Codex Bezae

(CODEX CANTABRIGIENSIS), ett av de fem viktigaste grekiska nya testamentmanuskripten och det mest intressant allra på konto av dess säregna läsningar; forskare som är utnämnda det vid märka D (se BIBLISK text- KRITIK, sub-title). Det mottar dess känt från Theodore Beza, vännen och efterträdare av Calvin, och från universitetar av Cambridge, som erhöll, äger det som en gåva från Beza i 1581 och stilla den. Texten är tvåspråkig person, greken och latin. Manuskript som är skriftligt i uncial tecken, bildar en quartovolym, av utmärkt vellängpapper, 10 x 8 flytta sig mycket långsamt, med en kolonn till en sida, greken som är på den ansedda lämnade sidan (förlägga av hedern), den parallella latinska fasadbeklädnaden det på den högra sidan. Det har reproducerats i en utmärkt fotografisk telefax som publiceras (1899) av universitetar av Cambridge.

TRO Klosterbroder Information Källa web-site

Vårt lista av 1.000 som klosterbrodern betvingar

E-post

Codexen innehåller endast de fyra evangelierna, i beställa, när vanligt i det västra, Matthew, John, Luke, markerar, då agerar några verses (11-15), i latin endast, av den tredje episteln av St. John, och. Det finns saknat, emellertid, från manuskript av den original- scriben, i greken, Matt., I, 1-20; [iii, 7-16]; vi 20 ix, 2; xxvii 2-12; John mig, 16 iii, 26; [xviii 14 xx, 13]; [Mk. xvi, 15-20]; Agerar viii, 29 x, 14; xxi 2-10, 16-18; xxii 10-20; xxii 29 xxviii, 31; i latinen Matt., I, 1-11; [ii 21 iii, 7]; vi 8-viii, 27; xxvi 65 xxvii, 1; John I, 1 iii, 16; [xviii 2 xx, 1]; [Mk., xvi, 6-20]; Agerar viii, 20 x, 4; xx 31 xxi, 2, 7-10; xxii 2-10; xxiii 20 - xxviii, 31. Passagerna sätter inom parantes in har levererats vid ettårhundrade räcker. Det ska märkas, att evangeliet för St. Lukes bara, av bokar innehållet, är bevarat färdigt. Villkora av boka visar ett mellanrum mellan evangelierna och agerar; och fragmentet av III John indikerar att, som i annat forntida manuskript, de katolska epistlarna förlades där. Faktumet, som episteln av Jude inte kommer före omgående, agerar betraktas som peka till dess utelämnande från codexen; det kan, emellertid, ha förlagts någon annanstans. Vi kan inte berätta huruvida manuskript innehöll mer av den nya testamentet, och det finns inte någon indikering, att den var, gillar de andra stora uncial manucriptsna som sammanfogas någonsin till texten av den gammala testamentet. Förutom räcka av den original- scriben finns det korrigeringar i flera olika räcker, någon antagligen samtida med original, mer sistnämnd liturgical anteckningar och sortessanctorumen eller formler för träffande förmögenheter; allt är dessa viktiga för spåring av historien av manuskript Beza skrev i märka som medföljer hans gåva, att manuskript erhölls från kloster av St. Irenæus i Lyons, under kriga i 1562. Lyons plundrades vid det Huguenots däri året, och detta manuskript var antagligen delen av byten. Världsförbättraren sade att det hade legat i kloster för långa åldrar, eftersatt och doldt med damma av; men hans meddelande kasseras av mest moderna forskare. Det fordras, i faktum, att denna codex är den som användes på rådet av Trent i 1546 av William Dupré (engelska författare framhärdar, i att kalla denna fransman en Prato), biskopen av Clermont i Auvergne, för att bekräfta en latinsk läsning av John xxi, manere för si-eumvoloen, som finnas endast i greken av denna codex. Dessutom identifieras det vanligt med den beta codexen, vars säregna läsningar sorterades i 1546 för Stephenss upplaga av den grekiska testamentet av vänner av hans in Italien. Själva Beza, after först efter att ha benämnt hans codex Lugdunensis, mer sistnämnd som kallas den Claromontanus, som, om den kom inte från Lyons, men från Clermont (nära Beauvais, inte Clermont av Auvergne). Allt indikerar har detta och att kasta Bezas original- meddelande in i tvivel, att manuskript var i Italien i en mitt av det sextonde århundradet, och något att uthärda på localityen av produktionen.

