Targum, Early History of the Bible Targum, tidiga historia Bibeln

Targums Targums

General Information Allmän information

A Targum is any of the Aramaic translations, more or less literal, of portions of the Old Testament used in the synagogues of Palestine and Babylonia. En Targum är någon av de arameiska översättningarna, mer eller mindre bokstavlig, av delar av Gamla testamentet som används i synagogorna i Palestina och Babylonien. When, after the Babylonian Captivity in the 6th century BC, Aramaic replaced Hebrew as the generally spoken language, it became necessary to explain the meaning of readings from the Scriptures. När, efter den babyloniska fångenskapen i det 6th århundradet f.Kr., ersatt arameiska hebreiska som allmänt talat språk, blev det nödvändigt att förklara innebörden av avläsningar från Bibeln. Only a small portion of the many oral Targums that were produced survived. Endast en liten del av de många orala Targums som producerades överlevde. Among these are the originally Judean Targum known as the Targum Onkelos; three late and incomplete Targums, the so-called Jerusalem Targums, on the Pentateuch; the Judean Targum on the Prophets; later fragments of another paraphrase of the Prophets; and Targums on Psalms, Job, Proverbs, the five so-called megillahs (Song of Solomon, Ruth, Lamentations, Esther, Ecclesiastes), Chronicles, and the deuterocanonical additions to Esther. Bland dessa finns den ursprungligen Judea Targum kallas Targum Onkelos, tre sena och ofullständiga Targums, de så kallade Jerusalem Targums, på Moseböckerna, Judea Targum på profeterna, senare fragment av en annan omskrivning av profeterna, och Targums på Psaltaren , Job, Ordspråksboken, de fem så kallade megillahs (Höga Visan, Rut, Klagovisorna, Ester, Predikaren), Chronicles och de deuterokanoniska tillägg till Ester.

BELIEVE Religious Information Source web-siteTRO
Religiösa
Information
Källa
webbplats
Our List of 1,000 Religious Subjects Vår lista över 1000 religiösa Ämnesområden
E-mailE-post

Version Version

Advanced Information Avancerad information

A Version is a translation of the holy Scriptures. En version är en översättning av de heliga skrifterna. This word is not found in the Bible; nevertheless, as frequent references are made in this work to various ancient as well as modern versions, it is fitting that some brief account should be given of the most important of these. Detta ord inte finns i bibeln, ändå så ofta hänvisningar i detta arbete till olika antika och moderna versioner, är det passande att vissa kort redogörelse ges av de viktigaste av dessa. These versions are important helps to the right interpretation of the Word. Dessa versioner är viktiga hjälper till höger tolkning av Ordet. (See Samaritan Pentateuch article, below.) (Se samariern Moseböckerna artikeln nedan.)
. .


Targum Targum

Catholic Information Katolsk information

Targum is the distinctive designation of the Aramaic translations or paraphrases of the Old Testament. Targum är utmärkande utnämningen av de arameiska översättningar eller omskrivningar i Gamla testamentet. After the return from exile Aramaic gradually won the ascendancy as the colloquial language over the slowly decaying Hebrew until, from probably the last century before the Christian era, Hebrew was hardly more than the language of the schools and of worship. Efter återkomsten från exilen arameiska gradvis vann dominans som vardagligt språk över den långsamt avklingande hebreiska till, från förmodligen förra århundradet före den kristna eran var hebreiska knappast mer än språket i skolorna och av dyrkan. As the majority of the population ceased to be conversant with the sacred language it became necessary to provide translations for the better understanding of the passages of the Bible read in Hebrew at the liturgical services. Eftersom majoriteten av befolkningen upphörde att vara förtrogen med det heliga språket blev det nödvändigt att tillhandahålla översättningar för bättre förståelse av de delar av Bibeln läste på hebreiska på de liturgiska tjänster. Thus to meet this need it became customary to add to the portions of the Scriptures read on the Sabbath an explanatory oral translation - a Targum. Därmed möta detta behov blev vanligt att lägga till de delar av Skriften läsa på sabbaten en förklarande muntlig översättning - en Targum. At first this was probably done only for the more difficult passages, but as time went on, for the entire text. Till en början var nog göras endast för de svårare passager, men tiden gick, för hela texten. The "Mishna" gives more elaborate instructions as to the way in which this translating should be done. Den "Mishna" ger fler avancerade anvisningar för hur detta översätta bör göras. According to the "Megillah" (IV, 4), when the lesson to be read aloud was from the "Torah" only one verse was to be read to the translator (Methurgeman). Enligt "Megillah" (IV, 4), när lektionen ska läsas upp var från "Tora" bara en vers skulle läsa till översättaren (Methurgeman). When the lesson was from the "Nebi'im" it was permitted to read three to him, unless each verse formed a special division. När lektionen var från "Nebi'im" det var tillåtet att läsa tre till honom, om inte varje vers bildat en särskild division. The directions also state which portions are to be read aloud but not translated (cf. for instance "Meg.", IV, 10), and a warning is given against translations that are either to free, palliative, allegorical, etc. Riktningarna anges också vilka delar som ska läsas upp, men inte översätts (jfr t.ex. "Meg"., IV, 10), och en varning ges mot översättningar som är antingen gratis, palliativ, allegorisk, etc.

