Book of Lamentations Klagovisorna

General Information Allmän information

The Book of Lamentations in the Old Testament of the Bible is actually five poems that lament the destruction of Jerusalem in 586 BC. Den Klagovisorna i Gamla testamentet i Bibeln är faktiskt fem dikter att beklaga förstörelsen av Jerusalem år 586 f.Kr.. Often called "The Lamentations of Jeremiah," it is usually placed after the Book of Jeremiah, despite its uncertain authorship. Ofta kallas "klagan Jeremia," det är oftast placeras efter bok Jeremia, trots dess osäkra författarskap. The poet vividly describes the devastation endured by Jerusalem. Poeten beskriver livfullt den förödelse utstå av Jerusalem. Although this recitation of laments faced the harsh realities of the present, the prayer - poems also stirred up continuing hope in Yahweh's promises for the future. Även om denna recitation av klagan inför den hårda verkligheten i detta, bönen - dikter väckte också upp fortsatt hopp i Yahwehs löften för framtiden.

BELIEVE Religious Information Source web-siteTRO
Religiösa
Information
Källa
webbplats
Our List of 1,000 Religious Subjects Vår lista över 1000 religiösa Ämnesområden
E-mailE-post

Lamenta'tion Lamenta'tion

Advanced Information Avancerad information

Lamentation, (Heb. qinah), an elegy or dirge. Jämmer, (Heb. qinah), en elegi eller sorgesång. The first example of this form of poetry is the lament of David over Saul and Jonathan (2 Sam. 1:17-27). It was a frequent accompaniment of mourning (Amos 8:10). Det första exemplet på denna form av poesi är Lament of David över Saul och Jonathan (2 Sam. 1:17-27). Det var en frekvent ackompanjemang av sorg (Amos 8:10). In 2 Sam. 3:33, 34 is recorded David's lament over Abner. I 2 Sam. 3:33, är 34 inspelade Davids klagan över Abner. Prophecy sometimes took the form of a lament when it predicted calamity (Ezek. 27:2, 32; 28:12; 32:2, 16). Profetia tog ibland formen av en klagan när den förutsedda olycka (Hes 27:2, 32, 28:12, 32:2, 16).

(Easton Illustrated Dictionary) (Easton illustrerad ordbok)


Book of Lamenta'tions Book of Lamenta'tions

Advanced Information Avancerad information

Lamentations, called in the Hebrew canon 'Ekhah, meaning "How," being the formula for the commencement of a song of wailing. Klagan, som på hebreiska heter kanon "Ekhah, som betyder" hur "är formeln för inledandet av en sång av jämmer. It is the first word of the book (see 2 Sam. 1:19-27). Det är det första ordet i boken (se 2 Sam. 1:19-27). The LXX. LXX. adopted the name rendered "Lamentations" (Gr. threnoi = Heb. qinoth) now in common use, to denote the character of the book, in which the prophet mourns over the desolations brought on the city and the holy land by Chaldeans. antog namnet blivit "Klagovisorna" (Gr. threnoi = Heb. qinoth) i vanligt bruk, för att ange karaktären av boken, där profeten sörjer över desolations väckt den staden och det heliga landet av kaldéer. In the Hebrew Bible it is placed among the Khethubim. I den hebreiska Bibeln är placerade sig bland de Khethubim. (See BIBLE.) As to its authorship, there is no room for hesitancy in following the LXX. (Se Bibeln.) Om dess författarskap, det finns inget utrymme för tvekan i följande LXX. and the Targum in ascribing it to Jeremiah. och Targum i tillmätte det till Jeremia. The spirit, tone, language, and subject-matter are in accord with the testimony of tradition in assigning it to him. Anda, ton, språk och innehåll är i enlighet med vittnesmål av tradition i att koppla det till honom. According to tradition, he retired after the destruction of Jerusalem by Nebuchadnezzar to a cavern outside the Damascus gate, where he wrote this book. Enligt traditionen, drog han efter förstörelsen av Jerusalem av Nebukadnessar till en grotta utanför Damaskus-porten, där han skrev denna bok.

