth canon of the Council of Nicaea (325), confirmed for Ephesus its ecclesiastical jurisdiction over the whole "diocese" or civil territory of Asia Minor, ie over the eleven ecclesiastical provinces; at all events, the second canon of the Council of Constantinople (381) formally recognized this authority. But Constantinople was already claiming the first rank among the Churches of the East and was trying to annex the Churches of Thrace, Asia, and Pontus. Det verkar som den sjätte kanoniska kyrkomötet i Nicaea (325), bekräftade för Efesos sin kyrklig jurisdiktion över hela "stiftet" eller civil territoriet i Mindre Asien, dvs under de elva kyrkliga provinser, i alla fall, den andra kanoniska rådet i Konstantinopel (381) erkänns formellt denna myndighet. Men Konstantinopel redan påstår första rangen bland kyrkor i öst och försökte att annektera Kyrkor Trakien, Asien, och Pontus. To resist these encroachments, Ephesus made common cause with Alexandria. Att motstå dessa övergrepp, Efesos gjort gemensam sak med Alexandria. We therefore find Bishop Memnon of Ephesus siding with St. Cyril at the Third Ecumenical Council, held at Ephesus in 431 in condemnation of Nestorianism, and another bishop, Stephen, supporting Dioscorus at the so-called Robber Council (Latrocinium Ephesinum) of 449, which approved the heresy of Eutyches. Vi finner därför biskop Memnon från Efesos rangerbangård med St Cyril vid det tredje ekumeniska konciliet hölls i Efesos i 431 i fördömandet av Nestorianism, och en annan biskop, Stephen, stödja Dioskuros på de så kallade Robber rådet (Latrocinium Ephesinum) av 449, som godkände kätteri Eutyches. But the resistance of Ephesus was overcome at the Council of Chalcedon (451), whose famous twenty-eighth canon placed the twenty-eight ecclesiastical provinces of Pontus, Asia, and Thrace under the jurisdiction of the Patriarch of Constantinople. Men motståndet i Efesos röjdes vid konciliet i Kalcedon (451), vars berömda tjugoåttonde kanon placerad tjugoåtta kyrkliga provinserna Pontus, Asien och Trakien under jurisdiktion av patriarken av Konstantinopel. Henceforth Ephesus was but the second metropolis of the Patriarchate of Constantinople, nor did it ever recover its former standing, despite a council of 474 in which Paul, the Monophysite Patriarch of Alexandria restored its ancient rights. Hädanefter Efesos var men den andra metropol av patriarkatet, inte heller någonsin återfå sin tidigare status, trots ett råd bestående av 474 där Paulus, återställde Monophysite patriark av Alexandria dess gamla rättigheter. Egyptian influence was responsible for the hold which Monophysitism gained at Ephesus during the sixth century; the famous ecclesiastical historian, John of Asia, was then one of its bishops. Egyptisk påverkan var ansvarig för att hålla som Monofysitism vunnits i Efesos under sjätte århundradet, den berömda kyrkliga historikern John i Asien, var då en av dess biskopar. The metropolis of Ephesus in those days ruled over thirty-six suffragan sees. Justinian, who imitated Constantine in stripping the city of many works of art to adorn Constantinople, built there a magnificent church consecrated to St. John; this was soon a famous place of pilgrimage. Den metropolen Efesos på den tiden härskade över trettiosex BITRÄDANDE ser. Justinianus, som imiterade Konstantin strippa staden många konstverk att pryda Konstantinopel, byggt en magnifik kyrka invigd till S: t Johannes, det blev snart en känd plats vallfartsort.