Another regulation was that the Targum was not to be written down ("Jer. Meg.", IV, i = fol. 74d). Annan förordning var att Targum var inte skrivas ned ("Jer. Meg.", IV, i = fol. 74d). This prohibition, however, probably referred only to the interpretation given in the synagogue and did not apply to private use or to its employment in study. Detta förbud är dock troligen hänvisade endast till den tolkning som ges i synagogan och gällde inte privat bruk eller dess anställning i studien. In any case, written Targums must have existed at an early date. I varje fall måste skriftliga Targums ha funnits i ett tidigt skede. Thus, for instance, one on the Book of Job is mentioned in the era of Gamaliel I (middle of the first century AD), which he, however, was not willing to recognize ("Sabb.", 115a; cf. "Tos. Sabb.", 13, 2=p. 128, ed. Zuckermandel). Således, till exempel, är en av Jobs bok som nämns i en tid präglad av Gamaliel I (mitten av första århundradet e.Kr.), som han var dock inte villig att erkänna ("Sabb.", 115a,. Se "Tos . Sabb. ", 13, 2 = sid. 128, red. Zuckermandel). If Matt., xxvii, 46, gives the Aramaic form of Ps., xxi, 2, the last utterance of the Saviour upon the Cross, this shows that even then the Psalms were current among the people in the Aramaic language; moreover, Ephes., iv, 8, has a closer connection with the Targum to Ps., lxvii, 19, than with the Masoretic text. . Om Matt, XXVII, 46, ger det arameiska formen av Ps, xxi, 2, sista yttrandet av Frälsaren på korset, detta visar att även då Psaltaren var strömmen bland folket i arameiska språket,. Dessutom Ephes ., IV, 8, har närmare anknytning till Targum till Ps., LXVII, 19, än med den masoretiska texten. In addition, the "Mishna Yadayim", IV, 5, and "Sabb.", XVI, also indicates the early existence of manuscripts of the Targum. Dessutom anger "Mishna Yadayim", IV, 5, och "Sabb.", XVI, även den tidiga förekomsten av manuskript av Targum. These manuscripts, however, were only owned privately not officially as for a long period the Targums were without authoritative and official importance in Palestine. Dessa manuskript var dock endast privatägda inte officiellt som under en lång period Targums var utan auktoritativa och officiella betydelse i Palestina. This authoritative position was first gained among the Babylonian Jews and through their influence the Targums were also more highly esteemed in Palestine, at least the two older ones. Denna auktoritativa ställning först vunnit bland babyloniska judarna och genom deras inflytande på Targums var också högre värderade i Palestina, åtminstone de två äldre. In the form in which they exist at present no Targum that has been preserved goes back further than the fifth century. I den form som de förekommer för närvarande ingen Targum som har bevarats går tillbaka längre än det femte århundradet. Various indication, however, show the great antiquity of the main contents of many Targums, their theology among other things. Olika indikation visar dock stora antiken av de viktigaste innehållet i många Targums, deras teologi bland annat. That as early as the third century the text, for instance, of the Targum on the Pentateuch was regarded by the synagogue as traditionally settled is evident from the "Mishna Meg.", IV, 10, "Jer. Meg.", 74d, "Hab. Kidd.", 49d, "Tos. Meg.", IV, 41. Att så tidigt som det tredje århundradet texten, till exempel, var i Targum på Moseböckerna anses av synagogan som traditionellt regleras framgår av "Mishna Meg.", IV, 10, "Jer. Meg.", 74d, "Hab. Kidd.", 49d, "Tos. Meg.", IV, 41. There are Targums to all the canonical books excepting Daniel, Ezra, and Nehemiah; for some books of the Bible there are several Targums. Det finns Targums till alla de kanoniska böckerna med undantag Daniel, Esra och Nehemja, för vissa böcker i Bibeln finns det flera Targums. As regards age and linguistic character they may be divided into three classes: (1) Targum of Onkelos and Targum of Jonathan; (2) Jerusalem Targums; (3) Targum on the Hagiographa. När det gäller ålder och språklig karaktär kan de delas in i tre klasser: (1) Targum av Onkelos och Targum av Jonathan, (2) Jerusalem Targums, (3) Targum på Hagiograferna.

The form of language used in the Targums is called specifically "Targum dialect". Den form av språk som används i Targums kallas specifikt "Targum dialekt". It belongs to western Aramaic and more particularly to the Aramaic of Palestine. Det tillhör västra arameiska och närmare bestämt den arameiska av Palestina. Its home in to be sought in Judea, the ancient seat of the learning of the scribes. Sitt hem i sökas i Judeen, den gamla sätet för inlärning av de skriftlärde. It should be borne in mind that this Targumic language does not represent the spoken Aramaic, but is the result of the labours of scholars. Man bör ha i åtanke att detta Targumic språket inte utgör det talade arameiska, men är resultatet av arbete i lärda. Consequently the point under discussion turns on a literary Aramaic originally formed in Judea. Följaktligen punkten diskuteras snurrar på en litterär arameiska ursprungligen bildats i Judeen. This is particularly true of the two earlier Targums; the later ones show generally an artificially mixed type of language. Detta gäller särskilt de två tidigare Targums, de senare visar generellt en artificiellt blandad typ av språk. The traditional pointing of the texts is valueless and misleading: a more certain basis was first offered by manuscripts from Southern Arabia in which the pointing for the vowels was placed above the line. Den traditionella pekar av texterna är värdelös och missvisande: en säkrare grund erbjöds först av manuskript från södra Arabien där pekar på vokalerna placerades ovanför linjen. In Arabia the old synagogal custom of reciting the Targum at the religious services had been retained, and consequently more interest was felt there in the pronunciation. I Arabien gamla synagogal seden recitera Targum vid gudstjänster hade behållits, och därmed mer intresse kändes det i uttal. It must be acknowledged, however, that this cannot be regarded as a direct pronunciation of the Palestinian pronunciation; it may have sprung from a formal treatment of the Targum of Onkelos customary among the Babylonian scholars. Det måste erkännas, men att detta inte kan betraktas som en direkt uttalet av den palestinska uttal, det kan ha sprungit från en formell behandling av Targum av Onkelos sedvanliga bland de babyloniska lärde. As regards the method of translation all Targums in common strive to avoid as much as possible anthropomorphisms and anthropopathic terms, as well as other apparently undignified expressions concerning, and descriptive of God. När det gäller metoden för omräkning alla Targums gemensamt sträva efter att undvika så mycket som möjligt antropomorfismer och anthropopathic villkor, liksom andra till synes ovärdiga uttryck om och som beskriver Gud. The Targums are printed in the Rabbinical and Polyglot Bibles, although the two do not always contain the same Targums or an equal number of them. De Targums trycks i de rabbinska och Polyglot biblar, även om två inte alltid innehåller samma Targums eller lika många av dem. See below for particulars as to individual editions. Se nedan för uppgifter som enskilda utgåvor.