That cavern is still pointed out. Det grotta är fortfarande påpekade. "In the face of a rocky hill, on the western side of the city, the local belief has placed 'the grotto of Jeremiah.' "Inför en stenig backe, på västra sidan av staden, har den lokala tro placeras" grotta Jeremia. " There, in that fixed attitude of grief which Michael Angelo has immortalized, the prophet may well be supposed to have mourned the fall of his country" (Stanley, Jewish Church). Där, i det fasta hållning sorg som Michael Angelo har förevigat får profeten väl tänkas ha sörjde hösten sitt land "(Stanley, judiska församlingen). The book consists of five separate poems. Boken består av fem separata dikter. In chapter 1 the prophet dwells on the manifold miseries oppressed by which the city sits as a solitary widow weeping sorely. I kapitel 1 profeten uppehåller sig på den mångfaldiga elände förtryckta av vilken stad sitter som en ensam änka gråt illa. In chapter 2 these miseries are described in connection with the national sins that had caused them. I kapitel 2 dessa elände beskrivs i samband med den nationella synder som hade orsakat dem. Chapter 3 speaks of hope for the people of God. Kapitel 3 talar om hopp för Guds folk. The chastisement would only be for their good; a better day would dawn for them. Straffet skulle bara vara till deras bästa, en bättre dag skulle gryningen för dem. Chapter 4 laments the ruin and desolation that had come upon the city and temple, but traces it only to the people's sins. Kapitel 4 beklagar ruinen och förtvivlan som hade kommit över staden och templet, men spår det bara för folkets synder. Chapter 5 is a prayer that Zion's reproach may be taken away in the repentance and recovery of the people. Kapitel 5 är en bön om att Sions förebråelse kan tas bort i ånger och återvinning av folket.

The first four poems (chapters) are acrostics, like some of the Psalms (25, 34, 37, 119), ie, each verse begins with a letter of the Hebrew alphabet taken in order. De första fyra dikter (kapitel) är acrostics, som några av Psaltaren (25, 34, 37, 119), dvs börjar varje vers med ett brev av det hebreiska alfabetet har vidtagits för. The first, second, and fourth have each twenty-two verses, the number of the letters in the Hebrew alphabet. Den första, andra och fjärde har varje twenty-två verser, antalet bokstäver i det hebreiska alfabetet. The third has sixty-six verses, in which each three successive verses begin with the same letter. The fifth is not acrostic. Den tredje har sextiosex verser, där varje tre på varandra följande verser börjar på samma bokstav. Den femte är inte Akrostikon. Speaking of the "Wailing-place (qv) of the Jews" at Jerusalem, a portion of the old wall of the temple of Solomon, Schaff says: "There the Jews assemble every Friday afternoon to bewail the downfall of the holy city, kissing the stone wall and watering it with their tears. They repeat from their well-worn Hebrew Bibles and prayer-books the Lamentations of Jeremiah and suitable Psalms." Att prata om "Wailing-plats (qv) av judarna" i Jerusalem, en del av den gamla muren från Salomos tempel, säger Schaff: "Det judarna samlas varje fredag eftermiddag för att klaga över undergång i den heliga staden, kyssande stenmuren och vattna den med sina tårar. De upprepa sin nötta hebreiska biblar och bönböcker klagan Jeremia och passande Psaltaren. "

(Easton Illustrated Dictionary) (Easton illustrerad ordbok)


Lamentations Jämmer

Jewish Perspective Information Jewish Perspective Information

ARTICLE HEADINGS: ARTIKEL rubriker:

-Biblical Data: -Bibliska Data:

Fourth and Fifth Poems. Fjärde och femte Poems.

Authorship.- Författarskap .-

-Biblical Data: -Bibliska Data:

In the manuscripts and printed copies of the Old Testament the book is called, after its initial word, "Ekah"; in the Talmud and among the Rabbis, after its contents, "Ḳinot" (comp. especially BB 15a). I manuskript och tryckta exemplar av Gamla testamentet boken kallas, efter dess första ord, "Ekah", i Talmud och bland rabbinerna efter dess innehåll, "Ḳinot" (rum speciellt BB 15a). The Greek and Latin translations of the Old Testament, as well as the Church Fathers, call it Θρῆνοι, or Θρῆνοι Ἱερεμίον, or "Threni." De grekiska och latinska översättningar av Gamla testamentet, liksom kyrkofäderna, kalla det Θρῆνοι eller Θρῆνοι Ἱερεμίον, eller "Threni."