    Ephesus was taken in 655 and 717 by the Arabs. Efesos togs i 655 och 717 av araberna. Later it became the capital of the theme of the Thracesians. Senare blev huvudstad i det tema som Thracesians. During the Iconoclastic period two bishops of Ephesus suffered martyrdom, Hypatius in 735 and Theophilus in the ninth century. In the same city the fierce general Lachanodracon put to death thirty-eight monks from the monastery of Pelecete in Bithynia and other partisans of the holy images. Under den omstörtande period två biskopar från Efesos som martyr, Hypatius i 735 och Theophilus i det nionde århundradet. I samma stad den hårda allmänna Lachanodracon avrättas trettioåtta munkar från klostret Pelecete i Bithynia och andra anhängare av den heliga bilder . In 899 Leo the Wise transferred the relics of St. Mary Magdalen to Constantinople. I 899 Leo den vise överfört relikerna av St Mary Magdalen till Konstantinopel. The city was captured in 1090 and destroyed by the Seljuk Turks, but the Byzantines succeeded in retaking it and rebuilt it on the neighbouring hills around the church of St. John. Staden erövrades 1090 och förstördes av seldjukiska turkarna, men bysantinerna lyckades återta den och byggde om på de närliggande kullarna runt kyrkan St John. Henceforth it was commonly called Hagios Theologos (the holy theologian, ie St. John the Divine), or in Turkish Aya Solouk (to the Greeks the Apostle St. John is "the Theologian"); the French called the site Altelot and the Italians Alto Luogo. Hädanefter var det kallas vanligen Hagios Theologos (den heliga teolog, dvs St John the Divine), eller på turkiska Aya Solouk (till grekerna aposteln Johannes är "teologen"), den franska kallas platsen Altelot och italienarna alto Luogo. At the beginning of the thirteenth century its metropolitan, Nicholas Mesarites, had an important role at the conferences between the Greeks and the Latins. I början av det trettonde århundradet dess Metropolitan, Nicholas Mesarites, hade en viktig roll vid konferenserna mellan greker och latinare. The city was again plundered by the Turks in the first years of the fourteenth century, then by the Catalonian mercenaries in the pay of the Byzantines, and once more by the Turks. The church of St. John was transformed into a mosque, and the city was ruled by a Turkish ameer, who carried on a little trade with the West, but it could no longer maintain its Greek bishop. Staden plundrades åter av turkarna under de första åren av det fjortonde århundradet, därefter av katalanska legosoldater i lön av Bysans, och ännu en gång av turkarna. Kyrkan St John omvandlades till en moské, och Staden styrdes av en turkisk emir, som bar på en liten handel med väst, men det kunde inte längre upprätthålla sina grekisk biskop. A series of Latin bishops governed the see from 1318 to 1411. En rad latinska biskopar styrde se från 1318 till 1411. The ruin of Ephesus was completed by Timur-Leng in 1403 and by nearly a half-century of civil wars among its Turkish masters. Ruinen av Efesos slutfördes i Timur-Leng år 1403 och med nästan ett halvt sekel av inbördeskrig mellan det turkiska mästare. When at the council of Florence in 1439 Mark of Ephesus (Marcus Eugenicus) showed himself so haughty toward the Latins, he was the pastor of a miserable village, all that remained of the great city which Pliny once called alterum lumen Asiae, or the second eye of Asia (Hist. nat., V, xxix; also Apoc., ii, 5; cf. W. Brockhoff, "Ephesus vom vierten christlich. Jhdt. bis seinem Untergang:, Jena, 1906). Today Aya Solouk has 3000 inhabitants, all Greeks. It is situated in the caza of Koush Adassi, in the vilayet of Aiden or Smyrna, about fifty miles from Smyrna, on the Smyrna-Aidin railway. The ruins of Ephesus stand in the marshy and unhealthy plain below the village. There are the remains of the temple of Diana, the theatre, with a capacity of 25,000 spectators, the stadium, the great gymnasium, and the "Double Church", probably the ancient cathedral, one aisle of which was dedicated to the Blessed Virgin, the other to St. John, where the councils of 431 and 449 were held. The Greek metropolitan resides at Manissa, the ancient Magnesia. När vid kyrkomötet i Florens 1439 Mark of Ephesus (Marcus Eugenicus) visade sig så högdragen mot romarna, var han pastor i en eländig by, som fanns kvar av den stora staden som en gång Plinius kallade alterum lumen Asiae, eller andra öga Asien (Hist. nat., V, XXIX, även Apoc., II, 5, jfr. W. Brockhoff, "Efesos vom vierten Christlich. Jhdt. bis seinem Untergang: har Jena, 1906). Idag Aya Solouk 3.000 invånare, alla greker. Det ligger i caza av Koush Adassi i vilajet av Aiden eller Smyrna, cirka femtio miles från Smyrna, på Smyrna-Aidin järnvägen. Ruinerna av Efesos stå i sumpiga och osunda slätten nedanför byn . Det är resterna av ett tempel Diana, teater, med en kapacitet på 25.000 åskådare, arenan, den stora gymnastiksalen, och "Double kyrkan", förmodligen den gamla katedralen, en mittgång som ägnades åt Jungfru , den andra till St John, där råden i 431 och 449 hölls. Greklands huvudstadsregionen bor på Manissa, de antika Magnesia.