I. THE TARGUM OF ONKELOS I. Targum AV Onkelos

The official Targum to the Pentateuch is designated by the name of Onkelos. Den officiella Targum till Moseböckerna betecknas med namnet Onkelos. In the Babylonian Talmud and in the Tosephta, Onkelos is the name of a proselyte who is mentioned as a contemporay of the elder Gamaliel ("Aboda zara", 11a; cf. "Tos. sabb.", 8=p. 119, ed. Zuckermandel). I den babyloniska Talmud och i Tosephta är Onkelos namnet på en proselyt som nämns som en contemporay av äldre Gamaliel ("Aboda zara", 11a, jfr "Tos SABB.." 8 = p 119, ed.. . Zuckermandel). The labours of Onkelos are referred to in "Meg.", 3a, in the following words: "Rab Jeremiya, according to others Rab Hiya bar Abba says: 'According to the statement of Rab Eliezer and Rab Josua, Onkelos the proselyte has said, that is, has orally formulated, the Targum of the Torah'". De arbeten av Onkelos hänvisas till i, 3a, med följande ord "Meg".: "Rab Jeremiya, enligt andra Rab Hiya bar Abba säger:" Enligt meddelandet om Rab Eliezer och Rab Josua, Onkelos proselyten har sagt , det vill säga har muntligen formulerat, Targum av Torah '". Gaon Sar Shalon (d. 859) was the first who, taking this passage as a basis, called the Pentateuch-Targum the Targum of Onkelos. Gaon Sar Shalon (d. 859) var den första som tar denna passage som grund, kallad Moseböckerna-Targum Targum av Onkelos. This he did in an opinion concerning the Targum which he evidently had before him at the time in a written copy. Detta gjorde han i ett yttrande om Targum som han tydligen hade framför sig på tiden i en skriftlig kopia. The designation that thus arose became customary through its acceptance by Rashi and others. Beteckningen som därmed uppstod blev brukligt genom sitt godkännande av Rashi och andra. It is evident, however, that in the passage mentioned ("Meg.", 3a) there has been a confusion with the name of Aquila, the translator of the Bible, for the older parallel passage of the Palestinian Talmud ("Meg.", I, 11 = fol. 71c) says the same of Aquila and his Greek translation of the Bible. Det är emellertid uppenbart att passagen nämnde ("Meg"., 3a) har det funnits en förväxling med namn Aquila, översättaren av Bibeln, för den äldre parallell passage av den palestinska Talmud ("Meg". , I, 11 = fol. 71c) säger samma för Aquila och hans grekiska översättningen av Bibeln. Compare also Midrash, Tanchuma, Mishpatim, 91, 92 (ed. Mantua, 1863, fol. 36b). Jämför också Midrash, Tanchuma, Mishpatim, 91, 92 (red. Mantua, 1863, fol. 36b). Thus it seems that in Babylonia the old and correct knowledge of the Greek translation of the proselyte Aquila was erroneously transferred to the anonymous Aramaic translation, that consequently Onkelos (instead of Akylas) is a corrupted form or a provincial modification of Aquila. Det verkar alltså som i Babylonien den gamla och korrekt kunskap om den grekiska översättningen av proselyten Aquila felaktigt överfördes till den anonyma arameiska översättning, som därmed Onkelos (i stället för Akylas) är en skadad form eller en provinsiell modifiering av Aquila. xxxxx always (five times) for xxxxx.--> It is not necessary to discuss here earlier views concerning this point. xxxxx alltid (fem gånger) för xxxxx -.> Det är inte nödvändigt att diskutera här tidigare synpunkter på denna punkt. The effort to prove the existence of an Onkelos distinct from Aquila is still made by Friedmann ("Onkelos and Aquila" in "Jahresber. der Israelit.-theol. Lehranstalt in Wien", 1896), but the proof adduced is not convincing (cf. Blau in "Jewish Quarterly Review," IX, 1897, p. 727 sqq.). Arbetet med att bevisa förekomsten av en Onkelos skilda från Aquila fortfarande genom Friedmann ("Onkelos och Aquila" i "Jahresber. Der Israelit.-Theol. Lehranstalt i Wien", 1896), men det bevis åberopas är inte övertygande (jfr . Blau i "judisk Quarterly Review," IX, 1897, sid. 727 ff.).

Thus it is not known who wrote the Targum named after Onkelos. Därför är det inte känt vem som skrev Targum uppkallad efter Onkelos. In any case the Targum, at least the greater part of it, is old, a fact indicated by the connection with Rab Eliezer and Rab Josua, and belongs probably to the second, or it may be to the first century of our era. I vilket fall Targum, åtminstone större delen av den, är gammal, visade ett faktum som förbindelse med Rab Eliezer och Rab Josua, och tillhör förmodligen den andra, eller det kan vara att det första århundradet av vår tideräkning. It arose, as the idiom shows, in Judea, but it received official recognition first from the Babylonian Rabbis, and is therefore called by them "our Targum", or is quoted with the formula "as we translate". Det uppstod, som idiom visar i Judeen, men den fick officiellt erkännande först från den babyloniska rabbinerna, och kallas därför av dem "vår Targum" eller citeras med formeln "som vi översätter". Rab Natronay (d. 869) in speaking of this says, that it is not permitted to replace it in the services of the synagogue by any other translation of the Pentateuch. Rab Natronay (död 869) att tala om detta säger att det inte är tillåtet att ersätta det i de tjänster synagogan av någon annan översättning av Moseböckerna. The high reputation of this authorized translation is shown by the fact that it has a Masorah of its own. Den höga anseende detta auktoriserad översättning framgår av det faktum att den har en Masorah egen. The fixing of the written form, and thereby the final settlement of the text as well, should not be assigned to a date before the fifth century. Fastställandet av skriftlig form, och därmed den slutliga avvecklingen av texten också, inte bör tilldelas ett datum före det femte århundradet. The language is, in general, an artificial form of speech closely connected with the Biblical Aramaic. Språket är i allmänhet en konstgjord form av tal nära samman med den bibliska arameiska. It is probably not the spoken Aramaic used as a dialect by the Jewish people, but a copy made by scholars of the Hebraic original, of which the Targum claims to give the most faithful reproduction possible. Det är förmodligen inte det talade arameiska som en dialekt av det judiska folket, men en kopia gjord av forskare från hebreiska originalet, varav Targum påstår att ge mest trogen återgivning möjligt. In doing this the Aramaic language is treated similarly to the Greek in the translation of Aquila, consequently the many Hebraic idioms. Genom att göra detta arameiska språket behandlas på samma sätt som den grekiska i översättningen av Aquila, följaktligen många hebreiska idiom. There is no positive proof (Dalman, "Gramm", 13) of a corrupting influence of the Babylonian dialect as Noldeke held ["Semit. Sprachen" (1887), 32; (2nd ed., 1899), 38]. Det finns ingen positiv bevis (Dalman, "Gramm", 13) av ett korrumperande inflytande av den babyloniska dialekt som Noldeke höll ["Semit Sprachen." (1887), 32, (2: a uppl., 1899.), 38].

