Spiritual Gifts Andliga gåvor

Advanced Information Avancerad information

Spiritual Gifts are Gifts of God enabling the Christian to perform his (sometimes specialized) service. Andliga gåvor är Guds gåvor gör det möjligt för kristna att fullgöra sina (ibland specialiserad) tjänst. There are several words in the NT used for spiritual gifts. Det finns flera ord i NT som används för andliga gåvor. Dorea and doma are so used but are rare (Eph. 4:8; Acts 11:17). Dorea och Doma är så vana vid, men är sällsynta (Ef 4:8, Apg 11:17). Pneumatikos and charisma are frequently found, with charisma being the most common. Pneumatikos och karisma ofta hittas med karisma är den vanligaste.

The term charisma ("spiritual gift"), except for 1 Pet. Begreppet karisma ("andlig gåva"), med undantag för 1 Pet. 4:10, is used only by Paul. 4:10, används bara av Paul. Charisma signifies redemption or salvation as the gift of God's grace (Rom. 5:15; 6:23) and a gift enabling the Christian to perform his service in the church (1 Cor. 7:7), as well as defining a special gift enabling a Christian to perform a particular ministry in the church (eg, 12:28ff.). Charisma betyder inlösen eller frälsning som gåva av Guds nåd (Rom. 5:15, 6:23) och en gåva som gör det möjligt kristna att fullgöra sin tjänst i kyrkan (1 Kor. 7:7), samt att definiera en särskild gåva gör det möjligt för en kristen att utföra en viss tjänst i kyrkan (t.ex. 12:28 ff.).

Paul offers instruction on spiritual gifts in Rom. Paul erbjuder undervisning om andliga gåvor i Rom. 12:6 - 8; 1 Cor. 12:4 - 11, 28 - 30; Eph. 12:6 - 8, 1 Kor. 12:4 - 11, 28 till 30, Ef. 4:7 - 12. 4:7 - 12. Spiritual gifts were unusual manifestations of God's grace (charis) under normal and abnormal forms. Andliga gåvor var ovanliga manifestationer av Guds nåd (charis) under normala och onormala former. Not every spiritual gift affected the moral life of the one who exercised it, but its purpose was always the edification of believers. Inte varje andlig gåva påverkat det moraliska livet i ett som utövade det, men dess syfte var alltid den uppbyggelse för troende. The exercise of a spiritual gift implied service in the church. Utövandet av en andlig gåva innebar tjänst i kyrkan. This practical approach is never lost sight of in the NT, these spiritual gifts often being divided into miraculous and nonmiraculous; but since some are synonymous with specific duties, they should be classified according to their significance for preaching the word, on the one hand, and exercising practical ministries, on the other. Denna praktiska tillvägagångssätt är aldrig förloras ur sikte i NT, dessa andliga gåvor ofta delas i mirakulös och nonmiraculous, men eftersom vissa är synonymt med särskilda uppdrag, skall de klassificeras enligt deras betydelse för predika ordet, å ena sidan, och utövar praktisk ministerier, å den andra.

BELIEVE Religious Information Source web-siteTRO
Religiösa
Information
Källa
webbplats
Our List of 1,000 Religious Subjects Vår lista över 1000 religiösa Ämnesområden
E-mailE-post

The Gifts of the Spirit De gåvor av Anden
There are five gifts of the Spirit Det finns fem Andens gåvor

Working of Miracles (1 Cor. 12:10, 28 - 29) Arbeta av flax (1 Kor. 12:10, 28 - 29)

"Miracles" is the rendering of dynameis (powers). "Mirakel" är tillhandahållande av dynameis (befogenheter). In Acts dynameis refers to the casting out of evil spirits and the healing of bodily ailments (8:6 - 7, 13; 19:11 - 12). I Apg dynameis avser gjutning av onda andar och läkning av kroppsliga åkommor (8:6 - 7, 13, 19:11 - 12). This may explain "working of powers," but this gift is not synonymous with "gifts of healing." Detta kan förklara "bearbetning av makt", men denna gåva är inte synonymt med "gåvor av helande." Probably the former was much more spectacular than the latter, and may have signified raising the dead (Acts 9:36ff.; 20:9ff.). Förmodligen den förra var mycket mer spektakulär än de senare, och kanske har uttryckt uppväckte döda (Apg 9:36 ff., 20:9 ff.). Paul himself exercised this gift of working of powers, and it was for him proof of his apostleship (2 Cor. 12:12), and authenticated both the good news he preached and his right to proclaim it (Rom. 15:18ff.). Paulus själv utnyttjat denna gåva av bearbetning av befogenheter, och det var för honom ett bevis på hans apostlaskap (2 Kor. 12:12), och verifieras både de goda nyheterna predikade han och hans rätt att förkunna det (Rom. 15:18 ff.) .