Det har gemensamt rymts att manuskript påbörjade i sydliga Frankrike runt om början av det sjätte århundradet. Inget förlägger det på en mer sistnämnd utmaning, huvudsakligen på bevisa av handskriften. Frankrike valdes, delvis, därför att manuskript fanns där, delvis, därför att kyrkor i Lyons och söderna var av grekiskt fundament och fortsatte på länge bruket av greken i liturgyen, fördriver latin var det vernacular- för någon sådan gemenskap, på några klassar, denna tvåspråkig personcodex producerades, och delvis, därför att texten av D uthärdar en anmärkningsvärd likhet till texten som citeras av St. Irenæus, även, kura ihop sig något att säga, i materien av prästerligt missförstår, så att den härledas eventuellt från hans kopierar mycket. Under de förgångna fem åren emellertid, har åsikten av de bäst engelska text- kritikerna svängt till sydliga Italien som det original- hemmet av D. Det pekas ut att manuskript användes av ett kyrkligt praktisera den grekiska riten, som de liturgical anteckningarna angår den grekiska texten bara; att dessa anteckningar daterar från nionde till det elfte århundradet, exakt perioden av den grekiska riten i sydliga Italien, tag det, hade dött ut någon annanstans i latinsk Christendom och visar att byzantinen Samlas-lections var i bruk, som inte kan ha varit fallet i sydliga Frankrike. Korrigeringarna, för, som angår den grekiska texten men sällan latinen, stava och all kalendern pekar till sydliga Italien. Dessa argument, emellertid, handlag endast hemmet av manuskript, inte dess födelseort och manuskript har rest från ett avslutar av Europa till annat. Ravenna och Sardinia, var grekiskt och latinska påverkan som möts också, har jämväl föreslågits. Det kan endast sägas att säkerheten, som kassalådan det tillskrivades med för en tid sedan till sydliga Frankrike har skakats, och probabilitiesna gynnar nu sydliga Italien.

Efter Scrivener, forskare daterade universal den från början av det sjätte århundradet, men det finns en tendens nu att förlägga den hundra tidigare år. Scrivener daterar självt vedertaget, som handskriften inte var inkonsekvent med denna tidig sort, och endast tilldelat den som ett mer sistnämnd daterar resonerar by av Latinityen av anteckningarna. Men den korrumperade latinen är inte sig själv okompatibel med ett tidigare daterar, tag friheten som texten för latin N.T behandlas med indikerar en tid, då den gammala latinska versionen var den stilla strömmen. Den hör hemma antagligen till det femte århundradet. Ingenting necessitates ett mer sistnämnd daterar.

Typen av text som finnas i D, är mycket forntida, yet den har fortlevt i detta en grekiska manuskript bara, fast den finnas också i den gammala latinen, den gammala Syriacen och de gammala armeniska versionerna. Det är den so-called västra texten eller en typ av den västra texten. Alla fäder, för avsluta av det tredje århundradet använde en liknande text och det kan spåras tillbaka till under-Apostolic tider. Dess värdera diskuteras någon annanstans. D avgår bredare än någon annan grekisk codex från det vanligatexten som jämförs med vilket som ett standart, det karakteriseras av talrika tillägg, paraphrastic tolkningar, inversioner och några utelämnanden. (För collation av text, se Scrivener, den Bezae codexen, Pp.-xlix-lxiii; Kura ihop sig Novi testar. Graeci Supplementum, Gebhardt och Tischendorf ed., Leipzig, 1896.) En interpolation är värd som här noterar. Efter Luke vi, 5, läste vi: B3On den samma dagen som ser någon som var funktionsdugligt på sabbaten, sade han till honom: manen 8CO, om du vet vad du gör, välsignade är dig; men, om du inte vet, förbannas du, och en transgressor av law'.en ”det viktigaste utelämnandet, är antagligen understödjaomnämnandet av kupa i Lukes konto av den sist kvällsmålet.

Den latinska texten är inte Vulgaten nor yet den gammala latinen, som den liknar nära. Den verkar för att vara en oberoende översättning av greken som vänder mot den, fast faktumet, att det innehåller, två tusen variationer från dess medföljande grekiska text har ledde något för att tvivla detta. Av detta numrera, emellertid sägs endast sju hundra och sexton för att vara verkliga variantläsningar, och några av dessa härledas från Vulgaten. Om översättningen är oberoende, både, Vulgaten och gammal latin har påverkat den väldeliga; som tid gick på, växte fördjupa påverkan av Vulgaten och antagligen även till ändringar av den grekiska texten. Jaga emellertid, traces många av variantsna till en original- Syriac påverkan. Texten, som var i, så den stora hedern i tidig sortkyrkan, äger forskare för en tjusning med säkerhet, som föredrar tillfälligt dess läsningar; men inget professes egentligen att ha löst gåtan av dess beskärning.

Information om publikation som är skriftlig vid John Francis Fenlon. Kopierat av Sean Hyland. Den katolska encyklopedien, volym IV. publicerade 1908. New York: Robert Appleton Företag. Nihil Obstat. Remy Lafort, censurerar. Imprimatur. +John M. Farley, ärkebiskop av New York

Detta betvingar presentation i det original- engelska språket

Överför en e-post ifrågasätter eller kommenterar till oss: E-post

Den huvudsakliga TRO weben-page (och indexet betvingar), är på http://mb-soft.com/believe/belieswa.html