The five poems deal with the destruction of Jerusalem (586 BC), describing how city and country, palace and Temple, king and people, suffered under the terrible catastrophe. De fem dikter handlar om Jerusalems förstöring (586 f.Kr.), som beskriver hur stad och land, palats och tempel, konung och folk, led under den fruktansvärda katastrof. The several poems have markedly different characteristics. Den flera dikter har markant olika egenskaper. The first shows an almost utter lack of consecutive thought. Den första visar en nästan fullständiga bristen på varandra följande tanke. Although it may be divided into two distinct sections.-verses 1-11b, in which the poet speaks, and 11c-22, in which the city continues-the sections themselves present no logical development of thought. Även om det kan delas upp i två distinkta sections.-vers 1-11b, där skalden talar, och 11c-22, där staden fortsätter-avsnitten sig utgör ingen logisk utveckling av tankar. The theme of the entire song is the distress of the city (which is personified) and of her children and inhabitants, and the haughtiness of the victors. Temat för hela låten är nöd av staden (som är personifierade) och hennes barn och invånare, och högfärd av segrarna. Thus verses 1 et seq. Således vers 1 ff. deal, in obvious imitation of Isa. affär, i uppenbara imitation av Isa. i. i. 21, with the misfortunes of Jerusalem; verse 5, with the arrogance of the Chaldeans; verses 6-9, again, with the misery of the inhabitants; verse 10, with the proud victors. 21, med olyckor i Jerusalem, vers 5, med arrogans av kaldéer, verserna 6-9, återigen, med elände för invånarna, vers 10, med den stolta segrare. Verses 12-16 of the second section are especially remarkable for their series of detached images representing Jerusalem's sufferings; viz., the rain of fire, the net, the yoke, the treading in the wine-press, etc. From a theological point of view, the strong sense of sin (verses 5, 8, 14, 18, 21), as well as the wish that God may punish the enemy (verse 22), is noteworthy. Vers 12-16 i den andra delen är särskilt anmärkningsvärda för sin serie av fristående bilder som representerar Jerusalem lidande, dvs., Regn av eld, netto, ok, de trampade in the wine-press, etc. Ur teologisk synpunkt visa, den starka känslan av synd (vers 5, 8, 14, 18, 21), samt en önskan om att Gud kan straffa fienden (vers 22), är intressant.

The second poem, ch. Den andra dikten, kap. ii. ii. (comp. Jer. xiv. 15-18), is remarkable for its methodical arrangement. (rum Jer. xiv. 15-18), är anmärkningsvärd för sin metodiska arrangemang. After the theme-the destruction of Jerusalem-has been announced in verse 1, it is treated first in its political aspect (2-5) and then from its religious side (6-7). Efter temat-förstörelsen av Jerusalem, som tillkännagavs i vers 1, det behandlas först i sin politiska aspekten (2-5) och därefter från sin religiösa sida (6-7). Verse 8 is the beginning of a new section, also in two parts: (a) 8-9a, dealing with the fate of the city; and (b) 9b-12, with that of her inhabitants. Vers 8 är början på ett nytt avsnitt, också i två delar: (a) 8-9a, som handlar om ödet av staden, och (b) 9b-12, med hennes invånare. Verse 13 introduces a parenetic portion: the false prophets are mostly to blame (14-17); therefore the exhortation to cry unto the Lord (18-19) and the fulfilment of the exhortation (20-22). Vers 13 införs ett parenetic portion: de falska profeterna oftast att skylla (14-17), och därför uppmaningen att ropa till Herren (18-19) och uppfyllandet av uppmaning (20-22).