Gifts of Healing (1 Cor. 12:9, 28, 30) Gåvor av Healing (1 Kor. 12:9, 28, 30)

As already suggested, gifts of healing resembled "working of miracles" (powers). Som redan föreslagits av healing liknade gåvor "fungerar mirakel" (befogenheter). Witness the ministry of our Lord (Matt. 4:23 - 24), of the Twelve (Matt. 10:1), and of the Seventy (Luke 10:8 - 9). Vittne ministeriet om vår Herre (Matt 4:23 - 24), de tolv (Matt 10:1), och av de Sjuttio (Luke 10:8 - 9). Gifts of healing were also prominent in the church after Pentecost (Acts 5:15 - 16; cf. also James 5:14 - 15). Gåvor av helande var också framträdande i kyrkan efter Pingst (Apostlagärningarna 5:15 - 16, jfr. Också James 5:14 - 15). "Gifts" (plural) indicates the great variety of both the sicknesses healed and the means used in the healings. "Gåvor" (plural) visar stor variation av både sjukdomar botade och de medel som används i helanden. The person who exercised the gift, and the patient who was healed, had one essential in common, faith in God. Den person som utövade gåvan, och den patient som hade blivit frisk hade ett viktigt gemensamt, tron på Gud.

The writings of the church fathers prove that "the gifts of healings" were exercised in the church centuries after the apostolic period. Skrifter kyrkofädernas bevisa att "gåvor helanden" har utnyttjats i kyrkan århundraden efter apostoliska perioden. Since then, this gift has appeared intermittently in the church. Sedan dess gåva har detta verkade periodvis i kyrkan. For long gifts of healing have been in abeyance, but today there are recognized branches of the church which believe that they are beginning to reappear. Unfortunately the manner in which some act who claim to have received the gift has brought it into disrepute. För långa gåvor av helande varit ur bruk, men idag finns det erkända grenar av kyrkan som tror att de börjar dyka upp igen. Tyvärr det sätt på vilket någon handling som påstår sig ha fått gåvan har väckt den i vanrykte. The kind of ailments that were healed in the NT period, the nature and place of faith, the significance of suffering in God's economy, the importance of the subconscious and the nature of its influence upon the body, the relations between gifts of healings and medical science (a doctor was numbered among Paul's traveling companions!), these have not received the attention they require today. Den typ av besvär som botade i NT period, typ och plats för tron, betydelsen av lidande i Guds ekonomi, vikten av det undermedvetna och arten av dess påverkan på kroppen, förhållandet mellan gåvor av helanden och medicinsk vetenskap (en läkare var numrerad bland Paulus resesällskap!), har dessa inte fått den uppmärksamhet de behöver i dag. Gifts of healings are a permanent gift of the Spirit to the church but are properly exercised only by men of the Spirit, and of humility and faith. Gåvor av helanden är en ständig gåva av Anden till församlingen, men är ordentligt endast utövas av män i Anden och i ödmjukhet och tro.

The Gift of Helpers (1 Cor. 12:28) The Gift of Medhjälpare (1 Kor. 12:28)

What spiritual gift was signified by "helper" may be gathered from Acts 20:35, where Paul exhorts the Ephesians elders to labor "to help the weak" and constantly to remember the Lord's own words, "It is more blessed to give than to receive." Vad andliga gåva var kännetecknas av "hjälpare" kan samlas in från Apostlagärningarna 20:35, där Paulus förmanar de Efesierbrevet äldste till arbetskraft "för att hjälpa de svaga" och ständigt komma ihåg Herrens egna ord, "Det är saligare att giva än att får. " Paul supports this exhortation from his own example. Paul stöder denna uppmaning från sin eget exempel. The early church seems to have had a special concern for the needy among her members, and those who helped the indigent were considered to have been endowed by the Spirit for this ministry. Den tidiga kyrkan tycks ha haft en särskild oro för de behövande bland sina medlemmar, och dem som hjälpte de fattiga ansågs ha begåvats av Anden för detta ämbete. It is not impossible that the office of elder originated in the gift of government or rule. Det är inte omöjligt att kontoret av äldre ursprung i gåva av regeringen eller regeln. By the same token, the office or duty of deacon may have originated in this gift of helpers. På samma sätt, kontoret eller skyldighet diakon kan ha sitt ursprung i denna gåva av hjälpare. The deacon was one who ministered to the needy (Acts 6:1 - 6). Diakonen var en som gjorde tjänst till behövande (Apg 6:1 - 6).