As regards the character of the translation it is, taken altogether, fairly literal. När det gäller karaktären av översättningen är det, tas helt och hållet, ganska bokstavligt. Anthropomorphic and anthropopathic expressions are avoided by roundabout expressions or in other ways; obscure Hebrew words are often taken without change into the text; proper names are frequently interpreted, as Shinar-Babylon, Ishmaelites-Arabs; for figurative expressions are substituted the corresponding literal ones. Anthropomorphic och anthropopathic uttryck undviks genom rondellen uttryck eller på annat sätt, obskyra hebreiska ord tas ofta utan förändring i texten, egennamn ofta tolkas som Shinar-Babylon, ismaeliterna-araber, för figurativa uttryck ersätts motsvarande bokstavliga sådana . Haggadic interpretation is only used at times, for instance in prophetic passages, as Gen., xlix; Num., xxiv; Deut., xxxii. Haggadic tolkning endast används vid tidpunkter, till exempel i profetiska passager, såsom generator, xlix, Num, xxiv,. Mos, xxxii.. This Targum was first printed at Bologna (1482) together with the Hebrew text of the Bible and the commentary of Rashi; later, in the Rabbinical Bibles of Bomberg and Buxtorf, and with a Latin translation in the Complutensian Polyglot (1517), and the Polyglots of Antwerp (1569), Paris (1645), and London (1657). Denna Targum först ut i Bologna (1482) tillsammans med den hebreiska texten i Bibeln och kommentaren av Rashi, senare, i de rabbinska biblar i Bomberg och Buxtorf och med en latinsk översättning i Complutensian Polyglot (1517), och polyglotter i Antwerpen (1569), Paris (1645) och London (1657). Among separate editions of the Targum special mention should be made of that printed in 1557 at Sabbioneta. Bland olika utgåvor av Targum särskilt omnämnande bör göras av den som anges i 1557 på Sabbioneta. More modern editions are: Berliner, "Targum Onkelos" (2 vols., Berlin, 1884), in which vol. Mer moderna utgåvor är: Berliner, "Targum Onkelos" (2 vols, Berlin, 1884.), Där vol. I contains the text according to the Sabbioneta edition, and vol. Jag innehåller texten enligt Sabbioneta upplagan, och vol. II, elucidations; the Yemanites at Jerusalem have printed with an edition of the Pentateuch (sefer Keter tora) from manuscripts the Arabic translation by Saadya (Jerusalem, 1894-1901), in which publication the vowel pointing above the line has been changed to sublinear pointing; Barnheim, "The Targum of Onkelos to Genesis" (London, 1896), on the text of the Yemen manuscripts. II, förtydliganden, de Yemanites i Jerusalem har skrivit med en upplaga av Moseböckerna (Sefer Keter tora) från manuskript det arabiska översättningen av Saadya (Jerusalem, 1894-1901), i vilken publikation vokalen pekar ovanför linjen har ändrats till sublinear pekar, Barnheim, "Targum av Onkelos till Genesis" (London, 1896), om texten i Jemen manuskript. In addition to the Latin translations in the Polyglot Bibles there is one by Fagius (Strasburg, 1546); there is also an English translation by Etheridge, "The Targum of Onkelos and Jonathan ben Uzziel on the Pent., with the Fragments of the Jerusalem Targum", from the Chaldee (2 vols., London, 1862-65). Förutom de latinska översättningar i Polyglot biblar finns en av Fagius (Strasburg, 1546), det finns också en engelsk översättning av Etheridge, "The Targum av Onkelos och Jonathan ben Ussiel på Pent, med Fragment av Jerusalem. Targum ", från kaldeiska (2 vols., London, 1862-1865).

THE TARGUM OF JONATHAN (YONATHAN) Targum av Jonathan (Yonathan)

The Targum to the Prophets (priores, historical books; posteriores, the actual Prophets) now in existence is ascribed to Jonathan ben Uzziel, who is said on the authority of the Babylonian "Megillah", 3a, to have formulated it orally, in accordance with the instructions of Haggai, Zachariah, and Malachi. Targum till profeterna (priores, historiska böcker, posteriores, de faktiska profeter) nu finns tillskrivs Jonathan ben Ussiel, som sägs på uppdrag av den babyloniska "Megillah", 3a, ha formulerat det muntligt, i enlighet med instruktioner från Haggai, Sakarias och Malaki. This assertion probably means that in his exposition he gives the traditional interpretation that had been handed down from one generation to another since early times. Detta påstående innebär troligen att i sin utläggning han ger den traditionella tolkningen som hade gått i arv från en generation till en annan sedan tidiga tider. According to the Babylonian "Sukkah" (28a = baba bathra 134a), he was the most noted pupil of the elder Hillel, and is therefore assigned to the first Christian century. Enligt babyloniska "Sukkah" (28a = Baba Bathra 134a), var han den mest uppmärksammade elev den äldre Hillel, och därför tilldelas den första kristna århundradet. The Babylonian Talmud in quoting passages from this Targum ascribes them to Rab Joseph bar Hiya (d. 333), the head of the school at Pumbaditha. Den babyloniska Talmud i citera passager från denna Targum tillskriver dem till Rab Joseph bar Hiya (d. 333), chefen för skolan i Pumbaditha. Rab Joseph was regarded as a great authority on the tradition of the Targum and his judgment on the translation of many individual passages was eagerly listened to; he may perhaps be considered as the editor of this Targum. Rab Josef ansågs som en stor auktoritet på traditionen av Targum och hans dom på översättningen av många enskilda passager var ivrigt lyssnade, han kan kanske betraktas som redaktör för denna Targum. For Jonathan as for Onkelos the final settlement of the written form did not occur until the fifth Christian century. För Jonathan som för Onkelos slutlig lösning av skriftlig form inte förrän den femte kristna århundradet. Cornill claims to show ("Einleitung", 2nd., ed., 1893, p. 308) that the Targum on the Prophets is older than the Torah-Targum, but the reasons produced are not convincing (cf. Dalman, 15, passim). Cornill hävdar att visa ("Einleitung", 2nd., Red., 1893, sid. 308) att Targum på profeterna är äldre än Torah-Targum, men de producerade orsakerna är inte övertygande (jfr Dalman, 15, på flera ställen ). Linguistically, this Targum approaches most closely that of Onkelos; in grammatical construction the two are alike but the words used differ, and this Targum is more paraphrastic. Språkligt, närmar sig denna Targum närmast som Onkelos, i grammatisk konstruktion två likadana, men de ord som används skiljer sig åt, och denna Targum är mer PARAFRASTISK. In the historical books Jonathan himself is often the expounder, but in the actual prophetic books the exposition is in reality Haggadic. I det historiska böcker Jonathan själv är ofta expounder, men i själva profetiska böcker utläggningen är i själva verket haggadic. The religious opinions and theological conceptions of the era that are interwoven are very instructive. De religiösa åsikter och teologiska uppfattningar om den era som är sammanvävda är mycket lärorikt. The text, further, is not free from later additions; from this cause arise the double translations of which the Targum contains several. Texten vidare inte är fri från senare tillägg, av denna anledning uppstår de dubbla översättningar som Targum innehåller flera. The "Prophetae priores" was the first printed with the Hebrew text and the commentaries of Gimhi and Levi at Leiria, Portugal, in 1494. De "Prophetae priores" var den första ut med den hebreiska texten och kommentarerna i Gimhi och Levi i Leiria, Portugal, 1494. At a later date the whole Targum was printed in the Rabbinical Bibles of Bomberg and Buxdorf and in the Polyglot Bibles of Antwerp, Paris, and London. Vid ett senare tillfälle hela Targum trycktes i de rabbinska biblar i Bomberg och Buxdorf och i Polyglot biblar i Antwerpen, Paris och London. The last edition is that of de Lagarde, "Prophetae chaldice e fide codicis Reuchliniani" (Leipzig, 1872). Den sista upplagan är att de Lagarde, "Prophetae chaldice e fide codicis Reuchliniani" (Leipzig, 1872). There are supplementary additions to this from an Erfurt manuscript in "Symmicta", I, 139. Det finns kompletterande tillägg till detta från en Erfurt manuskript i "Symmicta", I, 139. The Targum to the Haphtarah is to be found in what is called the Pentateuch edition of the Yemanites at Jerusalem. Targum till Haphtarah återfinns i vad som kallas Moseböckerna utgåva av Yemanites i Jerusalem. English translations are: Pauli, "The Chaldee Paraphrase on the Prophet Isaiah Translated" (London, 1871); Levy, "Targum on Isaiah," I (London, 1889). Engelska översättningar är: Pauli, "Den kaldeiska parafras på profeten Jesaja översätts" (London, 1871), Levy, "Targum på Jesaja:" Jag (London, 1889).