    Publication information Written by S. Vailhé. The Catholic Encyclopedia, Volume V. Published 1909. Publikation information Skrivet av S. Vailhé. Den katolska encyklopedien, volym V. publicerade 1909. New York: Robert Appleton Company. New York: Robert Appleton Company. Nihil Obstat, May 1, 1909. Nihil Obstat, 1 maj 1909. Remy Lafort, Censor. Remy Lafort, censurerar. Imprimatur. Imprimatur. +John M. Farley, Archbishop of New York + John M. Farley, ärkebiskop av New York

    Bibliography Bibliografi

    Wood, On the Antiquities of Ephesus having relation to Christianity in Transactions of the Society of Biblical Archeology, VI, 328; Idem, Discoveries at Ephesus (London, 1877); Falkener, Ephesus and the Temple of Diana (London, 1862); Arundell, Discoveries in Asia Minor (London, 1834), II, 247-272; Barclay-Head, History of the Coinage of Ephesus (London, 1880); Guhl, Ephesiaca (Berlin, 1843); Curtius, Ephesos (Berlin, 1874); Benndorf, Forschungen in Ephesos (Vienna, 1905); Chapot, La province Romaine proconsulaire d'Asie (Paris, 1904); Gude, De ecclesiae ephesinae statu aevo apostolorum (Paris, 1732); Cruse-Blicher, De statu Ephesiorum ad quos scripsit Paulus (Hanover, 1733); Le Camus in Vig., Dict. Wood, På Antiquities i Efesos ha förhållande till kristendomen vid transaktioner av Society of Biblical Archeology, VI, 328; Idem, upptäckter i Efesos (London, 1877); Falkener, Efesos och Temple of Diana (London, 1862); Arundell , upptäckter i Mindre Asien (London, 1834), II, 247-272, Barclay-chef, historia om prägling av mynt i Efesos (London, 1880); Guhl, Ephesiaca (Berlin, 1843), Curtius, Efesos (Berlin, 1874) ; Benndorf, Forschungen i Efesos (Wien, 1905); Chapot, La provins Romaine proconsulaire d'Asie (Paris, 1904), Gude, De ecclesiae ephesinae statu aevo apostolorum (Paris, 1732), Cruse-Blicher, De statu Ephesiorum ad quos scripsit Paulus (Hannover, 1733), Le Camus i Vig., Dict. de la Bible, sv Ephese; Zimmermann, Ephesos im ersten christl. de la Bible, sv Ephese, Zimmermann, Efesos im ersten Christl. Jhdt. Jhdt. (Berlin, 1894): Lequien, Oriens christianus (Paris, 1740), I, 671-694; Brockhoff, Studien zur Gesch. (Berlin, 1894): Lequien, Oriens Christianus (Paris, 1740), I, 671-694; Brockhoff, Studien zur Gesch. der Stadt Ephesos (Jena, 1905); Weber, Le guide du voyageur a Ephese (Smyrna, 1891); Buerchner, Ephesos in Pauly-Wissowa, Real-Encyc., sv; Ramsey, The Seven Cities of Asia (London, 1907). der Stadt Efesos (Jena, 1905), Weber, Le Guide du Voyageur en Ephese (Smyrna, 1891); Buerchner, Efesos i Pauly-Wissowa, Real-Encyc., sv, Ramsey, The Seven Cities of Asia (London, 1907) .


    Also, see: Se även:
    Ecumenical Councils Ekumeniska råd


    This subject presentation in the original English language Denna fråga presenteras i den ursprungliga engelska språket


    Send an e-mail question or comment to us: E-mailSkicka ett e-mail eller kommentar till oss: E-post

    The main BELIEVE web-page (and the index to subjects) is at De viktigaste TROR web-sida (och indexet till personer) är