The Gift of Governments or Administration (1 Cor.12:28; Rom.12:8) The Gift of regeringar eller administration (1 Cor.12: 28; Rom.12: 8)

The church's organization was still fluid. Kyrkans organisation fortfarande vätska. Official offices had not been established, nor were duly appointed officials yet ruling the churches. Officiella kontor hade inte fastställts, inte heller var utsedda tjänstemän än dom kyrkorna. It was necessary, therefore, that certain members should receive and exercise the gift of ruling or governing the local assembly of believers. Det var därför nödvändigt att vissa medlemmar skall få och utöva gåvan av dom eller om den lokala församlingen av troende. This gift would take the form of sound advice and wise judgment in directing church affairs. Denna gåva skulle ske i form av goda råd och klok bedömning av ledning kyrkliga ärenden.

Gradually, of course, this gift of guiding and ruling in church affairs would come to be identified so closely with certain individuals that they would begin to assume responsibilities of a quasipermanent nature. Så småningom, naturligtvis, gåva för vägledning och beslut i kyrkliga angelägenheter skulle komma till detta kunna identifieras så nära med vissa personer att de skulle börja ta ansvar för en quasipermanent natur. They would become recognized officials in the church, fulfilling well defined duties in the administration of the Christian community. De skulle bli erkänd tjänstemän i kyrkan, som uppfyller väl definierade uppgifter i administrationen av den kristna gemenskapen. At the beginning, however, it was acknowledged that some Christians had received the gift of ruling and had liberty to exercise it. I början var det dock medgett att vissa kristna fått gåvan av dom och hade frihet att utöva den. In addition to administration, practical matters in the conduct of public worship would require wisdom and foresight, and here again those who had recognizably received the gift of ruling would be expected to legislate. Förutom förvaltning, praktiska frågor i genomförandet av offentlig dyrkan skulle kräva visdom och förutseende, och även här de som hade tydlig och fått gåvan att dom skulle förväntas lagstifta.

The Gift of Faith (1 Cor. 12:9) Trons gåva (1 Kor. 12:9)

The gift of faith should probably be included among the gifts closely related to the practical life and development of the church. Trons gåva bör nog tas med bland de gåvor nära samband med det praktiska livet och utveckla kyrkan. These spiritual gifts would naturally strengthen the believers in their faith, and convince the unbelievers of the authenticity of the church's message. Dessa andliga gåvor skulle naturligtvis stärka de troende i sin tro, och övertyga de otrogna på äktheten i kyrkans budskap. The Spirit's gift of faith could effect mighty things (Matt. 17:19 - 20), and keep believers steadfast in persecution. Andens gåva tron kunde effekt mäktiga ting (Matt 17:19 - 20), och hålla troende fast i förföljelse. These five spiritual gifts, then, had special reference to the practical aspects of the church's life, the physical well being of believers, and orderliness of their worship and conduct. Dessa fem andliga gåvor, hade då särskild hänsyn till de praktiska aspekterna av kyrkans liv, fysiskt välbefinnande troende, och ordning och reda i sin dyrkan och uppförande.

The remainder of the gifts of the Spirit concern the ministry of the word of God. Resten av Andens gåvor oro ministeriet för Guds ord. To that extent, they were more important than the foregoing; but the latter were, nevertheless, spiritual gifts. I så måtto, de var viktigare än det föregående, men den senare var dock andliga gåvor. In origin and nature they were the result of special endowments of the Spirit. I ursprung och beskaffenhet de var på grund av särskilda begåvningar av Anden.

Apostleship Apostlaskap

Concerning the gifts especially meaningful for the preaching of the word, Paul gives pride of place to the grace of apostleship: "God hath set some in the church, first apostles" (1 Cor. 12:28). The designation "apostle" began to be applied to NT personalities other than the Twelve, especially to Paul. När det gäller presenter, särskilt meningsfulla för att predika ordet, ger Paul stolthet med nåd apostlaskap: "Gud har som en del i kyrkan, första apostlar" (1 Kor. 12:28). Beteckningen "Aposteln" började som skall tillämpas på NT personligheter än de tolv, särskilt till Paul. So highly did he value the gift of apostleship which the Holy Spirit had conferred upon him that on occasion he was at pains to prove its validity (cf. I Cor. 9:1ff.; Gal. 1:12). Så högt han värdesätter gåva apostlaskap som den Helige Ande hade tilldelats honom att ibland var han angelägen om att bevisa dess giltighet (jfr I Kor. 9:1 ff.; Gal. 1:12). The apostles conceived that they had received this spiritual gift to enable them to fulfill the ministry of the word of God; nothing, therefore, should be allowed to prevent their fulfilling that all important function (Acts 6:2). Apostlarna tänkt att de hade fått denna andliga gåva för att kunna uppfylla ministeriet för Guds ord, ingenting, därför bör tillåtas att förhindra att de uppfyller alla viktiga funktion (Apg 6:2).