The third poem, ch. Den tredje dikten, kap. iii., has a character of its own, being a psalm, somewhat similar to Ps. III., har en karaktär av sin egen, är en psalm, något liknande Ps. lxxxviii. lxxxviii. Here, too, the question arises as to whether the speaker is one person-perhaps Jeremiah (comp. K. Budde in Marti's "Kurzer Handcommentar,"xvii. 92 et seq.)-or the community (comp. R. Smend in Stade's "Zeitschrift," viii. 62, note 3). Även här uppstår frågan om huruvida talaren är en person, kanske Jeremiah (rum K. Budde i Marti's "Kurzer Handcommentar," xvii. 92 ff.)-Eller gemenskapen (rum R. Smend i Stade s "Zeitschrift," VIII. 62, not 3). The latter opinion is preferable in view of the contents. Det senare yttrandet är att föredra med tanke på innehållet. Verses 1-18 deal with the deep affliction in consequence of which the speaker is without peace and without hope, and therefore he cries to God (19 et seq.). Vers 1-18 hantera den djupa lidande till följd av vilken talaren utan fred och utan hopp, och han ropar till Gud (19 ff.). The following section (21-47) is most important from a religious point of view; for, according to it, God's mercy is renewed every morning, and therefore man may hope even in sorrow, which is only a divine means of discipline. I följande avsnitt (21-47) som är viktigast ur religiös synpunkt, ty, enligt det, är Guds nåd förnyas varje morgon, och därför kan man hoppas även i sorg, som endast en gudomlig hjälp av disciplin. If God has afflicted any one, He will also show pity, according to the abundance of His mercy. Om Gud har drabbat någon, kommer han också visa medlidande, enligt överflödet av Hans barmhärtighet. Hence, he who is afflicted must not deem himself abandoned by God, but should consider whether he has not deserved his trials because of sins. Därför, han som är skadad får inte anser sig övergiven av Gud, men bör överväga om han inte har förtjänat sina studier på grund av synder. The result of this reflection is an admission of sin by the community (verse 47). Resultatet av denna reflektion är ett erkännande av synd av gemenskapen (vers 47). This is followed by another description of the afflictions of the community (48-55). Detta följs av en beskrivning av de lidanden i samhället (48-55). The song ends with a prayer: "Help me and avenge me on my enemies" (56-66). Sången slutar med en bön: "Hjälp mig och hämnas på mina fiender" (56-66).

Fourth and Fifth Poems. Fjärde och femte Poems.

The fourth poem, ch. Fjärde dikten, kap. iv., is similar to the second as regards its symmetrical arrangement and its contents. iv., liknar det andra när det gäller dess symmetriska arrangemanget och dess innehåll. Verses 1-11 deal with the affliction of the "bene Ẓiyyon" and the "Nezirim"-with the famine as the greatest terror of the siege. Vers 1-11 behandla den åkomma av "bene Ẓiyyon" och "Nezirim", med hungersnöd som den största skräck för belägringen. God has poured out all His anger upon the unhappy city, which suffers because of the sins of its leaders, the priests and prophets (13-16), the king and his council (17-20). Gud har hällt ut all sin vrede över den olyckliga staden, som lider på grund av de synder dess ledare, präster och profeter (13-16), kungen och hans råd (17-20). The last two verses (21-22) contain a threat of punishment against Edom. De två sista verserna (21-22) innehåller ett hot om straff mot Edom.

Since ancient times the fifth poem, ch. Sedan urminnes tider femte dikten, kap. v., has rightly been called a prayer. v., har med rätta kallats en bön. Verse 1 addresses God with the words "Behold our reproach"; this reproach is described with but little coherence in verses 2-18, which are followed by a second appeal to God (19-22): "Renew our days as of old." Vers 1 adresser Gud med orden: "Se vår smälek"; detta klander beskrivs med föga konsekvens i verserna 2-18, som följs av en andra vädjan till Gud (19-22): "Förnya våra dagar som förr. "

Authorship.- Författarskap .-

(a) Biblical and Pre-Talmudic Data: The book gives no information as to its author. (a) bibliska och Pre-talmudiska Data: Boken ger inga upplysningar om dess upphovsman. The earliest mention of it is found in II Chron. Det tidigaste omnämnandet av det konstateras i II Chron. xxxv. 25: "And Jeremiah lamented for Josiah; and all the singing men and the singing women spake of Josiah in their lamentations to this day, and made them an ordinance in Israel: and, behold, they are written in the lamentations." xxxv. 25: "Och Jeremia klagade för Josiah, och alla människor sjöng och kvinnorna sjunger talade Josias i sin klagan till denna dag, och gjort dem till en förordning i Israel: och se, de är skrivna i klagan." The chronicler therefore regards Jeremiah as the author of lamentations on Josiah; and it is not improbable that he saw them in the Book of Lamentations, in view of passages like ii. Krönikeskrivaren anser därför Jeremia som författare till klagan på Josiah, och det är inte osannolikt att han såg dem i Klagovisorna, med tanke på passager som II. 6 and iv. 6 och iv. 20. 20. Josephus ("Ant." x. 5, § 1) has transmitted this tradition: "But all the people mourned greatly for him [Josiah], lamenting and grieving on his account for many days: and Jeremiah the prophet composed an elegy to lament him, which is extant till this time also." Josephus ( "Ant." X. 5, § 1) har överlämnat denna tradition: "Men allt folket sörjde mycket för honom [Josiah], klagande och sörjande på sitt konto för många dagar och Jeremia profeten sammansatt en elegi för klagan honom, som är bevarad till den här gången också. " This tradition has found a place in the Talmud as well as in the Greek translation of the Old Testament, and is plainly cited by Jerome, who says, on Zech. Denna tradition har funnit en plats i Talmud, liksom i den grekiska översättningen av Gamla testamentet, och är tydligt angiven av Jerome, som säger, på Sak. xii. xii. 11: "Super quo [Josia] lamentationes scripsit Jeremias, quæ leguntur in ecclesia et scripsisse eum Paralipomenon testatur liber."EGHM Lö. 11: "Super quo [Josia] lamentationes scripsit Jeremias, Quae leguntur i ecclesia et scripsisse eum Liber Paralipomenon testatur." EGHM Lo.

