I litteraturen av kyrkan, som återstår från de första tre århundradena, är evangeliet som oftast ses till, Matthews. Dess förlägga i beställa av canonen, som det första evangeliet reflekterar antagligen kyrka anseende av dess prioritet theologically ganska än kronologiskt.
För att förstå teologin av Matthews evangelium är det hjälpsamt att börja på ändelsen. Dess climatic avslutning, den stora kommissionen (28: 16-20), har kallats det nyckel- till evangelium teologi. Flera viktiga teman kommas med tillsammans i dessa verses.
Först är fokusera på den återuppväckte Kristus. Varje av evangeliumförfattarna beskriver en fasettera av Jesuss liv och departement. Framstående i Matthews evangelium är föreställa av Jesus som Kristus, den messianic sonen av guden som var också den lida tjänare.
| TRO Klosterbroder Information Källa web-site |
| Vårt lista av 1.000 som klosterbrodern betvingar |
| E-post |
En annan aspekt av Matthean Christology är bekräftelsen av Kristus andliga närvaro med lärjungarna. Jesus försäkrade lärjungarna, ”mig ska är med dig” (28: 20). Första av en serie av OT-texter som citeras av Matthew, är Isaiahs prophecy av Immanuel (Isa. 7:14). Dess signifikans göras fri i formulera ”gud med oss” (1: 23; Isa. 8:10). Kristus närvaro fortsätter. Jesuss löfte till lärjungarna, ”, var två eller tre kommer tillsammans i mitt känt, där förmiddag mig med dem” (18: 20), var den extra bekräftelsen av hans närvaro. Matthew önskade att hans avläsare ska veta att den regal stigna Kristus var också spiritually närvarande med hans lärjungar (Cf. Eph. 1:22 - 23).
Detta förbinder också till evangelium ecclesiology, doktrinen av kyrkan. Bara bland evangelierna använde Matthew uttrycka ”kyrka” (Gr. ekklesia 16:18; 18:17). Inte utan resonera detta har kallats ”ett herde- evangelium.”, Matthew sågar att mycket av vad Jesus hade undervisat lärjungarna var tillämpbart till kyrkan av hans egna dag. Av stor betydelse i detta hänseende var kommissionen som allra gör nationer för lärjungar (28: 19).
Jesus predikade den bra nyheterna (4: 23) till judar (Galilee och Judea, 4:25) och Gentiles (Decapolis, 4:25). Hans lärjungar och kyrkan som grundade dem (16: 18) var att göra samma. Johns evangelium antecknar Jesuss själv-bikt, ”mig förmiddagen det ljust av världen” (den John 8:12). Matthew, understrykte å ena sidan lärjunge missions- ansvar, genom att anteckna Jesuss meddelande, ”dig, är det ljust av världen” (5: 14).
Lärjungarna och kyrkan, skulle fortsätta departement av Kristus.
De var att göra nationer för lärjungar allra. Israel sannerligen, hade tillfälligt förflyttats, som den valda guden instrumenterar av departement (21: 43). Men denna förskjutning var inte permanent (19: 28; 23:39). However hårt av hjärta som mest kan judar var till evangeliet, beskickningen till Israel, var att fortsätta tillsammans med beskickningen till gentilesna, tills Kristus gick tillbaka på avsluta av åldern (10: 23; 28:20; cf. ROM-minne. 11:11 - 12, 25-26).
Involverade danandelärjungar mer än predika evangeliet, emellertid. Matthew antecknade Jesuss kommission för att göra lärjungar vid ”undervisning dem för att lyda allt som jag har befallt dig” (28: 20). En lärjunge skulle vara rättfärdig, att vara lydig till guden.
Modellera för lärjungen var Jesus, göra perfektsonen som fullgj橬一j all righteousness vid färdig obedience för tolkning till den ska fadern (4: 4, 10). Att samma righteousness var att karakterisera lärjungen (5: 20). Obedience till guden var att vara en prioritet i lärjunge liv (6: 33). Den färdiga fromheten till fadern var målet (5: 48).
Som ska av fadern, gjordes bekant i undervisningen av Jesus. Matthew ägnade ett betydligt portionr av hans evangelium till rekordet av Jesuss undervisning. Förutom fem distinkt enheter (5-7, 10, 13, 18, 23-25), Jesuss presenteras anvisning upprepade gånger i evangeliet någon annanstans (e.g., 9:12 - 17).
Men Matthew var under ingen illusion som för kunskap skulle bly- bara till righteousness. Undervisning var nödvändig, men den måste att mötas med tro. Illviljan deras samvetsöm efterlevnad av lagen, Jesus hade excoriated phariseesna för brist av tro (23: 23). Righteousnessen igenkänd av Gud var första allra inre och negro spiritual (6: 4 6, 18; cf. ROM-minne. 2:28 - 29). De, som trodde i Jesus, hade deras liv att omformas (8: 10; 9:2 22, 29). Inte så mycket var storheten men närvaroen av tro viktiga (17: 20).