We also gather from Paul that the gift of apostleship was to be exercised principally among unbelievers (1 Cor. 1:17), while other spiritual gifts were more closely related to the needs of believers. Vi samlar också från Paulus att gåvan av apostlaskap skulle utövas främst bland icke-troende (1 Kor. 1:17), medan andra andliga gåvor var mer nära knutna till de behov som troende. Paul's apostleship was to be fulfilled among Gentiles; Peter's ministry of the word was to be exercised among Jews (Gal. 2:7 - 8). Paulus apostlaskap skulle vara uppfyllda bland hedningarna, Peter ordets skulle utövas bland judar (Gal. 2:7 - 8). Obviously the Spirit's gift of apostleship was not confined to a strictly limited group of men whose gift of apostleship made them ipso facto special units of a divine grace or authority. Självklart Andens gåva apostlaskap inte var begränsad till en strikt begränsad grupp män vars gåva apostlaskap gjorde dem automatiskt speciella enheter av en gudomlig nåd eller myndighet.

Their function was doubtless conceived to be the most important so far as the ministry of the word was concerned, but we shall see presently that theirs was only one of a number of such spiritual gifts. Deras funktion var utan tvivel skapats för att vara den viktigaste mån ordets gällde, men vi får se idag att deras var bara ett av ett antal sådana andliga gåvor. The church was built upon prophets as well as apostles (Eph. 2:20), the first ministering in the word to the church, the latter preaching the word to non Christians. Kyrkan byggdes på profeter och apostlar (Ef 2:20), den första betjäning i ordet till kyrkan, den senare predikade ordet till icke kristna. Since, then, the gift of apostleship was spiritual, so also was the authority of the apostles. Sedan då gåva apostlaskap var det andliga, så var också den myndighet som av apostlarna. It remained the prerogative of the Holy Spirit and never became official in the sense that one could communicate it to others of his own volition. Det förblev ett privilegium för den helige Ande och blev aldrig officiellt i den meningen att en kan förmedla den till andra på eget initiativ. The authority exercised by the apostles was exercised democratically, not autocratically (Acts 15:6, 22). Den myndighet som utövas av apostlarna utövades demokratiskt, inte autokratiskt (Apg 15:6, 22). They were careful to include the elders and brethren when substantiating the validity of the directives they were issuing to the church. De var noga med att inkludera de äldste och bröderna när styrker giltigheten av de direktiv som de hade utfärdat till kyrkan. Even when Paul was asked to legislate for the churches he had founded, his authority was not his apostleship but a word from the Lord (1 Cor. 7:10). Även när Paulus blev ombedd att lagstifta för kyrkorna hade han grundat, myndigheten var hans inte hans apostlaskap utan ett ord från Herren (1 Kor. 7:10).

Prophets Profeter

Prophets stand next in importance to apostles in Paul's enumeration of the spiritual gifts (1 Cor. 12:2ff.). Profeter stå bredvid i betydelse till apostlar i Paulus uppräkning av de andliga gåvorna (1 Kor. 12:2 ff.). The gift of prophecy has already been differentiated from the grace of apostleship on the ground of the sphere in which each was exercised. Profetisk gåva har redan differentierade från nåd apostlaskap på grund av den sfär där varje utövades. In a sense Moses' desire (Num. 11:29) had been realized in the experience of the church as a whole (Acts 2:17 - 18; 19:6; 1 Cor. 11:4 - 5), but some individuals seem to have been specially endowed with this grace (Acts 11:28; 15:32; 21:9 - 10). These prophets in the NT church seem often to have been itinerant preachers. På ett sätt Moses önskan (Num. 11:29) hade förverkligats i upplevelsen av kyrkan som helhet (Apg 2:17 - 18, 19:6, 1 Kor. 11:4 - 5), men vissa individer verkar ha varit speciellt haft denna nåd (Apg 11:28, 15:32, 21:9 - 10). Dessa profeter i NT kyrkan verkar ofta ha varit kringresande predikanter. Moving from church to church, they built up believers in the faith by teaching the word. Flytta från kyrka till kyrka, de byggde upp troende i tron genom att lära ordet. Their ministry would probably be characterized by spontaneity and power, since it seems to have included speaking by revelation (1 Cor. 14:6, 26, 30 - 31). Deras mission skulle förmodligen präglas av spontanitet och makt, eftersom den verkar ha inkluderat talar genom uppenbarelse (1 Kor. 14:6, 26, 30 - 31). In these passages, however, the prophet's utterances were clearly understood compared with the utterances in tongues. I dessa passager dock profetens uttalanden var klart jämfört med uttalanden i tungor.