(b) In Rabbinical Literature: The rabbinical authorities regard Lamentations as having been written by Jeremiah (BB 15a). (b) I rabbinska Litteratur: De rabbinska myndigheterna anser Klagovisorna som har skrivits av Jeremiah (BB 15a). It is one of the three "Ketubim Ḳeṭannim" (Ber. 57b), and is variously designated as "Ḳinot," "Megillat Ḳinot," "Ekah," and "Megillat Ekah" (Ber. 57b; BB 15a; Lam. R. i. 1, ; comp. L. Blau ["Zur Einleitung in die Heilige Schrift," p. 38, note 3, Budapest, 1894], who questions the last two titles). Det är en av de tre "Ketubim Ḳeṭannim" (Ber. 57b), och är omväxlande betecknas som "Ḳinot," Megillat Ḳinot, "Ekah" och "Megillat Ekah" (Ber. 57b, BB 15a, Lam. R . i. 1,, comp. L. Blau [ "Zur Einleitung in die Heilige Schrift", 38 p., 3 not, Budapest, 1894], som ifrågasätter de sista två titlar). And he who reads it utters first the benediction "'Al Miḳra Megillah" (Soferim xiv. 2; comp. ed. Müller, p. 188). Och den som läser det yttrar första välsignelsen "Al Mikra Megillah" (Soferim xiv. 2, komp. Ed. Müller, s. 188). Ekah was written immediately after the destruction of the First Temple and of the city of Jerusalem (Lam. R. i. 1), though R. Judah is of the opinion that it was composed during the reign of Jehoiakim, after the first deportation (ib.). Ekah skrevs direkt efter förstörelsen av det första templet och Jerusalem (Lam. R. i. 1), ehuru R. Judah anser att den bestod under regeringstiden av Jojakim, efter första utvisning ( ib.).

The alphabetical construction of the poems furnished suggestions of an ethical nature to the Rabbis. Den alfabetiska byggandet av dikterna möblerade förslag av etisk karaktär på rabbinerna. The seven alphabets (ch. v. was also considered alphabetical as it numbers twenty-two verses) recall the seven sins committed by Israel (ib. Introduction, xxvii.). De sju bokstäver (kap v. ansågs också alfabetisk det tal twenty-två verser) minns de sju synder begångna av Israel (ib. Inledning, XXVII.). This form also indicates that Israel violated the Law from alef Detta formulär visar också att Israel bryter mot lagen från Alef to taw ( till taw ( ib. ib. i. i. 1, § 21), ie, from beginning to end. 1, § 21), dvs från början till slut. The letter pe Skrivelsen pe was placed before 'ayin, because Israel spake with the mouth () what the eye ("'ayin") had not seen (Lam. R. ii. 20). placerades före "Ayin, eftersom Israel talade med munnen () vad ögat (" 'Ayin ") inte hade sett (Lam. R. II. 20). The influence of the Lamentations in bringing Israel to repentance was greater than that of all the other prophecies of Jeremiah (Lam. R. ix. 26). See also Jeremiah in Rabbinical Literature. Inflytandet av klagan föra Israel till ånger var större än alla andra profetior av Jeremiah (Lam. R. ix. 26). Se även Jeremia i rabbinska litteratur.