Var tro fanns, emellertid, kan den är svag och wavering. Matthew påminde hans avläsare som även i närvaroen av den återuppväckte Kristus, några av de tvivlade lärjungarna (28: 17). Vanligt tilltalade Jesus lärjungarna som en av ”lite tro” (6: 30; 8:26; 16:8). Detta exemplifierades i Peter erfar. Han reagerade fett till Jesuss appell för att komma till honom på bevattna men wavered därefter i hans tro på grund av de fruktansvärdna omständigheterna (14: 30). Utan ingripandet av Jesus kan har han förgåtts.
Matthew sågar troligen en applikation i denna för hans avläsare. Jesus hade varnat hans lärjungar av förföljelsen som vänder mot de som proklamerade evangeliet (5: 11-12; 10:24 - 25). De skulle motsätts av Jude och Gentile (10: 17-18). Det naturliga svaret i vända mot av sådan opposition var skräck (10: 26-31). Self-preservation ledde till förnekandet av Kristus (10: 32-33). Detta var vad Peter hade gjort på Jesuss försök (26: 69-74).
Jesus reagerade till Peter fel på havet, genom att rädda honom. På samma sätt bör fel av tro bland lärjungarna och synda, som resulterade, mötas inte med fördömelse utan med förlåtelse och återställande (18: 10-14).
Beteckningen ”ungar” i 18:6, 10, 14 kan se till lärjungar lika Peter vars tro var svag i mitt av svåra omständigheter. I 10:41 - 42 Matthew antecknade Jesuss beskrivning av profeter och rättfärdiga manar som ”ungar.”, De nästa versesna förbinder inspärrningen av John The Baptist, och hans ifrågasätta om Jesus som Messiah (11: 2-3). Jesus mötte Johns tvivlar med att försäkra uttrycker (11: 4-6) och gick på att lovorda honom (11: 7-19). Det var modellera för departement till de i behov (Cf. 10:42; 25:34 - 40) och anden som den stora kommissionen kunde bäras i ut.
Denna beskickning var att fortsätta, tills ”avsluta av åldern” (28: 20). Då evangeliet hade predikats till alla nationer, då skulle avsluta kommet (24: 14) och Kristus skulle regeringstid som konung (25: 31-34). Hänvisa till till ett kungarike återkommer alltigenom evangeliet. Börjanversesna anknyter Jesus till David konungen (1: 1, 6). I motsats till de andra evangelierna använder Matthew formulera ”kungarike av himmel” långt vanligare (thirty-three tider) än formulera ”kungarike av guden” (fyra tider). Uttrycen är antagligen motsvarigheten med en möjlighetskillnad i betoning endast. ”Kungariket av himmel” kan belasta den andliga naturen av kungariket.
Benämna ”kungarike” verkar för att ha en negro spiritual och en läkarundersökningaspekt till dess menande. Den andliga aspekten var närvarande i departement av Jesus (12: 28) men läkarundersökningconsummationen förutses på hans retur (19: 28). Kungariket av himmel, som Jesus predikade om, skrevs in av ånger (4: 17). Förlåtelse baserades ultimately på Kristus död (26: 28).
Till kungariket av himmel motsätts kungariket av Satan (4: 8-9; 12:26), som de med tro i Kristus levereras från (12: 27-28). Stunden Satan är kraftlös för anden av gud (12: 28), ska förfalskar han aktivt hinder och icke desto mindre arbetet av guden till consummationen (13: 38-39).
Departement av kungariket bar vid Kristus fortsättas på av kyrkan (16: 18). Anden som möjliggj橬一j Kristus för att bära ut hans arbete (12: ska 28) möjliggör lärjungarna för att fortsätta den (10: 20). Departement av kyrkan är thus en arrangera gradvis av kungarikeprogramet av guden. Ultimately gud skulle program med Israel compelteds också med ett realitetsvar till evangeliet av kungariket (19: 28; 23:39; cf. ROM-minne. 9:4 - 6; 11:25 - 27). Därefter ”avsluta av åldern” (28: ska 20) kommet. Den ska konungen avskiljer det rättfärdigt från det unrighteous (7: 21-23), fåren från getterna (25: 31-46), vetet från taresna (13: 37-43). De som inte har gjort den ska fadern (7: 21), som inte har trott i Kristus (18: 6), ska evig bestraffning för merit (13: 42; 25:46). Ska det rättfärdigt skriver in in i evigt liv (13: 43; 25:46). Till därefter var anhängarna av Kristus ”gör nationer för lärjungar allra” (28: 19).
D K Lowery
(Elwell evangelikal ordbok)
Bibliografi
E.P. Blair, Jesus i evangeliet av Matthew; P.F. Ellis, Matthew: Hans vara besvärad och hans meddelande; R.H. Gundry, Matthew: En kommentar på hans litterära och teologiska konst; D. Kull evangeliet av Matthew; J.D. Kingsbury, Matthew: Strukturera Christology, kungarike; J.P. Meier, visionen av Matthew; E. Schweizer, den bra nyheterna enligt Matthew; Vit för R.E.O., vara besvärad av Matthew.
Detta betvingar presentation i det original- engelska språket
Överför en e-post ifrågasätter eller kommenterar till oss: E-post
Den huvudsakliga TRO weben-page (och indexet betvingar), är på http://mb-soft.com/believe/belieswa.html