On occasion God would make his will known through the prophet (Acts 13:1ff.), or a future event would be foretold (Acts 11:28; 21:10 - 11); but the prophet's special gift was the edification, exhortation, consolation, and instruction of the local churches (1 Cor. 14). Ibland Gud skulle göra sin vilja känd genom profeten (Apg 13:1 ff.), Eller en framtida händelse skulle vara förutsade (Apg 11:28, 21:10 - 11), men profetens speciell gåva var uppbyggelse, uppmaning, tröst, och instruera lokala kyrkor (1 Kor. 14). In the subapostolic period the prophet could still take precedence over the local minister, but the day was not far off when this gift of prophecy passed to the local ministers who preached the word to edify the members of the Christian fellowship. I subapostolic period profeten kunde fortfarande ha företräde framför lokala ministern, men den dagen var inte långt borta när denna profetisk gåva vidare till lokala ministrar som predikade ordet för att uppbygga medlemmarna i den kristna gemenskapen.

The nature of this gift of prophecy was such that the danger of false prophets must always have been present. Denna typ av profetians gåva var sådan att risken för falska profeter alltid måste ha funnits. The Spirit, therefore, communicated a gift that enabled some among those who listened to the prophets to recognize the truth or falsity of their utterances. Anden, därför meddelas en gåva som möjligt för vissa bland dem som lyssnade på profeterna att erkänna sanningen eller falskheten i sina yttranden. This was not natural insight or shrewd judgment but a supernatural gift. Detta var inte naturligt insikt eller klipsk dom men en övernaturlig gåva. Paul describes this spiritual gift as a "discerning of the spirits." Paulus beskriver denna andliga gåva som en "skilja mellan andarna." The fact that the prophet spoke by revelation made the appearance of false prophets almost inevitable; while, therefore, Paul urged his converts not to despise prophesyings, they were, nevertheless, to prove all things (1 Thess. 5:20 - 21). Det faktum att profeten talade genom uppenbarelse gjorde uppkomsten av falska profeter nästan oundviklig, medan därför uppmanade Paulus hans konverterar inte att förakta profetior, var de ändå bevisa alla ting (1 Tess. 5:20 - 21).

The Gift of Discernment of Spirits The Gift of Urskillningens av Sprit

Believers had to be able to discriminate between the false and the true spirits, when an itinerant prophet claimed to be inspired to speak by revelation (1 Cor. 14:29). Troende måste kunna skilja mellan det falska och det sanna sprit, då en kringresande profet påstås vara inspirerad att tala genom uppenbarelse (1 Kor. 14:29).

The Gift of Teaching The Gift of Teaching

Clearly related to, but carefully distinguished from, the gift of prophecy is the gift of teaching (1 Cor. 12:28 - 29; Rom. 12:7). Tydligt relaterade till, men omsorgsfullt skiljas från, profetisk gåva är en gåva att undervisa (1 Kor. 12:28 - 29, Rom. 12:7). The prophet was a preacher of the word; the teacher explained what the prophet proclaimed, reduced it to statements of doctrine, and applied it to the situation in which the church lived and witnessed. Profeten var en predikant av ordet, läraren förklarade vad profeten förkunnade, minskades till uttalanden i läran, och tillämpat den på den situation i vilken kyrkan levde och bevittnat. The teacher would offer systematic instruction (2 Tim. 2:2) to the local churches. Läraren skulle erbjuda systematisk undervisning (2 Tim. 2:2) till den lokala kyrkor. In Eph. I Ef. 4:11 Paul adds the idea of pastor to that of teacher, because no one is able to communicate effectively (teach) without loving those who are being instructed (pastor). 4:11 Paulus tillägger idén om pastor den för lärare, för ingen kan kommunicera effektivt (lär) utan att älska dem som får instruktioner (pastor). Likewise, to be an effective pastor, one must also be a teacher. Likaså att vara en effektiv pastor måste man också vara en lärare.

The Gift of Exhortation (Rom. 12:8) The Gift of uppmaning (Rom. 12:8)

The possessor of the gift of exhortation would fulfill a ministry closely allied with that of the Christian prophet and teacher. Innehavaren av gåva uppmaning skulle uppfylla ett ministerium nära allierad med den i den kristna profeten och lärare. The difference between them would be found in the more personal approach of the former. Skillnaden mellan dem skulle finnas i mer personligt förhållningssätt till det förra. If his exhortations were to succeed, they would have to be given in the persuasive power of love, understanding, and sympathy. Om hans uppmaningar skulle lyckas, måste de ges i övertygande kraften i kärlek, förståelse och sympati. His aim would be to win Christians to a higher way of life and to a deeper self dedication to Christ. Hans mål är att vinna kristna till ett högre sätt att leva och att en djupare själv hängivenhet till Kristus. The Spirit, therefore, who bestowed the gift of exhortation would with the gift communicate spiritual persuasiveness and winsomeness. Anden, därför, som skänkt gåva uppmaning skulle med den gåva kommunicera andliga tyngd och winsomeness.