II. II. THE JERUSALEM TARGUMS Jerusalem Targums

This designation is not correct; the older and more correct name, "Palestinian Targum", is found for instance in the writings of Gaon Hai (d. 1038). Denna beteckning är inte korrekt, den äldre och mer korrekt namn, "palestinska Targum", återfinns exempelvis i skrifter av Gaon Hai (d. 1038). date this designation was displaced by the term xxxxxxx, just as before this the Palestinian Talmud (xxxx xxx xxxx) is called in the writings of Gaon Sar Shalon xxxxxxxxx.--> Fundamentally the language of these Targums is Palestinian Aramaic but of a very mixed type. Hittills denna beteckning ersattes med termen xxxxxxx, precis som innan detta den palestinska Talmud (xxxx xxx xxxx) kallas i skrifter av Gaon Sar Shalon xxxxxxxxx -.> grunden språket för dessa Targums är palestinsk arameiska, men av en mycket blandad typ. Neither of them is homogeneous grammatically and lexically. Ingen av dem är homogen grammatiskt och lexikalt. Besides expressions that recall the Galilean dialect of the Palestinian Talmud a preference is shown for imitation of the language of the Targum of Onkelos, while there are also various terms belonging to the language of the Babylonian Talmud. Förutom uttryck som minns den galileiska dialekt av den palestinska Talmud en preferens visas för imitation av språket i Targum av Onkelos, medan det finns också olika termer som hör till det språk den babyloniska Talmud.

A. Targum Yerushalmi I on the Pentateuch A. Targum Yerushalmi jag på Moseböckerna

This is generally called the Targum of Jonathan or of the Pseudo-Jonathan, because it is cited in the first printed edition (Venice, 1591) under the name of Jonathan ben Uzziel. Detta kallas allmänt Targum av Jonathan eller pseudo-Jonathan, eftersom det nämns i den tryckta första upplagan (Venedig, 1591) under namnet Jonathan ben Ussiel. This designation, however, rests on a mistaken solution of an abbreviation. Denna beteckning är dock vilar på en felaktig lösning av en förkortning. The Targum could not have appeared in its present form before the second half of the seventh century. Targum kunde inte ha förekommit i sin nuvarande form innan den andra halvan av det sjunde århundradet. For example (Genesis 21:21), a wife and daughter of Mohammed are mentioned. Till exempel (Mos 21:21), är en hustru och dotter Mohammed nämns. Compare also (Genesis 49:26) the position of Esau and Ishmael as representatives of the Mohammedan world. Jämför också (Genesis 49:26) ställning Esau och Ismael som företrädare för muhammedanska världen. The Targum covers the entire Pentateuch. Targum täcker hela Moseböckerna. The only passages that are lacking are: Gen., vi, 15; x, 23; xviii, 4; xx, 15; xxiv, 28; xli, 49; xliv, 30-31; Exod., iv, 8; Lev., xxiv, 4; Num., xxii, 18; xxx, 20b, 21a; xxxvi, 8-9. De enda ställen som saknas är: Gen, VI, 15, x, 23, xviii, 4, xx, 15, xxiv, 28, XLI, 49, XLIV, 30-31, Exod, iv, 8, Lev.. , xxiv, 4, Num, xxii, 18,. xxx, 20b, 21a, xxxvi, 8-9. As to its form it is a free Haggadic treatment of the text, that is, an exposition of rather than a translation. Beträffande formen är en fri haggadic behandling av texten, som är en framställning av snarare än en översättning. A large part of it is made up of legendary narratives; there are also dialogues, rhetorical and poetical digressions. En stor del av den består av legendariska berättelser, det finns också dialoger, retoriska och poetiska utvikningar. The paraphrase also discusses religious and metaphysical conceptions, as was the custom of the Jewish mystics of the seventh century. Den omskrivning också diskuterar religiösa och metafysiska föreställningar, som var anpassade för de judiska mystiker av det sjunde århundradet. This Targum was first printed at Venice in 1591. Denna Targum först ut på Venedig i 1591. It was also to be found in volume IV of the London Polyglot. Det var också att finna i volym IV i London Polyglot. A separate edition of this Targum was edited from the manuscript in the British Museum (manuscript Addit. 27031) by Ginsburger, "Targum Jonathan ben Usiel zum Pentat," (Berlin, 1903). En separat utgåva av denna Targum redigerades från manuskript i British Museum (manuskript Addit. 27.031) genom Ginsburger, "Targum Jonathan ben Usiel zum Pentat," (Berlin, 1903). Concerning this codex cf. Om detta codex jfr. Barnstein in "Jew. Quart Rev.", XI (1899), 167 sqq. Barnstein i "Judisk. Quart Rev", XI (1899), 167 ff. An English translation has been published by Etheridge (supra). En engelsk översättning har publicerats av Etheridge (ovan).