Bibliography: Bibliografi

Fürst, Der Kanon des AT Leipsic, 1868.SSEGH Fürst, Der Kanon des vid Leipzig, 1868.SSEGH

(c) Critical View: Since the tradition of the Jeremianic authorship was current as early as the time of the chronicler, it is doubtless an ancient one, but no reference is made to it in any of the songs themselves. (c) kritisk till: Eftersom traditionen i Jeremianic författarskap var aktuell redan under tiden för krönikören är det säkert en gammal en, men ingen hänvisning görs till det i någon av låtarna själva. There are, on the contrary, weighty reasons against ascribing the authorship to Jeremiah: Finns tvärtom, vägande skäl mot tillskriva författarskap till Jeremia:

(1) The position of the book among the "Ketubim" in the Hebrew canon; for though the Alexandrian canon places it beside the Book of Jeremiah, this juxtaposition did not obtain originally, since the two books were translated by different writers. (1) Ställningen för boken bland "Ketubim" i den hebreiska kanon, för trots att alexandrinska kanon placerar den bredvid bok Jeremia, gjorde det här sammanställningen får inte ursprungligen, eftersom de två böcker översattes av olika författare.

(2) The style of the songs, ie (a) their language and (b) their poetical form. (2) Stilen på låtarna, dvs (a) deras språk och (b) sin poetiska formen.

(a) Their language: this has been exhaustively examined by Löhr in Stade's "Zeitschrift," xiv. (a) Deras språk: det har uttömmande undersökts av Löhr i Stade's "Zeitschrift" XIV. 31 et seq., and it shows that ii. 31 ff., Och det visar att ii. and iv. iv. were drawn undoubtedly from Ezek., and i. drogs otvivelaktigt från Hes., och i. and v. probably from Deutero-Isaiah. och v. troligen från Deutero-Jesaja.

(b) Their poetical form: this does not refer to the elegiac verse (which Budde called the "Ḳinah-verse") of the first four songs-a verse-form which since the time of Amos is found in all the prophetic literature-but to the so-called acrostic form: that is, in ch. (b) Deras poetisk form: att detta inte avser Elegiac vers (som Budde kallas "Ḳinah-vers") av de fyra första låtarna, en vers-form, som sedan tiden för Amos finns i alla profetiska litteratur - men till den så kallade Akrostikon form: det vill säga i ch. i., ii., and iv. i., ii., och iv. each successive verse begins with a successive letter of the alphabet; in ch. varje påföljande vers börjar med en successiv bokstav i alfabetet, i ch. iii. III. three verses are devoted to each letter; and the fifth song contains at least twenty-two verses, corresponding to the number of letters in the Hebrew alphabet. tre verser ägnas åt varje bokstav, och den femte låten innehåller minst tjugofyra två verser, som motsvarar antalet bokstäver i det hebreiska alfabetet. This artificial arrangement is scarcely ever found in the Old Testament except in late Psalms and in the later literature, like Prov. Denna konstlade arrangemang är knappast någonsin hittat i Gamla Testamentet, utom i slutet av Psaltaren och i senare litteratur, såsom Prov. xxxi. and Nahum i. XXXI. och Nahum i. 3. 3. The decisive argument against the hypothesis of the Jeremianic authorship is found in the contents of some of the passages. Det avgörande argumentet mot hypotesen om Jeremianic författarskap finns i innehållet i vissa passager. For example, ii. Till exempel, ii. 9 states that at that time the prophets had no vision from the Lord; iv. 9 anges att vid denna tidpunkt profeterna hade ingen vision från Herren, iv. 17 refers to the reliance on help from Egypt; iv. 17 hänvisar till beroende av hjälp från Egypten, iv. 20, to the loyalty to the king; v. 7 states that Israel suffered innocently for the sins of the fathers.Indeed, it is highly improbable that Lamentations was composed by any one man, for the following reasons: (1) One writer would hardly have treated the same theme five different times; (2) the diversified character of the several songs, as shown above, is an argument against the assumption, as is also the difference in the acrostic arrangement; for in ch. 20, till lojalitet mot kungen, v. 7 att Israel lidit oskyldigt för synder fathers.Indeed, är det högst osannolikt att Klagovisorna bestod av någon människa, av följande skäl: (1) En författare skulle knappast har behandlat samma tema fem olika tidpunkter, (2) den mångsidiga karaktären hos flera sånger, som visats ovan, är ett argument mot antagandet, vilket också skillnaden i Akrostikon arrangemang, i ch. i. i. the den precedes the föregår , while it follows in ii.-iv. Medan den följer i ii.-iv. In view of the characteristics mentioned above, ii. Mot bakgrund av de egenskaper som nämns ovan, II. and iv. iv. may be regarded as belonging together; the first dwelling more on the fate of the city, the second more on that of the inhabitants, and both rising to a higher poetic level than the remaining songs of the book. kan anses tillhöra varandra, den första bostaden mer om ödet av staden, den andra mer om det för invånarna, och båda stiga till en högre poetisk nivå än de övriga sångerna i boken. Ch. Ch. i. i. and v. might also be classed together, while iii. occupies an exceptional position, and may have been added in order to render the whole collection adaptable to religious purposes. och v. kan också betraktas tillsammans, medan iii. intar en särställning, och kan ha tillsatts för att göra hela samlingen anpassningsbar till religiösa ändamål. In later times, the book was read on the Ninth of Ab, in memory of the destruction of the Solomonic and Herodian Temples; and the custom may have originated even during the time of Zerubbabel's Temple. The time and place of the composition of the book are matters of conjecture. I senare tider har läst boken den nionde av AB, till minne av förstörelsen av SALOMONISK och Herodianska tempel, och anpassade kan ha påbörjats redan under tiden för Serubbabel tempel. Platsen och tidpunkten för sammansättningen av boken är frågor om förmodanden. Ch. Ch. ii. ii. and iv. iv. may have been written a decade after the destruction of Jerusalem; i. kan ha skrivits ett decennium efter förstörelsen av Jerusalem, i. and v., perhaps toward the end of the Exile; and iii. och v., kanske mot slutet av Exil, och iii. seems to be of still later origin. verkar vara av ännu senare ursprung. Arguments seem to be in favor of Babylon as the place of origin of the book. Argument tycks vara till förmån för Babylon som ursprungsort av boken.