The Gift of Speaking the Word of Wisdom (1 Cor. 12:8) Gåvan att tala visdomsordet (1 Kor. 12:8)

An important part of the Spirit's endowment so far as the Christian community was concerned was wisdom. En viktig del av Anden: s kapital den mån den kristna gemenskapen var berörda visdom. This gift would communicate ability to receive and explain "the deep things of God." Denna gåva kommunicera förmåga att ta emot och förklara "den djupa ting av Gud." In God's dealings with men much is mysterious, and the ordinary Christian is often in need of a word that will throw light upon his situation; and the person fitted by the Spirit to fulfill this ministry is through the Spirit given the word of wisdom. I Guds handlande med män egentligen är mystisk, och de vanliga kristna är ofta i behov av ett ord som kommer att belysa sin situation, och den person som monterats av Anden att fullgöra denna tjänst är genom Anden ges ord av visdom. Because of the strong sense of revelation or insight implied in the phrase, perhaps this gift was akin to a revelational utterance by the Christian prophet. På grund av den starka känsla av uppenbarelse eller insikt underförstått i uttrycket, kanske denna gåva var att likna vid en revelational yttrandets av den kristna profeten.

The Gift of Speaking the Word of Knowledge (1 Cor. 12:8) Gåvan att tala Ord Knowledge (1 Kor. 12:8)

Speaking the word of knowledge suggests a word spoken only after long and careful consideration. På tal ord vetenskapliga rönen ett ord talas först efter långa och noggranna överväganden. This would be a word that the Christian teacher would ordinarily speak. Detta skulle vara ett ord som de kristna läraren normalt skulle tala. Of course, this mental activity would not be entirely unaided; a point being reached when the Spirit would give knowledge, understanding, insight, that might be described as intuition. Naturligtvis mental aktivitet skulle detta inte vara helt utan hjälp, en punkt nås när Anden skulle ge kunskap, förståelse, insikt, som kan beskrivas som intuition. But since Paul points out that both the word of wisdom and the word of knowledge are given through or according to the Spirit, the emphasis is on the reception of the word, not on its interpretation. Men eftersom Paulus påpekar att både ordet för vishet och ordet kunskap ges genom eller efter Anden, betoning är om mottagande av ordet, inte för dess tolkning.

The Gift of Tongues Tungotalet

Yet another spiritual gift is mentioned by Paul. Ännu en andlig gåva nämns av Paulus. The Spirit gives "kinds of tongues" (1 Cor. 12:10, 28). Anden ger "slags tungomål" (1 Kor. 12:10, 28). The nature of this gift is explained in 1 Cor. Denna typ av gåva förklaras i 1 Kor. 14. 14. (1) The tongue in which the person spoke was unintelligible, and therefore unedifying to the Christian assembly (vss. 2 - 4); (2) the tongue (glossa) was not a foreign language (vss.10 - 12); (3) The tongue speaker addressed himself to God to whom he probably offered prayer and praise (vss. 14 - 17); (4) The tongue edified the speaker (vs. 4); (5) The tongue speaker lost the control of intellectual faculties (vss. 14 - 15), the tongue being probably a disjointed, highly pitched, ecstatic series of ejaculations, similar to the tongues spoken in times of spiritual awakening experienced intermittently by the church. (1) Den tunga där personen talade var obegripligt, och därför föga uppbyggligt att den kristna församlingen (vss. 2 till 4), (2) tungan (Glossa) var inte ett främmande språk (vss.10 - 12), ( 3) Tungan talaren riktar sig till Gud som han antagligen erbjuds bön och lovsång (vss. 14 till 17), (4) Tungan uppbyggd talaren (vs 4), (5) De tunga högtalare förlorade kontroll av immateriell fakulteter (vss. 14 till 15), tungan är förmodligen ett osammanhängande, mycket lutande, extatiska serie utlösningar, liknande den tunga talas i tider av andligt uppvaknande upplevt periodvis av kyrkan.

The Gift of Interpretation of Tongues (1 Cor. 12:10, 30) The Gift of Tolkning av tungor (1 Kor. 12:10, 30)

A necessary corollary to speaking in tongues was the interpretation of tongues. En förutsättning för att tala i tungor var tolkningen av tungor. The tongue speaker might also exercise the gift of interpreting, but usually others exercised it (vss. 26 - 28; 12:10); though Paul's advice in 1 Cor. Tungan högtalaren kan även utöva gåvan att tolka, men oftast andra utnyttjat det (vss. 26 till 28, 12:10), men Paulus råd i 1 Kor. 14:13 is interesting. 14:13 är intressant. This would imply giving meaning to unmeaningful ecstatic ejaculations as an art critic interprets a play, a symphony, or a canvas to the uninitiated; though the tongue interpreter did not depend on natural knowledge. Detta skulle innebära att ge mening åt unmeaningful extatiska utlösningar som konstkritiker tolkar en lek, en symfoni eller en duk för den oinvigde, men tungan tolken inte var beroende av naturlig kunskap.