B. Targum Yerushalmi II B. Targum Yerushalmi II

Targum Yerushalmi on the Pentateuch is also called the Fragmentary targum because the Targum on the entire Pentateuch has not been preserved, but only portions of it on numerous longer and shorter passages, frequently only the Targum on individual verses or parts of such. Targum Yerushalmi på Moseböckerna kallas också den fragmentariska Targum eftersom Targum på hela Moseböckerna inte har bevarats, men endast delar av det vid ett flertal längre och kortare passager, ofta bara Targum på enskilda verser eller delar av sådana. These fragments were first printed in the rabbinical Bible of 1517. Dessa fragment först ut i den rabbinska bibel 1517. In language, method of translation, and exegetical form they are related to the Pseudo-Jonathan. I språk, metod för översättning och exegetical form de är relaterade till Pseudo-Jonathan. A perspicuously arranged compilation of the fragments that have been preserved is given by Ginsburger in the "ZDMG", LVII (1903), 67 sqq., and in loc. En översiktligt ordnade sammanställning av fragmenten som har bevarats ges av Ginsburger i "ZDMG", LVII (1903), 67 ff., Och i loc. cit., LVIII (1904), 374 sqq., on a page that came from a geniza or repository in a synagogue for damaged manuscripts. cit., LVIII (1904), 374 ff., på en sida som kom från en Geniza eller förvar i en synagoga för skadade manuskript. A Latin translation from the Venice edition of 1517 was published by Taylor (London, 1649); English tr. En latinsk översättning från Venedig upplagan av 1517 publicerades av Taylor (London, 1649), engelska tr. by Etheridge (supra). av Etheridge (ovan). Opinions concerning the connection between the Targums Jerushalmi I and Jerushalmi II agree in general that both are to be traced back to different recensions of an old Jerusalem Targum. Yttranden om anslutningen mellan Targums Jerushalmi I och Jerushalmi II håller i allmänhet att båda ska spåras tillbaka till olika recensions av en gammal Jerusalem Targum. This is the view of Zunz (p. 73, and passim), and also that of Geiger, "Urschrift und Udersetzungen der Bibel" (Berlin, 1857), 454. Det menar i Zunz (s. 73, och ställvis), och även att i Geiger, "Urschrift und Udersetzungen der Bibel" (Berlin, 1857), 454. Bassfreund (infra) reaches the conclusion that the basis both of the Fragmentary Targum and that of the Pseudo-Jonathan is a complete Jerusalem Targum of post-Talmudic origin, but that the two Targums, Jerushalmi I and II, presuppose the existence of the Targum of Onkelos. Bassfreund (nedan) drar slutsatsen att grundval av både den fragmentariska Targum och den Pseudo-Jonathan är en komplett Jerusalem Targum av post-talmudiska ursprung, men att de två Targums, Jerushalmi I och II, förutsätter att det finns Targum av Onkelos. The Fragmentary Targum gives from this ancient Jerusalem Targum gives from this ancient Jerusalem Targum, according to Bassfreund, only matter supplementary to Onkelos, while Onkelos and the Jerusalem Targum have been used in preparing the Pseudo-Jonathan. Den fragmentariska Targum ger från denna antika Jerusalem Targum ger från denna antika Jerusalem Targum, enligt Bassfreund bara roll komplement till Onkelos, medan Onkelos och Jerusalem Targum har använts vid framställning av den Pseudo-Jonathan. In the preface to his edition of the Pseudo-Jonathan (see below) Ginsburger tries to prove that both the Fragmentary Targum and the Pseudo-Jonathan may be traced back to a very ancient Palestinian Targum, which was not influenced by the Targum of Onkelos until a later date. I förordet till sin utgåva av Pseudo-Jonathan (se nedan) Ginsburger försöker bevisa att både den fragmentariska Targum och Pseudo-Jonathan kan spåras tillbaka till en mycket gammal palestinsk Targum, som inte påverkades av Targum av Onkelos tills en senare tidpunkt. The Fragmentary Targum, in Ginsburger's opinion, represents a variant collection, not to Onkelos (as Bassfreund thinks), but to another recensions of that ancient Jerusalem Targum. Den fragmentariska Targum i Ginsburger anser utgör en variant samling, inte Onkelos (som Bassfreund tänker), utan annan recensions i den gamla Jerusalem Targum. Ginsburger's views will have to be accepted as the more probable. Ginsburger synpunkter kommer att godtas som mer sannolik.

C. Targum Yerushalmi III C. Targum Yerushalmi III

Targum Yerushalmi III is the name assigned by Dalman (Gramm., 29) to fragments which are given in old editions of the Pentateuch, as Lisbon (1491), Salonica (1520), Constantinople (1546), Venice (1591), and in several manuscripts Nearly all have been published by Ginsburger, "Das Fragmententargum" (1899), 71-74. Targum Yerushalmi III är namnet som tilldelas av Dalman (Gramm., 29) till fragment som ges i gamla upplagor av Moseböckerna, som Lissabon (1491), Thessaloniki (1520), Konstantinopel (1546), Venedig (1591), och i flera manuskript Nästan alla har publicerats av Ginsburger, "Das Fragmententargum" (1899), 71-74.

D. Other Jerusalem Targums D. Andra Jerusalem Targums

There have also been Jerusalem Targums on the Prophets and on individual books of the Hagiographa. Det har också förekommit Jerusalem Targums på profeterna och på enskilda böcker Hagiograferna. As regards the Targums on the Prophets de Lagarde has given Reuchlin's notes from the "Nebi'im Codex" in the introduction (pp. VI-XLII) to his "Prophetae chaldice" (infra). När det gäller Targums på profeterna de Lagarde har gett Reuchlin anteckningar från "Nebi'im Codex" i inledningen (s. VI-XLII) till sin "Prophetae chaldice" (nedan). There are fragments on Josue, Judges, Samuel, Kings, Isaias, Jeremias, Amos, Jonas, Zacharias. Det finns fragment på Josue, domare, Samuel, kungar, Isaias, Jeremias, Amos, Jonas, Sakarias. [Cf. [Jfr. Bacher in "ZDMG", XXVIII (1874), 1-72; XXIX (1875), 157 sqq., 319 sq.] Bacher i "ZDMG", XXVIII (1874), 1-72, XXIX (1875), 157 ff, 319 sq].

III. III. TARGUMS ON THE HAGIOGRAPHA Targums PÅ Hagiograferna

They are the work of various authors and have the character more or less of private undertakings, with the production of which the schools had nothing to do. De är verk av olika författare och har karaktären mer eller mindre av privata företag, med produktion som skolorna hade något att göra. Linguistically they are to be regarded as the work artificially produced of a late age. Språkligt de skall anses vara det arbetsprogram artificiellt producerade av en sen ålder. They depend in the main on the Jerusalem Targums and probably belong to the same era; the Targum on Chronicles may be somewhat later. De beror i huvudsak på Jerusalem Targums och förmodligen tillhör samma epok, Targum om Chronicles kan vara något senare. Three groups are to be distinguished as regards linguistic character and relation to the original text: Tre grupper ska särskiljas när det gäller språklig karaktär och förhållande till den ursprungliga texten:

(a) Targums to Proverbs, Psalms, and Job; (A) Targums till Ordspråksboken, Psaltaren och Job;

(b) Targums to the five Megilloth, that is Ruth, Esther, Lamentations, Ecclesiastes, Canticles; (B) Targums till fem Megilloth är att Ruth, Ester, Klagovisorna, Predikaren, visan;

(c) Targums to the Books of Chronicles. (C) Targums till böcker av Chronicles.