Emil G. Hirsch, Max Löhr, Solomon Schechter Emil G. Hirsch, Max Löhr, Solomon Schechter

Jewish Encyclopedia, published between 1901-1906. Jewish Encyclopedia, publicerade mellan 1901-1906.

Bibliography: Bibliografi

H. Ewald, Die Dichter des Alten Bundes, 2d ed., 1866, pp. H. Ewald, Die Dichter des Alten Bundes, 2d ed., 1866, pp. 321 et seq.; Otto Thenius, in Kurzgefasstes Exegetisches Handbuch, 1855; Nägelsbach, Keil, Payne-Smith, Cheyne, and Plumptre at the end of their commentaries on Jeremiah; WR Smith, Lamentations, in Encyc. 321 ff.; Otto Thenius i Kurzgefasstes Exegetisches Handbuch, 1855; Nägelsbach, Keil, Payne-Smith, Cheyne, och Plumptre i slutet av deras kommentarer om Jeremia, WR Smith, Klagovisorna, i Encyc. Brit. Brit. 9th ed.; S. 9th ed.; S. Oettli, in Strack and Zoeckler's Kurzgefasster Kommentar, etc.; M. Oettli i Strack och Zoeckler s Kurzgefasster Kommentar, etc. M. Löhr, Die Klagelieder Jeremia's, 1891; idem, in Nowack's Handkommentar zum Alten Testament, 1893; S. Löhr, Die Klagelieder Jeremia's, 1891, dito i Nowack s Handkommentar zum Alten Testament, 1893, S. Minocchi, Le Lamentazioni di Geremia, Rome, 1897; Driver, Introduction to the Literature of the Old Testament, pp. Minocchi, Le Lamentazioni di Geremia, Rom, 1897; Driver, Introduktion till litteraturen i Gamla testamentet, pp. 456 et seq., New York, 1902; Einleitungen to Lamentations (Klagelieder) by Cornill, Baudissin, König, Wellhausen-Bleek; Budde, Klagelieder, in KHC 1898.EGHM Lö. 456 ff., New York, 1902; Einleitungen att Klagovisorna (Klagelieder) av Cornill, Baudissin, König, Wellhausen-Bleek, Budde, Klagelieder i KHC 1898.EGHM Lo.


This subject presentation in the original English language Denna fråga presenteras i den ursprungliga engelska språket


Send an e-mail question or comment to us: E-mailSkicka ett e-mail eller kommentar till oss: E-post

The main BELIEVE web-page (and the index to subjects) is at De viktigaste TROR web-sida (och indexet till personer) är