The Evangelist Evangelisten

Another gift to the church is the evangelist. En annan gåva till kyrkan är evangelist. Timothy is called an evangelist in 2 Tim. Timothy kallas en evangelist i 2 Tim. 4:5, as is Philip, one of the seven, in Acts 21:8. 4:5, som är Philip, en av de sju i Apg 21:8. The task of preaching the gospel, although theoretically everyone's responsibility, is entrusted specifically to certain individuals by the Holy Spirit. Uppgiften att predika evangeliet, även teoretiskt allas ansvar, anförtros särskilt vissa individer av den Helige Ande. They are to exercise their ministry in the full realization that the power comes from God, making faddish and manipulative techniques not only unnecessary but wrong. De skall utöva sitt ämbete i full insikt om att makten kommer från Gud, vilket gör VURMIG och manipulativa tekniker inte bara onödigt, men fel. When such are present, it is a clear indication that the Spirit is absent. När sådana finns, är det en tydlig indikation på att Anden är frånvarande. Converts from the evangelist's ministry are to be funneled into the church where they are to be built up by those exercising the other gifts. Konverterar från evangelist mission skall kanaliseras in i kyrkan där de ska byggas upp av de aktörer som har andra gåvor.

Service (Gr., diakonia) Service (Gr., Diakonia)

Service is called a gift in Rom. Tjänsten kallas för en gåva i Rom. 12:7. 12:7. This term is used in a number of ways in the NT, from a generalized idea of ministry (2 Cor. 5:18, where Paul's preaching is called a ministry of reconciliation) to a specific office or task (1 Tim. 1:12). Denna term används på flera sätt i NT, från en allmän uppfattning om ministerium (2 Kor. 5:18, där Paulus predikade kallas en försoningens ämbete) till en specifik tjänst eller uppgift (1 Tim. 1:12 ). It is difficult to know exactly how Paul means it here. Det är svårt att veta exakt hur Paulus betyder det här. It is perhaps a generalized gift of power to anyone exercising a specific function in the church. Det är kanske en allmän gåva av makten till någon utövar en viss funktion i kyrkan.

Contributing Bidragande

Paul speaks of contributing as a gift (Rom. 12:8). Paulus talar om att bidra som en gåva (Rom. 12:8). All are to give to the needs of the church, its ministry, and the poor, but a special gift enables some to make joyous sacrifice in this area. Paul adds that this gift should be exercised "without grudging" or "in liberality." Alla är att ge till de behov av kyrkan, verksamhet och de fattiga, men en speciell gåva gör att vissa att göra glada offra på detta område. Paulus tillägger dess att denna gåva bör utövas "utan missunnsam" eller "i frikostighet."

Acts of Mercy (Rom. 12:8) Acts of Mercy (Rom. 12:8)

Merciful acts are to be performed with cheerfulness under the guidance of the Spirit. Barmhärtig handlingar skall utföras med glädje under ledning av Anden. It might be wondered why such a noble act would require charismatic endowment, but the circumstances of the time explain it. Det kan vara undrat varför en sådan ädel handling kräver karismatisk begåvning, men omständigheterna av tiden förklara det. To render aid was dangerous. För att göra stödet var farligt. Such identification with other Christians in need branded one as a Christian as well, opening up the possibility of persecution for oneself. Denna identifikation med andra kristna i behov märkesvaror en som kristen också, att öppna upp möjligheten för förföljelse för sig själv.

Giving Aid (Rom. 12:8) Att ge stöd (Rom 12:8)

Giving aid, also mentioned as a gift, is to be exercised with zeal. Att ge stöd, nämns också som en gåva, skall utövas med nit. It is possible that this gift is another form of administrative gift. Det är möjligt att denna gåva är en annan form av administrativ gåva. If so, this is not new. Om så är detta inte något nytt. If not, it more closely parallels acts of mercy. Om inte, det närmare paralleller handlingar barmhärtighet.

Conclusion Slutsats

In instructing Christians on the exercise of these gifts, Paul is concerned to stress their practical nature. Att instruera kristna i utövandet av dessa gåvor, är Paul gäller att betona sin praktisk natur. The Spirit bestows his charismata for the edification of the church, the formation of Christian character, and the service of the community. Anden skänker hans charismata för uppbyggelse för kyrkan, bildandet av kristna karaktär och tjänsten i samhället. The reception of a spiritual gift, therefore, brought serious responsibility, since it was essentially an opportunity for selfgiving in sacrificial service for others. Mottagandet av en andlig gåva, därför väckte stort ansvar, eftersom det i huvudsak en möjlighet för selfgiving i offertjänsten för andra.

The more spectacular gifts (tongues, healings, miracles) necessitated some degree of order that would prevent their indiscriminate use (1 Cor. 14:40). De mer spektakulära gåvor (språk, helanden, mirakel) krävde en viss grad av ordning som skulle förhindra deras godtyckliga användning (1 Kor. 14:40). The spirits of the prophets must be subjected to the prophets (vs. 32). Andarna av profeterna måste genomgå profeterna (vs 32). Paul clearly insists that spectacular gifts were inferior to those that instructed believers in faith and morals and evangelized non Christians. Tongue speaking was not forbidden (vs. 39), but intelligent exposition of the word, instruction in faith and morals, and preaching the gospel were infinitely superior. Paul insisterar tydligt att spektakulära gåvor var sämre än den som instruerat troende i tro och moral och evangeliserade icke kristna. Tongue sett inte var förbjudet (vs 39), men intelligent utläggning av ordet, undervisning i tro och moral, och predikade evangelium var oändligt överlägsen. The criteria used to judge the relative values of spiritual gifts were doctrinal (1 Cor. 12:3), moral (1 Cor. 13), and practical (1 Cor. 14). De kriterier som används för att bedöma det relativa värdet av andliga gåvor var doktrinär (1 Kor. 12:3), moraliska (1 Kor. 13) och praktiskt (1 Kor. 14).

The problem was where to strike the balance. Problemet var där att hitta balansen. The greatest peril lay in overemphasizing the gifts, which tended to exalt the offices that grew out of them. Den största fara låg i överdriva de gåvor, som tenderade att upphöja de kontor som växte ur dem. That led inevitably to institutional ecclesiasticism and the inevitable corresponding loss of the church's awareness of the Spirit's presence and experience of the Spirit's power. Detta ledde oundvikligen till institutionella ecclesiasticism och den oundvikliga motsvarande förlust av kyrkans medvetenhet om Andens närvaro och erfarenhet av Andens kraft.

JGSS Thomson and WA Elwell JGSS Thomson och WA Elwell
(Elwell Evangelical Dictionary) (Elwell Evangelical Dictionary)

Bibliography Bibliografi
L Morris, Spirit of the Living God; H W. Robinson, The Christian Experience of the Holy Spirit; JRW Stott, The Baptism and Fullness of the Holy Spirit; C Williams, The Descent of the Dove; M Griffiths, Grace - Gifts; K Stendahl, Paul Among Jews and Gentiles; JR Williams, The Gift of the Holy Spirit Today; AA Hoekema, Tongues and Spirit Baptism; FD Bruner, A Theology of the Holy Spirit; EE Ellis, Prophecy and Hermeneutics. L Morris, Ande Levande Guden, H W. Robinson, den kristna erfarenheten av den Helige Ande, JRW Stott, Dopet och fullheten av den Helige Ande, Williams C, The Descent av Dove, M Griffiths, Grace - Gåvor; K Stendahl, Paulus bland judar och hedningar, Williams JR, gåvan av den Helige Andes dag, AA Hoekema, tungor och Ande dopet, FD Bruner, en teologi av den Helige Ande, Ellis EE, Prophecy och hermeneutik.


Spiritual Gifts Andliga gåvor

Advanced Information Avancerad information

Spiritual Gifts (Gr. charismata), are gifts supernaturally bestowed on the early Christians, each having his own proper gift or gifts for the edification of the body of Christ. Andliga gåvor (Gr. charismata), är gåvor övernaturligt tal om de första kristna var och en har sin egen väl gåva eller gåvor för uppbyggelse av Kristi kropp. These were the result of the extraordinary operation of the Spirit, as on the day of Pentecost. Dessa var en följd av de extraordinära driften av Anden, som på pingstdagen. They were the gifts of speaking with tongues, casting out devils, healing, etc. De var de gåvor att tala med tungor, gjutning ut onda andar, healing, etc. (Mark 16:17, 18), usually communicated by the medium of the laying on of the hands of the apostles (Acts 8:17; 19:6; 1 Tim. 4:14). (Mark 16:17, 18), vanligen meddelas av förmedling av om den i händerna av apostlarna (Apg 8:17, 19:6, 1 Tim. 4:14). These charismata were enjoyed only for a time. Dessa charismata var hade bara för en tid. They could not continue always in the Church. De kunde inte fortsätta alltid i kyrkan. They were suited to its infancy and to the necessities of those times. De var anpassade till sin linda och förnödenheter på den tiden.

(Easton Illustrated Dictionary) (Easton illustrerad ordbok)


This subject presentation in the original English language Denna fråga presenteras i den ursprungliga engelska språket


Send an e-mail question or comment to us: E-mailSkicka ett e-mail eller kommentar till oss: E-post

The main BELIEVE web-page (and the index to subjects) is at De viktigaste TROR web-sida (och indexet till personer) är