The Targums mentioned under (a) adhere relatively closest to the text of the Bible. De Targums nämns under (a) följa närmast i förhållande till texten i Bibeln. The Targum to Proverbs is in language and contents very dependent on the text of the Syriac Peschitto, and is but little more than a Jewish recension of the same. Targum till Ordspråksboken är språk och innehåll mycket beroende av texten i den syrisk Peschitto och är föga mer än en judisk recension av densamma. [Cf. [Jfr. Noldeke in "Merx' Archiv fur wissenschaftl. Erforschung des AT", II (1872), 246 sqq.' Noldeke i "Merx 'Archiv fur wissenschaftl. Erforschung des AT", II (1872), 246 ff. " Baumgartner, "Etude critique sur l'etat du texte du livre des Proverbes" (Leipzig, 1890), 267 sqq.] Haggadic additions are found only occasionally in the Targum on the Psalms. Baumgartner, "Etude kritik sur l'Etat du texte du livre des Proverbes" (Leipzig, 1890), 267 ff.] Haggadic tillägg finns endast sporadiskt i Targum på Psaltaren. In a number of passages a second translation is introduced with the remark "another Targum". I ett antal passager en andra översättning införs med kommentaren "annan Targum". The Targum to Job contains many more additions. Targum till jobbet innehåller många fler tillägg. There are also variants of the usual formula of citation, and much oftener than in the Targum on the Psalms. Det finns också varianter av den vanliga formeln för citat och mycket oftare än i Targum på Psaltaren. In style and language this Targum resembles that on the Psalms, consequently both perhaps are the work of the same author. I stil och språk denna Targum påminner om Psaltaren, följaktligen både kanske är verk av samma författare.

(b) The Targums on the Megilloth are not in reality translations but rather Haggadic commentaries. (B) Targums på Megilloth inte i verkligheten översättningar utan snarare haggadic kommentarer. the Biblical text is most clearly evident in the Targums to Ruth and to Lamentations. den bibliska texten är tydligast i de Targums till Ruth och Klagovisorna. The Targum to Ecclesiastes is a tasteless declamation upon the text on which it is based; that on Canticles is an allegorico-mystical Midrash. Targum till Predikaren är en smaklös deklamation på den text som den är baserad, att på visan är en allegorico-mystisk Midrash. There are two Targums to Esther, the one closely resembles a paraphrase and has no legends interwoven with it; the other, called Targum scheni, has altogether the character of a Midrash. Det finns två Targums till Ester, liknar en noga en parafras och har inga legender sammanvävda med det, den andra heter Targum scheni har helt karaktären av en Midrash. It is only to a small degree a translation; the greater part of it consists of stories, legends, and discourses that have but slight connection with the contents of the book. Det är bara i liten utsträckning en översättning, den största delen av den består av berättelser, legender och diskurser som har men lätt förbindelse med innehållet i boken.

(c) A Targum on the Books of Chronicles was edited from a manuscript in Erfurt by Matthias Beck (2 pts., Augsburg, 1680-83); a more complete and correct text taken from a manuscript at Cambridge was edited by Wilkins, "Paraphrasis Chaldica in librum priorem et posteriorem Chronicorum" (Amsterdam, 1715). (C) En Targum på böcker i Krönikor redigerades av ett manuskript i Erfurt av Matthias Beck (2 poäng, Augsburg, 1680-83.), En mer komplett och korrekt text hämtad från ett manuskript på Cambridge var redigerad av Wilkins, " Paraphrasis Chaldica i librum priorem et posteriorem Chronicorum "(Amsterdam, 1715). All the Targums to the Hagiographa (excepting Chronicles) were printed for the first time in the Bomberg Bible in 1517; afterwards in the "Polyglots" of Antwerp, Paris, and London. Alla Targums till Hagiograferna (utom Chronicles) trycktes för första gången i Bomberg bibeln i 1517, sedan i "polyglotter" i Antwerpen, Paris och London. A modern edition from the Bomberg text, with Chronicles from the Erfurt Codex, was edited by de Lagarde, "Hagiographa chaldaice" (Leipzig, 1873). En modern upplaga från Bomberg texten med Chronicles från Erfurt Codex, redigerades av de Lagarde, "Hagiograferna chaldaice" (Leipzig, 1873).

Publication information Written by Fr. Publikation information Skrivet av Fr. Schühlein. Schühlein. Transcribed by John D. Beetham. Kopierat av John D. Beetham. The Catholic Encyclopedia, Volume XIV. Den katolska encyklopedien, volym XIV. Published 1912. Publicerad 1912. New York: Robert Appleton Company. New York: Robert Appleton Företag. Nihil Obstat, July 1, 1912. Nihil Obstat, 1 juli, 1912. Remy Lafort, STD, Censor. Remy Lafort, STD, Censor. Imprimatur. Imprimatur. +John Cardinal Farley, Archbishop of New York + John huvudsakliga Farley, ärkebiskop av New York

Bibliography Bibliografi

GENERAL: ZUNZ, Die gottesdienstlichen Vortrage der Juden (Berlin, 1832), 61-83; HAUSDORFF, Zur Gesch. ALLMÄNT: Zunz, Die gottesdienstlichen Vortrage der Juden (Berlin, 1832), 61-83, Hausdorff, Zur Gesch. der Targumim nach talmudischen Quellen in Monatschr. der Targumim nach talmudischen Quellen i Monatschr. fur Gesch. päls Gesch. u. u.. Wissensch. Wissensch. des Judentums, XXXVIII (1894), 203 sqq., 241 sqq.; MAYBAUM, Die Anthropomorphien u. des Judentums, XXXVIII (1894), 203 ff, 241 ff,.. MAYBAUM, Die Anthropomorphien u.. Anthropopathien bei Onkelos u. Anthropopathien bei Onkelos u.. in den spateren Targumim (Breslau, 1878); GINSBURGER, Die Anthropomorphismus in den Thargumim in Jahrbucher fur prot. in den spateren Targumim (Breslau, 1878), GINSBURGER, Die Anthropomorphismus in den Thargumim i Jahrbucher päls prot. Theol. Theol. (Brunswick, 1891), 262 sqq., 430 sqq. (Brunswick, 1891), 262 ff., 430 ff. As regards the language: DALMAN, Grammatik des judisch-palastinischen Aramaisch (2nd ed., Leipzig, 1905); IDEM, Aramaisch-neuhebr. När det gäller språk: Dalman, Grammatik des judisch-palastinischen Aramaisch (2: a upplagan, Leipzig, 1905.) Idem, Aramaisch-neuhebr. Worterbuch (Frankfort, 1897-1901). Wörterbuch (Frankfort, 1897-1901).

I. THE TARGUM OF ONKELOS: KAUTZSCH, Mitteilung uber eine alte Handschr. I. Targum Onkelos: KAUTZSCH, Mitteilung Uber eine alte Handschr. des Targ. des Targ. Onk. Onk. in Cod. i Cod. Socini, No. 84 (Halle, 1893); BERLINER, Die Massorah zum Targ. Socini, nr 84 (Halle, 1893), Berliner, Die Massorah zum Targ. O. (Leipzig, 1877); LANDAUER, Die Masorah zum O. (Amsterdam, 1896); BREDERECK, Concordanz zum TO (Giessen, 1906); IDEM, Uber die Art der Ubersetzung im T. Onk. O. (Leipzig, 1877), Landauer, Die Masorah zum O. (Amsterdam, 1896), Bredereck, Concordanz zum TILL (Giessen, 1906), Idem, über die Art der Übersetzung im T. Onk. in Theol. i Theol. Studien u. Studien u.. Kritiken (Gotha, 1901), 351-77. Kritiken (Gotha, 1901), 351-77. THE TARGUM OF JONATHAN: PRACTORIUS, Das Targum zu Josua nach Yemenischer Uberlieferung (Berlin, 1899); IDEM, Das Targum zum Buch der Richter nach yemen. Targum av Jonathan: PRACTORIUS, Das Targum zu Josua nach Yemenischer Uberlieferung (Berlin, 1899), Idem, Das Targum zum Buch der Richter nach Jemen. Uberlieferung (Berlin, 1900); WOLFSOHN, Das Targum zum Propheten Jeremias in yemen. Uberlieferung (Berlin, 1900), WOLFSOHN, Das Targum zum Propheten Jeremias i Jemen. Uberl. Uberl. (Halle, 1902), ch. (Halle, 1902), kap. i-xii; SILBERMANN, Das Targum zu Ezechiel nach einer sudarabischen Handschrift (Strasburg, 1902), ch. I-XII, Silbermann, Das Targum zu Hesekiel nach einer sudarabischen Handschrift (Strasburg, 1902), kap. ix; WRIGHT, Targum zu Jonas (London, 1857); ADLER, Targum to Nahum in Jew. IX, WRIGHT, Targum zu Jonas (London, 1857), ADLER, Targum till Nahum i Judisk. Quart. Quart. Rev., VII (1895), 630 sqq.; BACHER, Kritische Untersuchungen zum Prophetentargum in ZD MG, XXVIII (1874), I sqq.; KLEIN in loc. Rev, VII (1895), 630 ff,. Bacher, Kritische Untersuchungen zum Prophetentargum i ZD MG, XXVIII (1874), I ff,. Klein i loc. cit., XXIX (1875), 157 sqq.; FRANKEL, Zu dem Targum der Propheten (Breslau, 1872). cit, XXIX (1875), 157 ff,.. Frankel, Zu DEM Targum der Propheten (Breslau, 1872).

TARGUM YERUSHALMI I: SELIGSOHN AND TRAUB, Uber den Geist der Ubersetzung des Jonathan ben Usiel zum Pent. Targum Yerushalmi I: SELIGSOHN OCH TRAUB, über den Geist der Übersetzung des Jonathan ben Usiel zum Pent. etc. in Monatschrift fur Gesch. etc. i Monatschrift päls Gesch. u. u.. Wissenschaft des Judentums (1857), 96 sqq., 138 sqq.; MARMORSTEIN, Studien zum Pseudo-Jonathan Targum (Presburg, 1905). Wissenschaft des Judentums (1857), 96 ff, 138 ff,.. Marmorstein, Studien zum Pseudo-Jonathan Targum (Presburg, 1905).

TARGUM YERUSHALMI II: GINSBURGER, Das Fragmententargum (Berlin, 1899); (1) Targum according to Cod. Targum Yerushalmi II: GINSBURGER, Das Fragmententargum (Berlin, 1899), (1) Targum enligt Cod. 110 of the National Library at Paris; (2) variants from Cod. 110 av Nationalbiblioteket i Paris, (2) varianter från Cod. Vat. Moms. 440 and Lips. 440 och läppar. 1; (3) quotations from old writers; matter supplementary to this work is given by MARX in Zeitschrift fur hebr. 1, (3) citat från gamla författare, materia kompletterande till detta arbete ges av Marx i Zeitschrift fur Hebr. Bibliographie (1902), 55-58. Bibliographie (1902), 55-58.

TARGUMS YERUSHALMI I & II: BASSFREUND, Das Fragmententargum u. Targums Yerushalmi I & II: BASSFREUND, Das Fragmententargum u.. sein Verhaltnis zu den anderen palast. sein Verhältnis Zu den Anderen Palast. Targumim in Monatschrift fur Gesch. Targumim i Monatschrift päls Gesch. u. u.. Wissenschaft des Judentums, XL (1896), 1 sqq., 49 sqq., 97 sqq., 145 sqq., 241 sqq., 352 sqq., 396 sqq.; GINSBURGER, loc. . Wissenschaft des Judentums, XL (1896), 1 ff, 49 ff, 97 ff, 145 ff, 241 ff, 352 ff, 396 ff,...... GINSBURGER, loc. cit., XLI (1897), 289 sqq., 340 sqq.; preface to Pseudo-Jonathan, ed. . cit, XLI (1897), 289 ff, 340 ff,.. Förord ​​till Pseudo-Jonathan, ed. IDEM (Berlin, 1903); NEUMARK, Lexikalische Untersuchungen zur Sprache der jerusalemischen Pentat. IDEM (Berlin, 1903), Neumark, Lexikalische Untersuchungen zur Sprache der jerusalemischen Pentat. Targume (Berlin, 1905). Targume (Berlin, 1905).

TARGUM YERUSHALMI III: LEVY, Das Targums zu Koheleth nach sudarab. Targum Yerushalmi III: Levy, Das Targums zu Koheleth nach sudarab. Handschriften (Berlin, 1905); GOLLANCZ, Targum to the Song of Songs (London, 1908), translation; POSNER, Das Targum Rischon zu d. Handschriften (Berlin, 1905), Gollancz, Targum till Visan (London, 1908), översättning, Posner, Das Targum Rischon zu d.. bibl. bibl.. B. Esther (Breslau, 1896); DAVID, Das Targum scheni zum B. Esther (Berlin, 1898); TAYLOR, Targ. B. Esther (Breslau, 1896), David, Das Targum scheni zum B. Esther (Berlin, 1898), TAYLOR, Targ. prius et posterius in Estheram . prius et posterius i Estheram. . . . . in linguam Latinam translatum (London, 1655); GELBHAUS, Das Targum scheni zum B. Esther (Frankfort, 1893). i linguam Latinam translatum (London, 1655), GELBHAUS, Das Targum scheni zum B. Esther (Frankfort, 1893).



Detta betvingar presentation i det original- engelska språket


Överför en e-post ifrågasätter eller kommenterar till oss: E-post

De viktigaste TROR web-sida (och indexet till personer) är: